Resultaten som presenteras i denna forskningsöversikt visar att det är av vikt att de som är verksamma inom skolan har kunskap och förståelse om adhd som diagnos samt om de svårigheter och symptom som diagnosen medför.
Det är svårt att säkerställa att alla som är verksamma inom samma organisation har en gemensam kunskapsbank och ett gemensamt förståelsekapital men som specialpedagog har man ofta en övergripande blick över verksamheten och organisationen som helhet och sett utifrån det anser jag att specialpedagogen har en oerhört viktig roll när det gäller arbete med och kring elever med adhd.
En annan viktig implikation är att lärare och andra verksamma inom skolan behöver bli bättre på att uppmärksamma och se de symptom på adhd som flickor uppvisar. Adhd är en diagnos som många kopplar till pojkar och många har en bild av att adhd är synonymt med de symptom som pojkar visar. Det har tydligt visat sig att flickor upplever minst lika stora, om inte större, svårigheter kopplade till adhd men att de uppvisar sina svårigheter och symptom på andra sätt än pojkar med adhd. Genom att tidigt fånga upp och uppmärksamma flickor och deras symptom kan vi ge dem goda förutsättningar för att lyckas i skolan. Som specialpedagog är det angeläget att jag har kunskaper om flickor och deras svårigheter och symptom kopplade till adhd så att jag kan handleda och stödja mina kollegor i det viktiga arbetet med att uppmärksamma dessa flickor.
Inte enbart är anpassning av undervisning och lärmiljö, utifrån elevers behov och förutsättningar, en stor framgångsfaktor för att elever med adhd ska lyckas i skolan. Det är dessutom också främjande insatser som tydligt skrivs fram både i skollagen (2010:800) och i läroplanen för grundskolan (2019). Jag, som specialpedagog, har än en gång en central roll där jag utifrån en helhetssyn över verksamheten kan vara ett stöd för lärarna i arbetet med extra anpassningar men också i att kunna vara elevernas röst och arbeta för att varje enskild elev ska få förutsättningarna för att utvecklas utifrån sin fulla potential.
38
Metoddiskussion
Under utformandet av denna systematiska forskningsöversikt har Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) och Nilholms (2017) böcker om systematiska litteraturstudier och forskningsöversikter använts som utgångpunkt. Att ha något att tydligt utgå ifrån har varit bra då det inneburit att det under arbetets gång funnits möjlighet att gå tillbaka till litteraturen och stämma av.
I denna forskningsöversikt gjordes ett val att söka i internationella databaser vilket också innebär att sökningarna behövdes genomföras på engelska. Att välja sökord på svenska var relativt enkelt, det fanns inte mycket forskning kring området och orden adhd eller attention
deficit hyperactivity disorder, flickor, skillnader mellan könen och skolframgång visade sig
snabbt vara de sökord som genererade träffar inom området. I översättningen till engelska blev det desto svårare, i det engelska språket har de flera olika ord som motsvarar de svenska sökorden. Flera testsökningar genomfördes med olika ord och översättningar för att se om det fanns någon skillnad i resultaten. Efter att ha provat ett flertal olika ord och kombinationer valde jag att använda sökorden adhd, “attention deficit hyperactivity disorder”, girl*, “gender
differences”, adjustment*, “Student motivation” och “academic achievements” i kombination
med de booleska operatorerna AND och OR. Det finns en risk att jag begränsat min sökning för mycket, ord som female, women, ”sex differences”, ”student achivements” och ”academic motivation” hade möjligtvis kunnat generera ännu fler sökträffar. Dock valde jag att tillämpa likvärdiga sökämnen – apply equivalent subjects. Det innebär att sökningarna vidgas med sökämnen som liknar de använda sökorden. Genom att använda det tror jag att jag fångat upp några av de eventuella träffar som begränsats bort med de ursprungliga sökorden. Att tillämpa likvärdiga sökord kan också innebära att man får träffar som inte är relevanta för området och med en ytterst begränsad tidsram för att genomföra och skriva detta examensarbete kunde det medfört merarbete. Eftersom den slutgiltiga sökningen enbart genererade 26 träffar så menar jag att det inte bidrog till något merarbete. Snarare tillförde det möjligtvis bredd i ett ganska snävt område.
Sökningarna begränsades också till att enbart omfatta artiklar från åren 2010–2019. Ett större tidsspann hade kanske genererat fler träffar och gett mer variation i resultaten men med tanke på den begränsade tid som finns avsatt för att skriva ett examenarbete så känns en begränsning till de årtalen fullt rimlig.
En svårighet med att använda systematisk forskningsöversikt som metod har varit att beräkna hur stor tidsåtgång som krävt för varje moment. Mycket tid har gått åt att skriva fram
39
metodkapitlet, genomföra värdering enligt GRADE samt för att redovisa fram de valda artiklarna en och en. Barajas, Forsberg och Wengström (2013) menar att det är viktigt att det går att följa arbetsgången steg för steg och därför har mycket tid ägnats åt att skriva fram metodkapitlet så att det går att följa arbetsgången genom det.
Trots att det inneburit att ta mig an en, för mig, helt ny metod och trots att det stundtals varit tufft att få ihop denna systematiska forskningsöversikt så upplever jag att det är en metod som är väl användbar för att uppfylla det aktuella syftet och svara på den aktuella frågeställningen. Att genomföra en systematisk forskningsöversikt har inneburit att jag tillskansar mig flera nya kunskaper inom det aktuella området samtidigt som jag också vidgat mina metodologiska kunskaper.