Som framgår av studien betraktas inte sällan nyanlända elever som elever i behov av särskilt stöd (Skolverket, 1998) pga. sina språkliga brister och döms därmed kategoriskt. Nyanlända elever är förvisso elever som är i behov av särskilt språkligt stöd, vilket i de flesta fall dock inte löses optimalt genom isolerad färdighetsträning i svenska språket. Språket är ett hinder för de nyanlända eleverna och för vissa elever uppstår också andra svårigheter i mötet med svensk skola som kräver särskilda åtgärder. Oavsett vilka svårigheter som uppstår innebär det specialpedagogiska uppdraget att försöka bidra med att undanröja de hinder som föreligger en god språk- och ämnesutveckling för eleverna. Ett led i detta är att i samarbete med elevernas föräldrar och olika yrkesprofessioner i verksamheten utgå från, tala om och arbeta för och med de nyanlända eleverna ur ett relationellt och interkulturellt (Lahdenperä, 2010) perspektiv som i likhet med deltagarperspektivet handlar om att se mångfald och olikheter som en resurs.
9 Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik- ett kunskapsområde i utveckling. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik- sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 66-78). Vetenskapsrådets
rapportserie 5: 2007.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation
i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, Monica, Gröning, Inger & Persson-Hagberg, Barbro (2001). Organisation,
lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald. (Planering och
uppföljning 2001:1). Uppsala universitet, Lärarutbildningsområdets Utbildnings- och forskningsnämnd.
Axelsson , Monica (2003). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.). Barn utvecklar sitt språk. (s. 127-152). Lund:
Studentlitteratur.
Blob, M (2004). Skolintroduktion för nyanlända flykting- och invandrarbarn. Separat bilaga till Rapport Integration 2003. Norrköping: Integrationsverket.
Björck-Åkesson, Eva & Nilholm, Claes (2007). Inledning. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 7-16). Vetenskapsrådets rapportserie
Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne-Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Ivar Bråten (Red.), Vygotskij och
pedagogiken (s. 103-121
).
Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända
elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010.
Cummins, Jim (1996). Negotiating identities: Education for Empowerment in a Diverse
Society. Ontario, Kanada: California Association for bilingual Education.
Dysthe, Olga (2003). Sociokulturella perspektiv på lärande. I Dysthe, Olga (red.),
Dialog, samspel och lärande (s. 31-74). Lund: Studentlitteratur.
Economou, Catarina (2007). Gymnasieämnet svenska som andraspråk- behövs det? Lärarutbildningen: Malmö Högskola.
Egelund, Nils, Haug, Peder, Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i
skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Eliasson, Annica (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Elmeroth, Elisabeth (2010). Alla lärare är språklärare I Pirjo Lahdenperä & Hans Lorentz (Red.), Möten med mångfaldens skola – interkulturella arbetsformer och nya
pedagogiska utmaningar (s. 81-108) Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar (2008). Inkluderande undervisning-förutsättningar och villkor. I Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (Red.), Därför inkludering (s. 10-22).
Specialpedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fridlund, Lena (2011). Interkulturell undervisning- ett pedagogiskt dilemma. Talet om
undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Göteborgs
universitet: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning – en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger (2004). Språkutvecklande
ämnesundervisning. I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (Red.), Svenska som
andraspråk-i forskning, undervisning och samhälle (s. 539-572). Lund:
Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2004). Förord. I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (s.
11-24). Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I Annette Ewald & Birgitta Garme (Red.), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet (s. 45-72). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, Pirjo (1997). Invandrarelever eller skolsvårigheter. En textanalytisk studie
Lahdenperä, Pirjo (2004). Att utveckla skolan som interkulturell lärandemiljö. I Pirjo Lahdenperä (Red.), Interkulturell pedagogik i teori och praktik (s. 57-74).
Lahdenperä, Pirjo (2010). Mångfald som interkulturell utmaning. I Pirjo Lahdenperä & Hans Lorentz (Red.), Möten i mångfaldens skola (s. 15-40). Lund: Studentlitteratur. Lang, Lena & Ohlsson, Lisbeth (2009). Ytterst berörd-sällan hörd. Att som forskare lyssna till berättelser. I Educare 2009:4, Att infånga praxis- kvalitativa metoder i
(special) pedagogisk forskning i Norden (s. 35-60). Malmö: Malmö Högskola.
Lantz, Annica (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion- ett andraspråksperspektiv. I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk-i forskning,
undervisning och samhälle (s. 461-502). Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger (2006). Med andra ord i bagaget. I Louise Bjar (Red.), Det hänger på
språket (s. 57-92). Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger (2010). Förord. I Hajer, Maaike & Meestring, Theun. Språkinriktad
undervisning-en handbok (s.9-10). Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Myndigheten för skolutveckling (2005). Vid sidan av eller mitt i? – om undervisning för
sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Nilholm, Claes (2006) Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”- Vad betyder det
och vad vet vi? Myndigheten för skolutveckling. Forskning i Fokus nr 28.
Rienecker, Lotte & Jørgensen, Stray-Peter (2002). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Rodell-Olgac, Christina (1995). Förberedelseklassen – en rehabiliterande interkulturell
pedagogik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Rosenqvist, Jerry (2007). I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner
kring specialpedagogik- sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna
(s. 36-47). Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007.
Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. SKOLFS 2009:15. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011(Lgr 11). Stockholm: Fritzes.
Stensaasen, Svein & Sletta Olav (1997). Grupprocesser – om inlärning och samarbete i
grupper. Stockholm: Universitetsforlaget.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen. Skriftserie 2. Stockholm. Sabuni, Nyamko (2011). Underskatta inte nyanlända elever. Sydsvenskan (2011-10-03). Tallberg Broman, Ingegärd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002).
Likvärdighet i en skola för alla. Stockholm: Skolverket.
Tetler, Susan, Ferguson, Dianne L, Baltzer Kirsten & Boye, Connie (2011). Inkluderet I
Tinglev, Inger (2008). Inkluderande svenskundervisning - är det möjligt? I Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (Red.), Därför inkludering. (s. 143-153). Specialpedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se
Torpsten, Ann-Christin (2008). Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som
andraspråk och svensk skola. Växjö universitet.
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Viberg, Åke (1993). Andraspråksinlärning i olika åldrar. I Eva Ceru´ (Red.). Svenska
som andraspråk. Lärarbok 2 (s. 13-83). Stockholm: Natur & Kultur.
Vygotskij, Lev (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wellros, Seija (1992). Ny i klassen-om invandrarbarn i svenska skolan. Malmö: Gleerups.
Z. Øzerk, Kamil (1998). Vygotskij i tvåspråkighetsforskningen. I Ivar Bråten (Red.),
Vygotskij och pedagogiken (s. 137-160). Lund: Studentlitteratur.
Webreferenser
Brown, Jenny; Miller, Jill; Mitchell, Jane. (2006). Interrupted schooling and the acquisition of literacy: Experiences of Sudanese refugees in Victorian secondary schools. Australian Journal of Language and Literacy 9 (2), 150-162,
http://www.alea.edu.au/documents/item/76 Hämtad 2011-11-28
Cummins, Jim (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på
Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever- rätten till en god utbildning
i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport 2009:3. Stockholm:
Skolinspektionen. www.skolinspektionen.se Hämtad 2011-11-05
Svensk författningssamling (SFS) (2010:800). Skollagen. Sveriges Riksdag.
http://www.riksdagen.se Hämtad 2011-11-05
Taylor, Sandra (2008). Schooling and the settlement of refugee young people in Queensland; ”…The challenges are massive”. Social Alternatives 27(3), s. 58-65.
http://eprints.qut.edu.au/18222/1/18222.pdf Hämtad 2011-12-01
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
Bilagor
Bilaga 1- Intervjuguide
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
Kön, ålder, ursprungsland, modersmål, ankomst till Sverige, tidigare skolgång
Frågor kring förberedelseklass:
1. Berätta hur det var när du gick i förberedelseklass! 2. Hur länge gick du i förberedelseklass?
3. Hur trivdes du i förberedelseklass?
4. Hur tycker du att ditt svenska språk utvecklades i förberedelseklass? 5. Vid vilka tillfällen tycker du att du lärde dig mest svenska?
6. Hur tycker du att dina ämneskunskaper utvecklades i förberedelseklassen? 7. Fick du någon hjälp av t ex modersmålslärare (studiehandledning) eller
speciallärare/specialpedagog? Vilken hjälp? Hur var det?
Övergång förberedelseklass – ordinarie klass:
1. Berätta hur det gick till när du skulle börja i stor klass! 2. Vilka förväntningar hade du när du skulle börja i stor klass? 3. Hur gick det till när du skulle börja i den stora klassen? 4. Hur blev du mottagen av de nya lärarna?
5. Hur blev du mottagen av de nya klasskompisarna?
6. Vilka är skillnaderna mellan att gå i förberedelseklass och stor klass? 7. Vilka är likheterna med att gå i förberedelseklass och stor klass?
8. Vad var bra och vad kunde organiserats bättre när du skulle börja i stor klass?
Ordinarie klass:
1. Berätta hur det är att gå i stor klass! 2. Hur länge har du gått i stor klass? 3. Hur trivs du i den stora klassen?
4. Hur ser placeringen i klassrummet ut och var sitter du? 5. Hur brukar ni arbeta i klassen? (själv, par, grupp)
6. Hur tycker du bäst om att jobba? (själv, par, grupp) Varför? 7. Får du undervisning i svenska eller svenska som andraspråk? 8. Hur tycker du att ditt svenska språk utvecklas i den stora klassen? 9. Hur tycker du att dina ämneskunskaper utvecklas i den stora klassen? 10. Går du på modersmålsundervisning? Varför? Varför inte?
11. Vid vilka tillfällen tycker du att du lär dig mest svenska? (på lektioner, vid läsning, tv, med kompisar etc.)
12. Får du den hjälp du behöver för att kunna följa undervisningen? Hur?
13. Om du får extra hjälp, får du det i klassrummet eller någon annanstans? Var och med vem/vilka?
14. Vet du vad som står i din IUP (individuell utvecklingsplan)? 15. Har du något åtgärdsprogram?
16. Får du någon gång berätta om ditt hemland, ditt/dina språk, kultur och traditioner i skolan? När?
17. Har du något förslag på hur de som arbetar i skolan skulle kunna göra det bättre för de som kommer nya från ett annat land?
Bilaga 2 - Missiv
Malmö oktober 2011
Till skolledning och berörda lärare
Hej!
Jag heter Julia Falkenström och jag är grundskollärare med inriktning svenska och svenska som andraspråk. Jag studerar just nu vid Malmö högskola och gör min sista termin på speciallärarprogrammet med inriktning språk-, läs-, och skrivutveckling. Den här avslutande terminen ska jag skriva mitt
examensarbete. Det kommer att handla om hur elever i förberedelseklass
upplever sin skolsituation och ser på sitt lärande efter övergången till ordinarie (stor) klass. Detta intresserar mig då jag under många år arbetat i
förberedelseklass (fbk) och vet vilken utmaning det är för alla –elever, förberedelseklasslärare och mottagande klasslärare/arbetslag när
förberedelseklasselever ska ”slussas ut” till ordinarie klassundervisning. I mitt arbete vill jag göra elevernas röster hörda och jag vill då intervjua elever som slussats ut helt från fbk. För att kunna genomföra detta hoppas jag på
samarbete med er! Jag kommer till en början att vilja träffa två elever i år 4-6. Intervjuerna sker dock individuellt, helst någon dag i v. 45 och beräknas ta ca 30-60 min.
För att kunna göra intervjuerna behöver jag, förutom rektors godkännande, även ha vårdnadshavarnas godkännande. Jag bifogar redan nu ett
informationsbrev till elev och vårdnadshavare där de kan markera om de godkänner barnets deltagande. Det är viktigt att de förstår att allt som deras barn säger och det som jag kommer att skriva i uppsatsen behandlas
Jag skulle uppskatta om ni ville hjälpa mig. Berörda lärare kan kontakta mig senast den 21/10. Vid frågor är ni välkomna att höra av er till mig eller min handledare!
Vänliga hälsningar Julia Falkenström
Kontaktuppgifter:
Julia Falkenström
e-post mobil: XXX-XXXXXXX
Handledare:
Lisbeth Ohlsson, universitetslektor
Bilaga 3 - Missiv
Malmö oktober 2011
Till Elev och Vårdnadshavare
Hej!
Jag heter Julia Falkenström och jag är lärare i svenska och svenska som andraspråk. I flera år har jag arbetat i förberedelseklass men just nu studerar jag vid Malmö högskola för att bli speciallärare. Den här avslutande terminen ska jag skriva min examensuppsats. Den kommer att handla om hur elever i
förberedelseklass upplever sin skolsituation och ser på sitt lärande efter
övergången till ordinarie (stor) klass. Detta intresserar mig då jag under många
år följt elever som slutat förberedelseklass och börjat i stor klass. Barnens berättelser om sin skolsituation kan ge oss vuxna som arbetar i skolan
värdefulla tankar kring vår undervisning, vad som är bra och vad som kunde bli bättre.
För att kunna ta reda på vilka tankar elever har om sin skolgång kommer jag att göra intervjuer. Jag skulle därför uppskatta om du som vårdnadshavare gav ditt barn tillåtelse att bli intervjuad.
Intervjuerna görs på ditt barns skola. Det som sägs och det som jag kommer att skriva om i min uppsats är konfidentiellt. Det betyder att den som läser min uppsats inte kommer att kunna veta eller spåra att det är ditt barn som har deltagit. Ditt barn är helt anonymt dvs. varken namn, skola eller stad kommer att stå i texten. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas.
Om ni har några frågor får ni gärna kontakta mig eller min handledare! Vänliga hälsningar,
Julia Falkenström
Kontaktuppgifter:
Julia Falkenström, e-post, mobil: XXX-XXXXXXX
Handledare: Lisbeth Ohlsson, e-post, mobil: XXXX-XXXXXX
--- Elevens namn:
_______________________________________________________ Jag tillåter att mitt barn blir intervjuat
Jag tillåter inte att mitt barn blir intervjuat
underskrift vårdnadshavare