I våra resultat ser vi att specialpedagogens roll innehåller väldigt många olika arbetsuppgifter. En uppgift är att ingå i elevhälsoteamet på skolan vars uppgift är att främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen. I skollagen (SFS 2010:800) 2 kap står följande om elevhälsa:
25§ För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
Rollen som specialpedagog blir att vara en sammanhållande länk. Heimdahl Mattson (2006) lyfter fram vikten av hur rektorer ser på specialpedagogens roll. Det är viktigt att rektorer ser specialpedagogen som en handledande och samordnande resurs som kommer fram till lösningar som inte stänger ute eleven från sin ordinarie undervisning. Att komma med förebyggande insatser och åtgärder i lärmiljön samt se vilka anpassningar som främjar elevens lärande.
När rektor fått information om att en elev är i behov av särskilt stöd är det hens ansvar att se till att en utredning påbörjas. Att leda arbetet med pedagogisk utredning är en arbetsuppgift som ofta tillfaller specialpedagogen. Specialpedagogen behöver skaffa sig ett underlag till att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in. För att detta ska bli genomförbart krävs ett gott samarbete med övrig personal. Ahrenfelt (2001) framhåller att mänskliga relationer och
36
möten mellan människor är mycket viktiga då det är genom dessa som den bästa informationen ges och dialogen skapas.
Av liknande uppfattning är von Ahlefeld Nisser (2009) då hon framförallt lyfter fram specialpedagogens kommunikativa roll som en länk mellan hem och skola samt andra instanser. Vidare diskuterar författaren specialpedagogens roll jämfört med speciallärarens roll. Vem ska göra vad och hur kan de olika yrkesrollerna samarbeta på en och samma skola? Vår undersökning visar att en del specialpedagoger ägnar mycket tid till undervisning av enskilda elever eller av elever i mindre grupp och får svårt att hinna med andra arbetsuppgifter som till exempel observera elever, handleda pedagoger och arbeta med pedagogisk utredning. Vårt arbete har fått oss att inse att det är viktigt att vi diskuterar de olika rollerna på skolorna för att få ett så bra samarbete som möjligt för elevernas bästa. På många skolor är rollerna otydliga och arbetsuppgifterna oklara vilket också kan leda till onödiga konflikter.
Att se eleven i ett relationellt perspektiv (Emanuelsson, 1997 och Persson, 1998 och Rosenqvist, 1995) där pedagogerna ser till både miljö, samspel och relationer är en viktig uppgift för alla pedagoger, men framförallt för specialpedagogen. Runström Nilsson (2012) betonar att en god lärandemiljö är viktig för alla elever men särskilt viktig för elever i behov av särskilt stöd. Till lärandemiljön hör också skolans rutiner för att kartlägga och dokumentera elevers skolgång. I vårt resultat visade det sig att det finns tydliga rutiner för hur arbetet med pedagogisk utredning ska bedrivas. Det ser kanske inte ut så på alla skolor i Sverige och då kan det vara specialpedagogens roll att bedriva detta skolutvecklingsprojekt.
Vi upplever utifrån vår studie att det i rollen som specialpedagog är av vikt att ha ett systemteoretiskt perspektiv (Ahrenfelt, 2001 och Öquist, 2008) för ögonen då det gäller specialpedagogens kommunikativa roll samt vid förändringsarbete i skolan. Att se till hela lärmiljön, eleven, hemmet, kollegiet och övriga instanser i samhället vid utvecklingsarbetet kring pedagogisk utredning. Genom vårt examensarbete hoppas vi kunna väcka tankar kring pedagogisk utredning och dokumentationen kring denna. Vi hoppas också att verksamma specialpedagoger med kritiska ögon ska kunna granska sina dokument vid skrivandet av pedagogiska utredningar.
Genom vår undersökning har vi fått en insikt om hur viktigt det är att sätta in rätt åtgärder och att det sker i rätt tid. Att de föreslagna åtgärderna verkställs och följs upp. Vi har också fått en uppfattning av att specialpedagogerna anser att det är lättare att förändra och skapa förutsättningar på individnivå jämfört med grupp- och
37
organisationsnivå vilket stämmer väl överens med aktuell forskning. Här väcker det en tanke hos oss som blivande specialpedagoger. Hur kan vi arbeta för att få till förändringar på grupp- och organisationsnivå som främjar elevernas lärande?
Att handleda pedagoger är ännu en uppgift för specialpedagogen. I vår undersökning visade det sig att ingen av specialpedagogerna arbetar med strukturerad handledning utan har mer informell handledning i form av spontana samtal. Vad får detta för konsekvenser för rollen som specialpedagog? Att ta fler elevtimmar leder oss snarare närmare speciallärarrollen? Vi vill genom detta examensarbete lyfta handledningen och tron om att denna arbetsuppgift är vår egentliga profil för att skilja på specialpedagogens och speciallärarens roller. Handledningen kommer att gynna elever, lärmiljöer, pedagoger, föräldrar och övriga instanser i samhället ur ett specialpedagogiskt och systemteoretiskt perspektiv.
Metoddiskussion
Vår undersökning utgick ifrån semistrukturerade intervjuer samt en dokumentanalys som båda bearbetades kvalitativt. Undersökningen genomfördes med sex specialpedagoger på sex olika skolor. Detta med syfte att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogiska utredningar samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6.
Vad kunde vi metodologiskt gjort annorlunda i studien? Både semistrukturerade intervjuer med frågeguide samt dokumentanalys känns i efterhand som rätt val av metoder med tanke på undersökningens syfte och vår frågeställning. Däremot är vår upplevelse att vi skrev vår frågeguide för tidigt i undersökningsprocessen, vi var inte tillräckligt pålästa. Vi skulle före intervjuerna ha testat frågeguiden på en försöksperson för att se ifall frågorna fungerade i praktiken. Patel och Davidson (2003) rekommenderar gällande intervjuer att det görs en pilotstudie i förväg för att ge möjlighet till justering av frågornas innehåll, sekvens, antal och formuleringar. Vidare anser de att det är bra om en kollega kan titta på frågorna ”utifrån” för att upptäcka så att frågorna är formulerade så att de inte går att missuppfatta. Vi såg under intervjuerna att alla frågor inte var genomtänkta från vår sida. Ett exempel är frågan om vilka möjligheter respektive hinder specialpedagogerna ser i sitt arbete med pedagogiska utredningar. Här bad informanterna om en förklaring kring vad vi menade med möjligheter vilket var svårt för oss att förklara.
38
Hade vi i förväg testat frågorna genom att göra en pilotstudie skulle detta kunna vara något som upptäckts i förväg.
Vi kan i efterhand även se att vi skulle haft en tydlig fråga kring vad informanterna anser är skillnaden mellan pedagogiska kartläggningar och pedagogiska utredningar. Detta då endast hälften av informanterna hade en tydlig förklaring och tydliga dokument kring dessa skillnader. Vi insåg under bearbetningen av vårt material att skillnaden mellan pedagogisk kartläggning och pedagogisk utredning inte är helt tydliga i det praktiska arbetet och kanske är något att gå in djupare på. Då vi tidigt i skrivprocessen utformade vår intervjuguide så hade vi inte själva riktigt klart för oss vad alla begrepp innebar och intervjuguiden hade förmodligen sett annorlunda ut om vi skrivit om frågorna idag. Med hänsyn till transkribering av intervjuer skriver Bryman (2008) att transkription snabbt blir till stora pappershögar. Detta var något även vi upptäckte men som trots mycket text kändes nödvändigt för att studien ska bli så transparent och trovärdig som möjligt.
Vår dokumentanalys upplevde vi gav ett större djup och tyngd till intervjuerna. Vi är nöjda med att vi begränsade oss och valde att studera dokumenten i form av formulären och inte innehållet i dessa.
När vi tittar tillbaka på vår undersökning är vi nöjda med valet av metod men ställer oss frågande till om antalet informanter är tillräckligt detta med tanke på studiens trovärdighet och tillförlitlighet. Hade ett större antal informanter gett en större trovärdighet och tillförlitlighet? Bryman (2008) skriver att tillförlitlighet innebär trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera. Vidare talar han om äkthet vilket innebär att ge en rättvis bild och autencitet av olika karaktär. Genom att citera informanterna i studien och analysera samt redogöra för dokumenten för pedagogisk utredning är vårt syfte att uppnå så stor äkthet och transparens som möjligt. Att inte undanhålla någon information som informanterna delgett oss samt att ge en rättvis bild av intervjusvaren. Vi har full förståelse för att vår undersökning är för liten för att dra några slutsatser men förhoppningsvis bidrar den till att ämnet diskuteras ute på arbetsplatserna. Detta inte minst med tanke på vår framtida handledande roll som specialpedagoger i arbetet med pedagogiska utredningar. Vi hoppas kunna bidra med en äkthet som förhoppningsvis är överförbar i praktiken.
39
Förslag på fortsatt forskning
I vår undersökning där syftet var att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6 kunde vi se att skillnaden mellan pedagogisk kartläggning och pedagogisk utredning inte är helt tydlig i det praktiska arbetet. Enbart hälften av informanterna hade en tydlig beskrivning på skillnaden mellan dessa två begrepp. I Allmänna råd med kommentarer Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014a) så finns det blanketter för pedagogisk utredning och i denna ska en pedagogisk kartläggning ingå. En nyfikenhet väcktes hos oss kring vilken definition Skolverket har på pedagogisk kartläggning? Vad ska den innehålla enligt Skolverket? Ett område att utforska mer om.
Under vår specialpedagogutbildning på Malmö Högskola så hade vi en kurs att leda professionella samtal som varade i en termin. Detta hann bli en personlig resa för oss båda. Det var i denna kurs vi gick ifrån att vara pedagoger till att bli specialpedagoger. Processhandledningen i denna kurs blev en stor del av vår blivande yrkesidentitet. I vår undersökning ingick inte organiserad handledning som en arbetsuppgift enligt informanterna. Handledningen sker på ett mer informellt sätt i form av ”kaffesnack” eller informella samtal. Detta hade varit ett område att utforska närmre. Hur ser handledning ut i skolans värld? Är det skillnad på om handledningen sker inom systemet kolleger emellan eller om handledningen kommer utifrån till exempel från elevhälsan?
Vi upplever att specialpedagogernas arbetsuppgift med elever under skoltiden flyter samman med speciallärarens roll. I vår undersökning framgår det också att specialpedagogerna ser tiden som ett hinder när det gäller att göra pedagogiska utredningar. Det hade varit intressant att undersöka om det finns skolor som ser till att specialpedagogen får tid till att genomföra pedagogiska utredningar och kanske kan lämna den individuella läsinlärningsproblematiken åt specialläraren. Finns det skolor där en från varje yrkeskategori finns representerade? Hur blir arbetsfördelningen då? Vad är annars skillnaderna då två så likartade yrkeskategorier konkurrerar om samma arbetsuppgifter? Något att gräva djupare i.
40
Referenser
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Andreasson, Ingela (2007). Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. (Göteborg studies in educational sciences, 259). Göteborg: Göteborgs Universitet.
Asp-Onsjö, Lisa (2007). Åtgärdsprogram- dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Avhandling. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Dyson, Alan och Millward, Alan (2000). Schools and special needs – issues of innovation and inclusion. London: Sage.
Dekkers, Rob (2014). Applied systems theory. Glasgow: Springer.
Emanuelsson, Ingemar (1997). Special education Research in Sweden 1956-1996. Scandinavian journal of Educational Research, Volume 41, Nos 3-4, 461-474.
Giota, Joanna & Emanuelsson, Ingemar (2011). Policies in special education support issues in Swedish compulsory school: an international representative study of headteachers´ judgements. London Review of Education, Volume 9, Nummer/häfte 1, Sidor 13.
Giota, Joanna & Lundborg, Olof & Emanuelsson, Ingemar (2009). Specialeducation in comperhensive schools: extent, forms and effects. Scandinavian Journal of Educational Research, Volym 53, Nummer/häfte 6, Sidor 557-578.
41
Haug, P (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Hegarty, Seamus (1993). Reviewing the literature on integration. European journal of special needs education, Volume 8.
Heimdahl Mattson, Eva (2006). Mot en inkluderande skola? Skolledares syn på specialpedagogiska insatser: en jämförande studie 1996 och 2006. Stockholm: Specialpedagogiska institutet.
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, Eva (2004). Exkluding for inclusion? Negotiating school careers and identities in pupil welfare settings in the Swedish school. Avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Ingestad, Gunilla (2006). Dokumenterat utanförskap. Om skolbarn som inte når målen. Avhandling. Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber AB.
Karlsson, Yvonne (2008). Elever vill inte vara problem. Specialpedagogiska magasinet nr 2/08.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
42
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige. Vol 10, No 2, s.124-139.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr: 28. Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, Claes & Persson, Bengt & Hjerm, Mikael & Runesson, Susanne (2007). Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd – en enkätundersökning. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Nordahl, Thomas & Sörlie, Marie-Anne & Manger, Terje & Tveit, Arne (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar -teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2008). Dags för en synvända. Specialpedagogiska magasinet nr 2/08.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik, Specialpedagogiska rapporter, nr 11.
Rosenqvist, Jerry (1995). Specialpedagogiska forskningsmiljöer: En analyserande översikt. Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik, Specialpedagogiska rapporter, nr 5.
Runström Nilsson, Petra (2012). Pedagogisk kartläggning – att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Salamancadeklarationen och Salamanca +10 (2006). Svenska Unescorådets skriftserie nr 2/2006. Stockholm: Svenska Unescorådet.
43
Sandström, Margareta & Nilsson, Lena & Stier, Jonas (2014). Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Skollagen: SFS 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket (2014a). Allmänna råd med kommentarer Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Solvang, Per (2008). Specialpedagogik. Specialpedagogiska magasinet nr 2/08.
Takala, Marjatta & Ahl, Astrid (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education. Vol 41, No 1, page 59-81.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik -sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm.
von Ahlefeld Nisser, Désirée (2009). Vad kommunikation vill säga. En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholm: Stockholms universitet.
Watkins, Amanda (red.) (2007). Bedömningar som främjar inkludering: riktlinjer och metoder. Odense: European Agency for Development in Special Needs Education.
44
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken -konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Förlag.
45
Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter som går sista terminen på Specialpedagogprogrammet på Malmö Högskola och ska nu skriva vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6 samt se hur dokumentationen i detta arbete ser ut.
För att kunna genomföra denna undersökning behöver vi komma i kontakt med och intervjua ett antal specialpedagoger på olika skolor. Intervjuerna kommer att spelas in och beräknas ta cirka en timme. Materialet kommer i efterhand att transkriberas för att underlätta vår analys och därefter raderas. Vi kommer att följa Vetenskapsrådets etikregler vilket innebär att alla uppgifter kommer att behandlas anonymt och konfidentiellt. Medverkan är frivillig och sker i samtycke. Vårt insamlade material kommer endast att användas i vår uppsats. Medverkande personer kommer att kunna ta del av examensarbetet.
Tack för din medverkan!
Om du har några frågor går det bra att kontakta oss.
Med vänlig hälsning
Cecilia Ripa Christina Johansson xx xx
46
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrund
Vilken utbildning har du?
Hur länge har du arbetat som specialpedagog? Beskriv dina arbetsuppgifter.
Frågor om pedagogisk utredning
Hur arbetar du med pedagogiska utredningar? Beskriv arbetsgången.
Av vem får du uppdraget?
Anser du att det finns tydliga rutiner för hur utredningsarbetet på skolan ska genomföras?
Hur samlar du in information?
På vilket sätt involveras elever och föräldrar?
Genomför du utredningen själv eller tillsammans med någon annan?
Vilka möjligheter och hinder ser du med utredningsarbetet?
Hur blir de olika nivåerna organisation, grupp och individ synliga i den pedagogiska utredningen?
Hur ser dokumentationen för pedagogisk utredning ut?
Finns det en färdig mall som används i kommunen eller har varje skola sitt eget sätt att skriva på?
Hur förvaras dokumenten?
Hur sker informationen till berörda t ex rektor, lärare, eleven och dess föräldrar?