Vi såg i vår studie att övervägande del av de svarande var lite eller inte bekanta med aktuell forskning inom språk-, läs- och skrivutveckling. Förhoppningsvis kan vår studie väcka intresse och tankar hos pedagogerna hur undervisningen kan utvecklas till att arbeta mer proaktivt än tidigare. Genom att förändra undervisningen kan kanske högre måluppfyllelse uppnås så att alla lyckas. En hög lärarkompetens är viktig för en god läs- och skrivinlärning. För att kompetensen ska öka, så tror vi, att pedagogiska diskussioner mellan kollegor skulle kunna påverka det. I vårt arbete med studien, har vi konstaterat att många forskare anser att kollegialt lärande utvecklar pedagogers kompetens. Detta i kombination med att öka förståelse och kunskaper gemensamt, så kallat kollektivt lärande, ökar graden av skolutveckling (Granberg och Ohlsson, 2016). Det behövs förnyad kunskap och en gemensam grund för pedagoger att stå på. En process där lärare kan utveckla sin kompetens tillsammans med andra, skapar gemensamma föreställningar och kan vara början på en förändring i arbetet (Granberg och Ohlsson, 2016).
Positivt är att de flesta har stor kunskap om kartläggningsmaterial och förebyggande metoder. Det finns stor kunskap av att screena på gruppnivå och hitta elever som eventuellt kommer att behöva specialpedagogiskt stöd. Däremot upplever vi att det som behöver utvecklas är att hitta elevens individuella svårigheter och även metoder att träna det som behöver utvecklas och kunna få möjligheter att göra det inom ramen för klassens arbete. Det kan delvis bero på att det inte finns tillräckligt med specialpedagogisk kompetens och kunskap ute på skolorna. Det kan också bero på att det behövs hittas modeller och arbetssätt hur de individuella svårigheterna kan kartläggas och följas upp.
Studien visar, menar vi, att synen på elevers svårigheter behöver utvecklas till att mer fokus läggs på lärmiljö och vilket arbetssätt som används i
klassrummet. Utifrån vår studie kan slutsatser dras att fortfarande tenderar det att svårigheterna enbart ses utifrån ett individualistiskt perspektiv, istället för att vidga det till att mer handla om pedagogik och miljö.
Referenser
Alatalo, Tarja. (2011) Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om
lärarens möjligheter och hinder. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bjar, Louise. (2010). Orden tar form - om barns uttalsutveckling. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline. (red.) Barn utvecklar sitt språk. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur. ss.101-124.
Blankertz, Herwig. (1987). Didaktikens Teori och modeller. Stockholm: Juventa Verlag, Munchen/HLS Förlag.
Bruce, Barbro. ( 2018). Inledning. Avslutning. I Bruce, Barbro. (red.) Att vara
speciallärare. Malmö: Gleerups. ss. 9-14, ss. 173-176.
Bruce, Barbro. (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline. (red.) Barn utvecklar sitt språk. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur. ss.255-278.
Bruce, Barbro. (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I Bjar, Louise. (red.). Det hänger på språket. Utveckling och lärande i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. ss. 349-371.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl., [rev.]. Malmö: Liber.
Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken, För småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dockrell, Julie &, Lindsay, Geoff. (2001). Children with Specific Speech and language Difficulties- the teachers perspective. Oxford Review of Education,
Vol 27, No. 3
https://discovery.ucl.ac.uk/id/eprint/10000763/1/Dockrell2001Children369.p df [2020-03-05]
Elbro, Carsten. (2011). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström Yvonne. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap.Stockholm: Natur och Kultur.
Fletcher, Jack, M. & Vaughn, Sharon. (2009). Response to Intervention: Preventing and Remediating Academic Difficulties. Child Development
Perspectives, 3 (1), ss. 30–37.
Frost, Jörgen. (2002). Läsundervisning, praktik och teori. Natur och Kultur: Stockholm.
Fälht, Linda. (2013). The use of interventions for promoting reading development among struggling readers. Växjö: Linneuniversitetet.
Gough, Philip & Tunmer, William. (1986). Decoding, reading and reading
disability: Remedial and Special Education.
Granberg, Otto & Ohlsson, Jon. (2016). Kollektivt lärande i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Gustafson, Stefan., Samuelsson, Stefan. & Rönnberg, Jerker. (2000). Why Do Some Resist Phonological Intervention? A Swedish longitudinal study of poor readers in Grade 4. Scandinavian Journal Of Educational Research, 44 (2), 145-162. doi: 10. 1080/713696666
Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar. (2013). Dyslexi från Teori till Praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Jacobson, Christer. (2001). Läskedjor. Stockholm: Hogrefe/ Psykologiförlaget.
Jacobson, Christer. (2001). Kompensatoriska åtgärder vid läs- och
skrivsvårigheter. Växjö: Växjö universitet.
Jacobson, Christer. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift nr.4/2006.
https://www.researchgate.net/publication/242144521_Hur_kan_vi_se_pa_las -_och_skrivsvarigheter [2020-06-20]
Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa. (2010). Låt språket bära
genrepedagogik i praktiken. Stockholm:Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Jönsson, Bodil (2010). BRAVKOD. Uppsala:JL utbildning.
Kadesjö, Björn & Gillberg, Christopher. (2001). The Comorbidity of ADHD in the General population of Swedish School-aged children. Journal of child
psychology and psychiatry, 2001-5. 42(4), ss. 487 -492. DOI: 10.
1017/S0021963001007090
Karlsson, Anna-Malin. (2016). Varför är det inne att vara proaktiv? Svenska
Dagbladet, 29 oktober.[ 2020-05-18]
https://www.svd.se/varfor-ar-det-inne-att-vara-proaktiv
Kroksmark, Tomas. (red.) (2003). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Lgr 80 (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Liber.
Liberg, Caroline. (2007). Läsande, skrivande och samtal i Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad
erfarenhet. Stockholm: Liber.
Liberg, Caroline. (2010). Samtalskulturer - samtal i utveckling. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline. (red.) Barn utvecklar sitt språk. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur. ss.77-100.
Lindahl, Rickard. (1954). H4 och H5 ordavkodning. (Västra Frölunda: Rickard Lindahl Förlag )
LegiLexi Stiftelse.(2017). LegiLexi. https://legilexi.org/ [2020-05-26]
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Lundberg, Ingvar. (2007). Bornholmsmodellen: Vägen till läsning: Språklekar
i förskoleklass. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina. (2007). God läsutveckling
Kartläggningar och övningar. 2. uppl., Stockholm: Natur och Kultur.
Myrberg, Mats. (2001). Att förebygga och möta läs och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket.
Myrberg, Mats. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att
motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm.
Nordström, Thomas & Svensson, Idor. (2017). Response to Intervention (RTI) och assisterande teknik. Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, ss. 21-27.
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1103588&dswid=-5331[2020-10-13]
Nilholm, Claes. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10 (2), ss 124-138.
Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes. (2016). Teori för examensarbete och vägledning för
lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, Åke & Hemmingsson, Ingegärd. (1994). Fonolek. Östersund: LPC. Persson, Bengt. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber förlag AB.
Pettersson, Carl-Erik. (2015). Rydaholmsmodellen. http://www.rydaholmsmetoden.se [2020-05-26]
Rack, John P; Snowling, Margaret, J. & Olson, Richard, K. (1992). The Nonword Reading Deficit in Developmental Dyslexia. Reading Research
Quarterly, 27(1), ss. 28-53.
SFS 2010: 800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepsrtementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 [2020-04-17]
Snow, Catherine. E, & Juel, Connie (2007). Teaching children to read: What do we know about how to do it? In M. J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The science of reading: A handbook Malden, MA: Blackwell.
SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer
för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.
SOU 1974:73. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av utredningen om
Stanovich, Keith E. (2005). The future of a mistake: will discrepancy measurement continue to make the learning disabilities Field a Pseudoscience?
Learning Disability Quarterly, 28, 103–106.
Söderberg, Juhlander, Pernilla.(1999). Kartläggning för språklig medvetenhet. Umeå universitet.
Taube, Karin, Tornéus, Margit & Lundberg, Ingvar. (1984). UMESOl. Hägersten: Psykologiförlaget.
Taube, Karin. (2007). Läsinlärning och självförtroende. uppl 4. Lund: Norstedts Akademiska förlag.
Taube, Karin. (2009). Läs, och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, Louise & Frylmark, Astrid. (red.). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. ss. 65-81.
Tjernberg, Catharina. (2007). Om konsten att möta elever i läs och
skrivsvårigheter. Lärarhögskolan Stockholm, Institutionen för individ,
omvärld och lärande D-uppsats.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:402020/FULLTEXT01.pdf [ 2020-03-15]
Tjernberg, Catharina. (2013). Framgångsfaktorer i läs och skrivlärande:En
praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken.(
Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen).]
.http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf [2020-04-21]
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Wendick, Gunnel. (2015). Wendickmodellen Intensivläsning.
Bilagor
Bilaga A - Missivbrev
Till dig som arbetar som speciallärare/ klasslärare i årskurs F-3.
Det här brevet innehåller information om vår enkätstudie, som görs inom ramen för examensarbete på speciallärarprogrammet och om studiens syfte samt förfrågan om ditt deltagande i studien.
Det finns många elever i skolan som får Språk-, läs- och skrivsvårigheter av olika anledningar. Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap och insyn i hur synen på ett proaktivt arbete ute på fältet kan se ut gällande läs och skrivproblematik samt vilket material och metoder som används i det förebyggande arbetet ute på skolor. Forskare Frågorna vi utgår ifrån är följande:
Hur arbetar speciallärare/klasslärare med tidiga insatser vad gäller läs-och skrivstöd?
Vilket material används i samband med det förebyggande arbetet ute på skolorna?
Vi genomför en enkätstudie för att samla in empiri till vårt examensarbete. Enkäterna skickas ut till alla kommuner i Kalmar län för att vi ska få en hög validitet i vår undersökning. Enkäten är anonym så ingen specifik skola eller kommun blir synlig i vår studie. Alla svar kommer således att vara anonyma. Vi som ska genomföra studien är två studenter på Linneuniversitetet i Växjö. Vi läser till speciallärare mot språk, läs och skrivsvårigheter på distans, övrig tid arbetar vi som lärare på lågstadiet i länet. Materialen kommer att användas i vårt examensarbete på 15 högskolepoäng. Handledare för arbetet är Anna Fouganthine, Institution för pedagogik och lärande Linneuniversitetet i Växjö.
Det är betydelsefullt för oss om du kan avsätta 5-10 minuter och besvara enkäten.
Har du några frågor angående studien är det bara att kontakta oss via mail. Mvh
Bilaga B - Enkätfrågor
Enkät - proaktivt arbetssätt F-3Denna enkät är en del av en studie av Carina Jonasson och Camilla Österlund inom ramen för Linnéuniversitetets Speciallärarprogram med inriktningen språk-, skriv- och läsutveckling. Enkäten riktar sig till dig som arbetar i årskurs F-3 inom grundskolan.
1. Vilken utbildning har du?
2. Hur länge har du arbetat som lärare? 1-10 år
10-15 år 15-20 år 20-25 år
3. Vad arbetar du som? Klasslärare
Resurslärare Speciallärare
4. Vilken årskurs undervisar du i? Förskoleklass
årskurs 1 årskurs 2 årskurs 3
5. Hur många elever finns det ungefär på din skola? 100 elever
100-150 elever 150-200 elever 200 elever eller fler
6. Hur arbetar ni förebyggande så att elever inte får läs- och skrivsvårigheter?
Extra stöd i fonologisk träning
Enskild träning i koppling fonem-grafem
Riktad undervisning läsinlärning i mindre grupper Individuellt anpassade metoder och material
7. Vad används på din skola för att kartlägga elever och bestämma vilka som ska få särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling?
Screeningtest
Skolverkets bedömningsstöd Lärarbedömning
Annat
8. Vilket/ vilka screeningtester används?
9. Hur arbetar ni med elever i behov av särskilt stöd? En till en
Liten grupp utanför klassrummet Liten grupp i klassrummet
Olika gruppaktiviteter i klassrummet Annat
10. Vilka arbetssätt/ metoder använder du i förebyggande syfte i undervisningen?
Bildstöd
Olika svårighetsgrader på material samt mindre mängd "stoff" Regelbundet användande av konkret material
Tydliga målbeskrivningar före ett arbetsområde
Regelbundna kunskapskontroller före och efter arbetsområden Annat
11. Använder du andra metoder/ arbetsmaterial för att alla elever ska kunna nå målen?
12. Känner du till aktuell forskning kring proaktiv undervisning vad gäller läs- och skrivutveckling?