Specialpedagogiska implikationer - Varför vänta, när matematiksvårigheter kan förebyggas i förs

5. Resultat

6.6 Specialpedagogiska implikationer

Läsa, skriva, räknagarantin (Skolverket, 2020) ger större möjligheter och skyldigheter att tidigt sätta in åtgärder och förebygga matematiksvårigheter. Om

specialpedagogiska resurser används effektivt genom strukturerad intensivundervisning i tidig ålder hamnar förhoppningsvis färre elever i svårigheter och åtgärderna är

dessutom begränsade om de görs tidigt. Gör detta dessutom parallellt med att utvecka ordinarie matematikundervisning i klassen får alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Sterner (2015) betonar att det finns en stor risk att elever utvecklar svårigheter trots att det egentligen ofta handlar om bristande erfarenheter och min förhoppning är att speciallärare i ett tidigt skede förebygger matematiksvårigheter genom intensivundervisning. Studien visar att även korta, intensiva insatser kan ge god effekt om de är individuellt anpassade, strukturerade, välplanerade och utförs tidigt med få elever i taget. Matematikkunskaper har ett starkt prediktionsvärde för framtida

prestationer och därför är det av stor vikt att ge alla elever rätt förutsättningar från början. Min slutsats av denna studie är följande:

7 Referenser

Adler, B., & Adler, H. (den 04 03 2020). Kognitivt centrum. Hämtat från https://www.kognitivtcentrum.se/

Albertsson, U., & Lindholm, K. (1 2016). Så vände vi trenden - intensivmatematik i Umeå. Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ss. s. 81-85.

Andrews, P., & Sayers, J. (den 10 04 2015). Identifying opportunities for grade one children to acquire foundational number sense: Developing a framework for cross cultural classroom analyses. Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-

3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 43, nr 4, s. 257-267. Hämtat från Stockholms

Universitet: https://www.mnd.su.se/forskning/matematikämnets- didaktik/forskningsprojekt/fons/fons-ramverket

Aubrey, C., Dahl, S., & Godfrey, R. (2006). Early mathematics development and later achievement: Further evidence. Mathematics Education Research Journal, 18(1), pp. 27–46.

Aunio, P., & Niemivirta, M. .. (2010). Predicting children's mathematical performance in grade one by early numeracy. Learning and Individual Differences, 20(5), 427– 435.

Aunio, P., Sajaniemi, N., Hautmäki, J., & Van Luit, J. (2009). Early Numeracy in Low- Performing Young Children. British Educational Research Journal, 35(1), p. 25.

Aunola, K., Lerkkaten, M. K., Leskinen, E., & Nurmi, J.-E. (2004). Developmental Dynamics of Math Performance From Preschool to Grade 2. Journal of

Educational Psychology, 96(4), pp. 699–713.

Bell, J. (2015). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bentley, P.-O., & Bentley, C. (2011). 51-49=18 Det beror på hur man räknar -

Bryant, D. P., Gersten, R. M., Lewis, N. S., & Bryant, B. R. (2008). Mathematics Intervention for First- and Second-grade Students With Mathematics Difficulties: The Effects of Tier 2 Intervention Delivered as Booster Lessons. Remedial &

Special Education, 29(1), pp. 20-32. doi: 10.1177/07419.

Bryant, D. P., Pfannenstiel, K. H., Bryant, B. R., Roberts, G., Fall, A.-M., Nozari, M., & Lee, J. (2019). Improving the Mathematics Performance at Second-Grade Students with Mathematics Difficulties through an Early Numeracy Intervention

. Behavior Modifications, Sep 9:145445519873651. doi:

10.1177/0145445519873651.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (2:6). Stockholm: Liber AB.

Butterwrth, B., & Yeo, D. (2004). Dyskalkyli - Att hjälpa elever med specifika

matematiksvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Chetty, R., Friedman, J. N., Hilger, N., Saez, E., Whitmore Schanzenbach, D., & Yagan, D. (den 1 nov 2010). $320,000 Kindergarten Teachers. Phi Delta Kappan. Sage

Journals, ss. 92(3):22–25.

Clements, D. H. (1999). Subitizing: What is it? Why teach it? . Teaching Children

Mathematics , 5(7), 400–405. .

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Duncan, G., & Brooks‐ Gunn, J. (jan 2001). Family Poverty, Welfare Reform and Child Development. Child Development, ss. 71(1):188-196.

Dyson, N. I., Jordan, N. C., & Glutting, J. (2013). A Number Sense Intervention for Low- Income Kindergartners at Risk for Mathematics Difficulties. Journal of Learning

Disabilities, pp. 166-181.

Eriksson-Barajas, K. F. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap -

Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur &

Funderud, T. M. (2018). A comparative study of variations in arithmetic fluency between norwegian and finnish third graders. European Journal of Special Needs

Education, Volume 34, 2019 - Issue 5.

Gelman, R. &. (1986). The child's Understanding of Number. London: Harvard UP.

Grifﬁn, S. (2004). Building number sense with Number Worlds: a mathematics program for young children. Early Childhood Research Quarterly , ss. 19, 173–180.

Hansson, Å. (2015). Effekter av intensivundervisning i matematik: Utvärdering av ett

pilotprojekt med personlig tränare i matematik för elever i behov av särskilt stöd.

Göteborg: Göteborgs Universitet.

Heiberg Solem, i., Alseth, B., & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke -

matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur.

Hellblom-Thibblin, T., Sandberg, G., Andersson, S., & Garpelin, A. (2013). LÄSA -

SKRIVA - RÄKNA Varför når inte alla skolans mål trots de insatser som sätts in?

Västerås: Mälardalen University, Västerås.

Hellstrand, H., Korhonen, J., Linnanmäki, K., & Aunio, P. (2019). The Number Race – computer-assisted intervention for mathematically low-performing first graders.

European Journal of Special Needs Education, DOI:

10.1080/13488678.2019.1615792 .

Hitta matematiken. (2019). Stockholm: Skolverket.

Holmes, W., & Dowker, A. (2013). Catch Up Numeracy: a targeted intervention for children who are low-attaining in mathematics . Research in Mathematics

Education, 15(3) pp. 249–265. .

Häggblom, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. Lund: Studentlitteratur.

Kamii, C., Rummelsburg, J., & Kari, A. (2005). Teaching arithmetic to low-performing, low-SES first graders. Journal of Mathematical Behavior, 24(1) pp. 39–50. doi: 10.1016/j.jmathb.2004.12.004.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

kvalitetsgranskningsrapport. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar - . . Stockholm: Skolinspektionen.

Lantz, B. (2017). Den statistiska undersökningen - grundläggande metodik och typiska

problem. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de först

skolåren - hur hänger de ihop? Stockholm: Natur & Kultur.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om

svårigheter att förstå och använda tal. Göteborgs universitet: Nationellt centrum

för matematik, NCM.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forsning om svårigheter

att förstå och använda tal. Göteborg: NCM, Nationellt centrum för

matematikutveckling.

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos - matematiksvårigheter ur ett

specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Lundqvist, P., Nilsson, B., Schentz, E.-G., & Sterner, G. (1 2011). Intensivundervisning med gott resultat. Nämnaren, ss. 44-50.

Löwing, M. (2017). Grundläggande aritmetik : matematikdidaktik för lärare . Lund: Studentlitteratur.

Mazzocco, M. M., & Thompson, R. E. (2005). Kindergarten Predictors of Math Learning Disability. Learning Disabilities Research & Practise, 142-155, vol 20, issue 3.

McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. (1. uppl.) . i N. C. Matematikutbildning (Red.). Göteborg: Göteborgs universitet.

McNiff, J. ( 2002). Action Research: Principles & Practice. New York: Routledge/Falmer.

Mononen, R., & Aunio, P. (2016). Counting Skills Intervention for Low-Performing First Graders. South African Journal of Childhood Educatio.

National Mathematics Advisory Panel. (2008). Foundations for Success: The Final

Report of the National Mathematics Advisory Panel. Washington, D.C: U.S.

Department of Education.

Olsson, I. (2014). Intensivträning i matematik. Stockholm: Natur & Kultur.

Olsson, L. (2018). “Count on me!” Mathematical development, developmental

dyscalculia and computer-based intervention. Linköping: Linköpings universitet.

Palmér, H., & van Bommel, J. (2019). Problemlösning som utgångspunkt -

Matematikundervisning i förskoleklass. Stockholm: Liber.

Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder - Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Ramani, G. B., & Siegler, R. S. ( 2008). Promoting Broad and Stable Improvements in Low-Income Children’s Numerical Knowledge Through Playing Number Board Games. Child Development, Volume 79, Number 2, Pages 375–394.

Rönnerman, K. (2012). Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, J. (den 30 03 2020). Specialpedagogisk matematikundervisning med fokus

på grundläggande addition. Hämtat från Venue - populärvetenskaplig tidskrift för

forskning om skola och förskola: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.1798

Skollagen. (2010:800). Stockholm: Sveriges Riksdag.

Skolverket. (2009). Diamant, Diagnosmaterial i matematik för åren före årskurs 6. Hämtat från Skolverket: www.skolverket.se/sb/d/260/a/14694

Skolverket. (2011). Läropolan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och

läsförståelse. Hämtat från Skolverket - skolutveckling - forskning och

utvärderingar: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap- och-lasforstaelse

Skolverket. (den 10 jan 2020). Hämtat från Google:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-nagra- nyckelbegrepp

Skolverket. (den 20 02 2020). Bedömningsportalen. Hämtat från Nationellt

bedömningsstöd i taluppfattning, årskurs 1–3:

https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrmat01_1-3/information

SPSM, S. s. (den 17 02 2020). SPSM. Hämtat från Funktionsnedsättning - matematiksvårigheter:

https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/matematiksvarigheter/

Sterner, G. (2015). Tal, resonemang och representationer - en interventionsstudie i

matematik i förskoleklass. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Sterner, G., Helenius, O., & Wallby, K. (2018). Tänka, resonera och räkna i

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Toll, S., & Van Luit, J. (2014). Effects of remedial numeracy instruction throughout kindergarten starting at different ages; Evidence from a large-scale longitudinal study. Learning & Instruction, 33, pp. 39-49.

Westerholm, K., & Samuelsson, J. (den 15 04 2020). Taluppfattningsutveckling i

förskoleklass. Hämtat från Venue - populärvetenskaplig tidskrift för forskning och

skola och förskola: https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.1815

Vetenskapsrådet. (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om

Bilaga 1

Intensivundervisningsupplägg

Aktivitet Mål

 Prickmönster med pricktärning

 Prickmönsterspelet Träff (s56, Dyskalkyli)  Eleverna ritar egna prickmönster på whiteboard  Bulleri, bulleri, bock (s121, Tänka, resonera och

räkna i F-klass)

 Monsterspelet (stencil)  Sifferbåge-spelet (stencil)

talmönster på tärningen, koppla till fingertal

 Prickmönster med siffertärning  Landsvägen (s5, Tärningar)

 Talmönster och siffror (s103, Räknesvårigheter och

lässvårigheter)

 Visa tal med olika uttrycksformer (s131, Tänka,

resonera och räkna i F-klass)

 Bingo (1–10)

 Vem målar bilden först (stencil)

 Elefantvisan (s124, Tänka, resonera och räkna i F-

klass)

 Sortera cirklar (tärning, figur, siffra, staketräkning

och fingertal)

 Memory med cirklar (tärning, figur, siffra,

staketräkning och fingertal)

 Sifferboll (stencil från Triumf 1A)

Symbolförståelse (känna igen symbolen för siffran, kunna dess namn och kombinera räkneord med rätt siffra).

 Samla skatter (s101, Räknesvårigheter och

lässvårigheter)

 Spargrisen (spel från Pixel)

 Suddjakten (stencil från Triumf 1A)

Ett till ett-principen (att inse att man i räkning knyter ett räkneord till varje räknat objekt)

 Räkna bakåt med antalskort (s102, Räknesvårigheter

och lässvårigheter)

 Gå på talraden (s119, Räknesvårigheter och

lässvårigheter)

 ”5 små apor” räkneramsa med figurer (s93, Tänka,

resonera och räkna i F-klass)

Räkna bakåt

 Lägga talen i en rad. Gömma ett tal, gissa vilket  Mitt hemliga tal (s94, Tänka, resonera och räkna i F-

klass)

 Hur många siffror finns det?

Principen om den naturliga ordningen (att förstå och inse att räkneorden i den ramsa man använder alltid måste vara densamma. Räkneorden kommer i en bestämd ordning och inget ord får utelämnas)

 Hur många? (s63, Tänka, resonera och räkna i F-

klass)

 uppskattning

Principen om godtycklig ordning (att förstå att man räknar varje sak i mängden en gång, men att det inte har någon betydelse var i mängden man börjar)  Tal om form, bygga med multilink (s65, Tänka,

resonera och räkna i F-klass)

 Numicon

Antalskonstans (att inse att 5 pennor som ligger utspridda är lika många om du lägger pennorna tätt bredvid varandra)

 Uppskattning, markera på tallinje

 Sifferspel – huset (0–9-tärning) Antalsprincipen eller kardinalitetsprincipen (att förstå att det sist uppräknade räkneordet betecknar antalet för alla räknade föremål i en mängd)

Talen 0–9  börja på ett givet tal och fortsätt, med tallinje

 talet före/efter, med tallinje  prick-till-prick

 King of math junior (Ipad)

Räkna framåt och bakåt från vilket räkneord som helst (en grundförutsättning för att kunna addera eller subtrahera med 1 från olika tal, t e 4+1 eller 4-1)  Göm i händerna (s3, Intensivträning i matematik)

 Talkamratspelet (s3, Intensivträning i matematik)  Två elever delar upp 5 figurer mellan sig

 Uppdelningsmaskinen konkret och på stencil  5-kompis-spelet (A3-spelplan)

 fiskedamm 5-kompisar  stickorna i handen

 dela mat till boss och silky (stencil från Mitt i Prick)

5-kamraterna (eleven ska veta att talet 5 kan delas upp i 5 och 0, 4 och 1 samt 3 och 2.

 Vem har fler? (s84, Tänka, resonera och räkna i F-

klass)

 Lägg figurer/plockisar i två högar, placera = el ej =  King of math junior (ipad)

Fler/färre/lika många/likhetstecknet  Vi visar att talen är jämna eller udda (s135, Tänka,

resonera och räkna i F-klass) med multilink Udda/jämna tal

 Regnbågsspelet (addera två tärningar)  Rensa bordet (s63, Dyskalkyli)

 Talraden, kör vägen så långt du kan (Mattefixaren)

kopiera från tänka, resonera och räkna sid 194)

 King of math junior (ipad)

Addition av två tärningar, 10- kamraterna, avslutning

Bilaga 2

Bilaga 3

2020-03-08

Samtycke

Mitt namn är Åsa Lindskog och jag arbetar som speciallärare i matematik på XX skolan. I höstas infördes en läsa-skriva-räkna-garanti i svensk skola som innebär att elever som behöver stöd ska få det tidigt, så att alla har möjlighet att nå kunskapskraven för skolår 3. Alla elever i förskoleklass kartläggs i matematik och de som behöver får

intensivundervisning av mig under fem veckor. Genom att tidigt ge extrastöd i matematik kan matematiksvårigheter förebyggas. Jag arbetar med eleverna två och två och vi gör olika matematikövningar, matematikspel och lekar. Jag träffar eleverna 3 gånger per vecka under 5 veckor och just nu arbetar jag med ditt barn. När perioden är slut gör jag en ny kartläggning för att se vilka effekter intensivundervisningen har gett. Ibland behöver eleverna ytterligare stöd när de börjar skolår 1.

Jag studerar även vid Malmö Universitet och gör nu en studie som handlar om att se vilka resultat intensivundervisning i matematik i förskoleklass kan ge. Jag önskar därför godkännande från er att använda resultatet från ert barns intensivundervisning till min studie. Naturligtvis kommer inga namn att nämnas i studien och alla resultat kommer att förstöras när studien är slut. Har du/ni frågor, funderingar får ni gärna maila mig på: asa.lindskog@malmo.se

Vänligen

Åsa Lindskog

Svarstalong Intensivundervisning

• JA, mitt barns resultat får användas i studien

Barnets namn: ___________________________________________________

________________________________________________________________ Vårdnadshavares underskrift Namnförtydligande

Bilaga 4

Chi2-test

Chi2-test på resultatet i tabell 10

Originaldata

poäng förtest eftertest summa

A 0 23 23 B 0 12 12 C 1 22 23 D 0 5 5 E 7 23 30 F 9 23 32 summa 17 108 125 Räkna om originaldata i %

förtest eftertest summa

A 0% 18% 18% B 0% 10% 10% C 1% 18% 18% D 0% 4% 4% E 6% 18% 24% F 7% 18% 26% summa 14% 86% 100%

Vi jämför detta med originaldata; differenserna blir:

poäng förtest eftertest summa

A 3,128 19,872 23 B 1,632 10,368 12 C 3,128 19,872 23 D 0,68 4,32 5 E 4,08 25,92 30 F 4,352 27,648 32 summa 17 108 125

In document Varför vänta, när matematiksvårigheter kan förebyggas i förskoleklass? (Page 47-64)