Spelbaserad undervisning - Den som inte frågar får inget veta

Tabell 9 - Respondenternas erfarenheter av spelbaserad undervisning.

Spel Antal

Digitala spel 2

Bingo 1

Använder inte spel 1

Tabell 10 – Respondenternas åsikter kring vilka andra ämnen som passar och inte passar för spelbaserad undervisning.

Ämnen Antal

Passar samtliga ämnen 3

Passar endast Idrott 1

Tabell 11 - Respondenternas åsikter om spelbaserad undervisning.

Åsikter Antal

Föredrar 2

Föredrar inte 2

“...som kryddan på moset och endast vid speciella tillfällen.”

Två av respondenterna var eniga om att spelbaserat lärande i digital form skulle användas sparsamt, vid enstaka tillfällen och endast som ett komplement till ordinarie undervisning. Respondenterna använde endast spel som komplement, för att undvika att spelandet tog över den ordinarie

undervisningen. Respondenterna uttryckte också att de inte använde spel i undervisningen eftersom de inte var vana och kände sig trygga med spel som arbetsmetod. En av respondenterna undervisade ofta sina elever med hjälp av bingo i flertalet undervisningsämnen. Anledningen var många år av

erfarenhet att undervisa elever på lågstadiet med hjälp av bingo, vilket respondenten ansåg var en framgångsfaktor för lärande.

“...skola är skola.”

Analysresultatet visade även att en respondent ansåg att spel inte borde ingå i undervisningen utan passade bättre för social träning utanför lektionstid.

Tre av respondenterna ansåg att spelbaserat lärande kunde användas ämnesövergripande men en respondent ansåg att det endast passade på idrottslektionerna.

Inkludering

Tabell 12 – Respondenternas definition av begreppet inkludering.

Definition Antal

Social gemenskap och gemensamma aktiviteter 3

Svårdefinierat begrepp 1

”Social gemenskap är a och o…”

Analysens andra tema är inkludering och analysresultatet visade att tankarna kring begreppet

inkludering pekar både på för- och nackdelar. Tre av respondenterna ansåg att inkluderingen bidrog till social gemenskap och gemensamma aktiviteter. Respondenterna beskrev gemensamma aktiviteter som att samtliga elever i undervisningsgruppen arbetar med samma aktivitet. Aktiviteterna är även

anpassade efter elevernas förmågor och förutsättningar.

”Finns det verkligen en förklaring?”

Nackdelen med inkludering var enligt en av respondenterna att betydelsen av begreppet var otydligt.

Begreppets otydlighet ansåg respondenten bestod av att innebörden var olika för varje enskild individ.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis visade analysresultatet att majoriteten av respondenterna ansåg att fördelarna med spelbaserat lärande var att det kan användas ämnesövergripande. Nackdelen var att respondenterna helst undervisade med arbetsmetoder vilka de själva var trygga med. Majoriteten av respondenterna ansåg att fördelen med inkludering var att inkluderingen bidrog till social gemenskap och

gemensamma aktiviteter. Nackdelen med inkludering var att begreppet saknade en tydlig definition.

Diskussion

Undersökningens syfte var dels att med hjälp av kvalitativa elevintervjuer undersöka vilka spelbaserade pedagogiska arbetsmetoder undersökningens elever föredrog. Syftet var även att undersöka vad eleverna ansåg om inkluderad undervisning med hjälp av spelbaserat lärande.

Ytterligare en aspekt var att utforska elevernas och lärarnas åsikter samt huruvida de pedagogiska undervisningsmetoderna kan användas ämnesövergripande.

Resultatet utifrån undersökningens data visar att 15 elever föredrog arbetsmetoden charader, fem elever föredrog begreppsbingo och ingen av eleverna valde Kahoot som favorit. Arbetsmetoderna charader och begreppsbingo ville samtliga utom två elever genomföra tillsammans med en klasskamrat och endast två elever ansåg att de pedagogiska arbetsmetoderna bör användas ämnesövergripande. Tack vare de kvalitativa elevintervjuerna betonas även elevernas positiva upplevelse av inkluderat deltagande med hjälp av de inkluderade arbetsmetoderna. Eftersom inkludering är ett genomgående krav i Lgr11 bör det av den anledningen finnas evidensbaserad

forskning som undervisande lärare kan förhålla sig till vid inkluderad undervisning (Skolverket, 2016).

Ytterligare ett av undersökningens resultat bekräftar att 11 elever ansåg att de spelbaserade pedagogiska arbetsmetoderna endast bör tillämpas i undervisning av NO.

Ett av målen med undersökningen var att finna pedagogiska arbetsmetoder anpassade för elever diagnostiserade med HFASD i inkluderad undervisning. Arbetsmetoderna är applicerbara i inkluderad undervisning eftersom samtliga elever gynnas och inte endast undersökningens urvalsgrupp.

Metoddiskussion

En av huvuduppgifterna i social forskning handlar om att operationalisera samt skapa länkar mellan teori och praktik. Svårigheten med den sociala forskningen är att mäta det som ska mätas eftersom social forskning påverkas av sammanhang och hur den genomförs. Mätningen, sammanhanget samt genomförandet är tre faktorer vilka påverkar undersökningens trovärdighet samt undersökningens tillförlitlighet (Loseke, 2013). Anledningen till undersökningens kvalitativa ansats bygger på att verbal kommunikation tillsammans med andra individer har en central roll när det handlar om att ställa frågor. Om intervjufrågor inte hade ställts till eleverna hade undersökningen förmodligen inte kunnat bekräfta vad eleverna ansåg om de tre spelbaserade arbetsmetoderna, inkluderad undervisning samt ifall de spelbaserade arbetsmetoderna bör användas ämnesövergripande. Utan de kvalitativa lärarintervjuerna hade även lärarnas tankar och erfarenheter gått till spillo (Ortiz & Sjölund, 2015).

Utan undersökningens kvalitativa intervjuer hade även data vilken bidrar till djupare förståelse av elevernas kunskaper och erfarenheter lyst med sin frånvaro. Sist men inte minst bidrar även de kvalitativa intervjuerna till att svara på undersökningens syfte och frågeställningar (Kvale &

Brinkman, 2014).

Undersökningens trovärdighet samt tillförlitlighet

Undersöknings trovärdighet och tillförlitlighet är nära länkade. Undersökningens kvalitativa metod skapar fördelar med hjälp av elevintervjuernas detaljerade och fördjupade förståelse av data utifrån undersökningsområdet (Denscombe, 2017). Studier med kvantitativ ansats anses ur ett vetenskapligt perspektiv öka trovärdigheten samt tillförlitligheten. Med hjälp av undersökningens kvalitativa ansats tillsammans samt resultatets kvantitativa inslag är vår tolkning att undersökningens trovärdighet är hög. Det kvantitativa inslaget av analysen och resultatet bekräftar hur många elever och lärare som svarade på intervjufrågorna. Dessutom bekräftar resultatet vilken lärare som angav sitt svar.

Ytterligare en fördel med undersökningens kvantitativa anslag är att tolkningsutrymmet av

undersökningens data begränsas med hjälp av siffror vilka representerar respondenternas angivna svar.

Undersökningens höga trovärdighet baseras på de selektiva elevintervjuerna vilka skapar en fördjupad förståelse kring hur elever med HFASD uppfattar olika undervisningsmetoder. Samtliga intervjufrågor är utformade samt anpassade så att eleverna lättare kunde besvara frågorna. Med hänsyn till elevernas diagnos var det av stor vikt att frågorna var tydliga så att inga otydligheter eller missförstånd uppstod.

Av den anledningen underlättade intervjufrågorna för eleverna att ange svar utan att skapa osäkerhet inför att svara på frågorna. Utifrån elevernas diagnos kan otydligt utformade frågor bidra till att eleverna inte vill delta i intervjun samt svara på intervjufrågorna. En intervjusituation kräver förmågan att koppla intervjusituationen till ett större sammanhang. Av den anledningen genomfördes

intervjuerna i elevernas klassrum för att koppla intervjufrågorna till undersökningens undervisningssammanhang, det vill säga undervisning i NO (Ortiz & Sjölund, 2015).

Valet av att inte delge eleverna intervjufrågorna i förväg baseras på att insamlad data skulle kunna påverkas av att eleverna har samtalat med varandra innan intervjun. Detta hade även kunnat påverka undersökningens resultat (Ortiz & Sjölund, 2015). Ytterligare en faktor är att förberedelser kan orsaka krav att prestera vilket kan leda till bortfall (Farrell, 2017).

Ofta har lärare egna uppfattningar om vad elever anser vilket inte behöver vara elevernas sanning. Om undersökningens kvalitativa metod inte hade bestått av elevintervjuer utan lärares uppfattningar, hade elevernas egna tankar och erfarenheter av undersökningens arbetsmetoder gått förlorade (Tangen, 2008).

Utifrån ett elevperspektiv har undersökningsresultatet relevans eftersom eleverna angav innehållsrik data vilken bekräftar deras upplevelser av undersökningens arbetsmetoder.

Undersökningsresultatet visar även att majoriteten av lärarna säger att de helst utgår från

undervisningsmetoder vilka de själva är trygga med. Undersökningsresultatet bekräftar med andra ord att lärarnas erfarenheter begränsar valet av undervisningsmetoder. Utifrån egna erfarenheter som lärare anser vi att resultatet av lärarintervjuerna är relevant eftersom det skildrar en trovärdig avspegling av verkligheten. Ytterligare en faktor som förstärker undersökningens tillförlitlighet är att det

självständiga arbetets tidigare forskning stöder undersökningen på flera sätt till exempel utifrån inkluderad undervisning.

Nackdelen med undersökningen är att omfattning är småskalig vilket bidrar till att resultatet inte är generaliserbart (Denscombe, 2017) Ytterligare en nackdel med undersökningens kvalitativa metod vilket påverkar tillförlitligheten är att elevintervjuernas data baseras på vad eleverna uttrycker och inte vad de faktiskt har tagit del av i undervisningen. Som tidigare nämnt skapar kvalitativa intervjuer utrymme för att data kan påverkas av hur eleverna tänker och vad eleverna föredrar. Om samtliga av undersökningens intervjuer genomfördes vid ett annat tillfälle hade identisk data inte erhållits.

Kvalitativ data påverkas oundvikligen av tid samt av sammanhang (Kvale & Brinkman, 2014).

Resultatdiskussion

Det empiriska underlaget i undersökningen består av elevintervjuer samt intervjuer av lärare med erfarenhet att undervisa elever diagnostiserade med HFASD. Undersökningsresultatet visar att eleverna föredrog arbetsmetoderna charader samt begreppsbingo. Anledningen till att eleverna framförallt föredrog arbetsmetoden charader var för att den bidrog till positiva upplevelser i form av att eleverna hade roligt samt skrattade tillsammans. Den digitala arbetsmetoden Kahoot var inte en vinnande arbetsmetod eftersom eleverna påverkades negativt av tidsbegränsningen i form av stress. De flesta av eleverna föredrog att genomföra arbetsmetoderna tillsammans med en klasskamrat istället för individuellt.

En av frågeställningarna handlade om att undersöka ifall eleverna ansåg att de tre pedagogiska

arbetsmetoderna kunde användas ämnesövergripande. Endast en elev ansåg att arbetsmetoderna kunde fungera ämnesövergripande och övriga elever ansåg att arbetsmetoderna endast bör användas inom NO.

Resultatet från lärarintervjuerna visar att endast en lärare hade erfarenhet av analoga spel samt att två lärare hade erfarenheter av digitalt spelbaserat lärande. Det digitala spelbaserade lärandet användes av de två lärarna endast vid specifika tillfällen eller som ett komplement i undervisningen. En lärare ansåg att spel inte hör hemma i undervisning.

Intervjufråga 8 efterfrågar den vanligaste arbetsmetoden som eleverna upplevde att de frekvent möter i undervisningen. Svaret på intervjufrågan bekräftar att eleverna uppfattade att det mest frekventa sättet de fått lära sig på är genom att skriva samt lyssna när läraren pratar. Eftersom frågan besvarades med hjälp av elevernas uppfattning betyder det inte att eleverna faktiskt undervisats frekvent genom att de skriver och lyssnar när läraren pratar (Kvale & Brinkman, 2014). Utifrån elevernas diagnos är finmotorik samt verbal kommunikation begränsade och upplevs som påfrestande. Elever

diagnostiserade med HFASD har svårt att fokusera ifall den som kommunicerar inte begränsar sin verbala kommunikation efter saklig relevans. Om läraren inte begränsar sin verbala kommunikation i undervisningen kan därför elever diagnostiserade med HFASD tappa fokus eftersom de inte förstår innehållet i den verbala kommunikationen. Vanligt förekommande är även att eleverna har svårigheter med att skriva på grund av felaktigt penngrepp eller att de håller pennan hårt. Av dessa anledningar tappar eleverna uthålligheten i sitt skrivande (Kutscher, 2016). Med andra ord kan resultatet av

intervjufråga 8 vara påverkat av både elevernas begränsningar av verbal kommunikation samt av deras finmotoriska färdigheter.

Pedagogiska arbetsmetoder

Lgr11 understryker betydelsen av att lärare tillåter “//...att alla elever får reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer...//” (Lgr11 2.3). Genom att läraren släpper in eleverna i undervisningens utformning ökar elevernas möjligheter till att få individuell anpassning (Skolverket, 2016).

Många elever har förmåga att uttrycka hur undervisning bör organiseras och utformas utifrån sina individuella behov i syfte att uppnå kunskapskraven. Det enda som egentligen krävs är att läraren tar sig tid och ställer utvärderande frågor till sina elever. Dock besitter inte samtliga elever förmågan att bidra med förslag till eventuella anpassningar i utformandet av undervisningen. Av den anledningen är det därför av stor vikt att undervisande lärare är uppdaterad med forskningsbaserade anpassningar av undervisning. Med hjälp av forskningsbaserade kunskaper kan läraren utforma samt organisera inkluderad undervisning med syfte att nå samtliga elever (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2015).

Antalet elever diagnostiserade med HFASD har ur ett internationellt perspektiv aldrig varit fler. Av denna anledning efterfrågas pedagogiska arbetsmetoder utifrån evidensbaserad forskning (Cilveira-Zaldivar & Curtis, 2019). Forskning med syfte att frambringa pedagogiska arbetsmetoder vilka strävar mot att tillgodose behovet av att nå samtliga kunskapskrav för exempelvis elever med HFASD bör därför prioriteras (Haug, 2017).

Undersökningens intervjuer tyder på att det är en fördel om inlärningen sker i ett naturligt sammanhang tillsammans med klasskamrater inte minst för vår undersökningsgrupp, elever med HFASD. Detta bekräftar tankar från det sociokulturella perspektivet. Det naturliga

undervisningssammanhanget, att lära sig i samspel med kamrater, ökar elevens förståelse för undersökningens undervisningsinnehåll. Arbetsmetoderna i undersökningen bidrar till att spontan muntlig kommunikation uppstår i vardagliga sammanhang. Baserat på Vygotskijs tankar bör denna undervisningsform stödja elevernas vetenskapliga begreppsutveckling inom inkluderad NO-undervisning (Vygotskij, 2018).

Charader

Resultatet av elevintervjuerna visar att majoriteten av eleverna föredrog arbetsmetoden charader, vilket var ett förvånansvärt resultat med tanke på elevernas diagnos. Charader ställer stora krav på elevernas icke-verbala kommunikation samt elevernas sociala färdigheter och detta är sådana aspekter av HFASD som eleverna anses besitta svårigheter med. Undervisningsmetoden avviker från ordinarie

undervisningsmetoder som eleverna vanligen möter i skolan. Trots att samtliga elever inte valde att gå fram och gestalta de teoretiska begreppen i undervisningssituationen var dock samtliga elever aktivt deltagande i den socialt krävande aktiviteten, att gissa sig fram till det rätta teoretiska begreppet. Trots att aktiviteten innehåller diverse fasta regler såsom turtagning, samt att låta gestaltaren genomföra uppdraget av begreppsgestaltningen var undervisningsmetoden populärast. Arbetsmetoden bidrog till positiva undervisningserfarenheter för eleverna (Kutscher, 2016).

Fyra av eleverna angav att fördelarna med charader var att mängden verbal kommunikation reducerades och att de inte behövde skriva. Resultatet från lärarintervjuerna visar att tre av lärarna föredrog att undervisa utifrån arbetsmetoder vilka de själva känner sig trygga med. Lärarna kände sig trygga med arbetsmetoder bestående av arbetsuppgifter vilka förutsätter att eleverna arbetar med skrift.

Denna trygghet kan leda till att lärarens undervisningsmetoder inte anpassas efter elevernas förmågor och behov, utan istället efter lärarens vana att hantera arbetsmetoder av olika slag. Utifrån aspekten likvärdig utbildning ska undervisningen inte påverkas av vilken lärare eleverna har. Anpassningar ska ske efter elevernas behov samt förutsättningar och inte anpassas efter några andra aspekter

(Skolverket, 2016).

Kahoot

“Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling” (Lgr11, kap 2)

Undersökningens tidigare forskning lyfter bland annat spelbaserat lärande som motivationshöjande och att det bidrar till engagemang hos eleverna. Undersökningens resultat visade dock att det digitala spelet Kahoot, inte alls var populärt bland eleverna.

Att Kahoot inte föredrogs av eleverna var överraskande. Med tanke på elevgruppens bristande förmåga till att utveckla sociala relationer samt det digitala samhällets snabba utveckling antogs i början av undersökningen att undervisningsmetoden Kahoot skulle vara mest uppskattat av eleverna (Kutscher, 2016).

Anledningen till att eleverna inte föredrog Kahoot berodde på spelets tidspress vilket påverkade eleverna negativt i form av stress. Spelets tidspress ställer också stora krav på elevernas förmåga att läsa samt leverera ett svar under begränsad tid. Dessutom fick eleverna bekräftat huruvida det angiva svaret var rätt eller fel i direkt anslutning efter att tiden tagit slut och det var inte något som eleverna upplevde som positivt (Farrell, 2017).

Tre av de intervjuade lärarna samt tidigare forskning är eniga om att syftet med spelbaserat lärande kan gå förlorat ifall det digitala spelet tar över för stor del av undervisningens innehåll. De tre lärarna samt undersökningens tidigare forskning är även eniga om att digitalt lärande endast bör användas som komplement till ordinarie undervisning (Ronimus et al., 2019).

Begreppsbingo

Den näst populäraste arbetsmetoden var enligt eleverna begreppsbingo. Eleverna ansåg att arbetsmetoden hade både för- och nackdelar. Fördelen med begreppsbingo var begränsningen av bingobrickans text som endast innehöll de tio teoretiska begreppen. Begränsningen av antal ord var positivt för elevernas läsförmåga då de inte stördes av andra begrepp samt annan text. Ytterligare en fördel var att en elev ansåg att spelet blev roligare när begreppen bidrog till att utveckla förståelse av begreppens innebörd. Nackdelen med begreppsbingo var att begreppen på bingobrickan var svåra att förstå. En av eleverna ogillade begreppsbingo eftersom spelet dessutom bidrog till att endast en elev kunde utses till vinnare.

En intervjuad lärare, med erfarenheter av spelbaserat lärande från grundskolans tidigare år, ansåg att begreppsbingo kunde vara en framgångsrik undervisningsmetod i många ämnen i skolan. Läraren använder av den orsaken fortfarande bingo i sin undervisning av elever i åk 7–9.

Teoretiska perspektiv utifrån de tre pedagogiska arbetsmetoderna Undersökningsresultatet visar att nästan alla elever ansåg att det var positivt att genomföra

arbetsmetoderna tillsammans med en klasskamrat. Arbetsmetoderna ställde krav på elevernas förmåga att samarbeta samt interagera socialt. Elever diagnostiserade med HFASD visar inte alltid viljan att interagera socialt med andra elever (Kutscher, 2016). Undersökningsresultatet understryker att nästan alla elever hade viljan att genomföra arbetsmetoderna tillsammans med en klasskamrat.

Trots det positiva undersökningsresultatet bidrog även arbetsmetoderna till negativa upplevelser för eleverna. Det digitala spelet Kahoot, vilket både var tidsbegränsat samt tävlingsinriktat, skapade så pass mycket stress att ingen av eleverna valde spelet som favorit. På grund av spelets negativa påverkan begränsades elevernas förutsättningar att interagera med sina klasskamrater. Ytterligare begräsningar påverkade elevernas möjligheter att öva på sina sociala färdigheter samt negativa upplevelser av spelet skapades.

Utifrån Vygotskij sociokulturella perspektiv bidrog även undersökningens tre pedagogiska arbetsmetoder till att skolspråk och vardagsspråk kunde förenas under aktiviteterna. Med hjälp av undervisning av de tre aktiviteterna sattes de teoretiska begreppen in i olika sammanhang. Utveckling av elevernas vetenskapliga tänkande är beroende av varierande sammanhang för att de teoretiska begreppen ska vara applicerbara även i elevernas vardag (Skolverket, 2012).

Undersökningens tre arbetsmetoder var relevanta utifrån att utveckla elevernas vetenskapliga tänkande samt deras begreppsutveckling. Till skillnad från Vygotskijs sociokulturella perspektiv bidrog inte undersökningens arbetsmetoder till en mer fördjupad förståelse för hur de vetenskapliga begreppen bör undervisas för att minska avståndet mellan skolspråket och vardagsspråket (Skolverket, 2012).

Undersökningens fokus var att ge förslag på olika sätt att organisera undervisning utifrån teoretiska begrepp i NO.

Tidigare forskning utifrån de tre arbetsmetoderna

Undersökningens kvantitativa forskningsartiklar bekräftar att spel i undervisningen, vilka visualiserar elevens prestationer, kan leda till ökat engagemang samt effektivisera elevens lärande.

Effektiviseringen av elevens lärande påverkas av att spelet avspeglar elevens uppfattning kring sina individuella framgångar (Ronimus et al., 2019). Forskningsartiklarna bekräftar även att spelbaserat lärande kan vara tidsbesparande och enkelt att organisera. Ytterligare en fördel är att det spelbaserade lärandet inte enbart är tidsbesparande utan även underlättar lärarens möjlighet att organisera

anpassningar riktade framförallt till elever med särskilda behov (Ronimus et al., 2019 & Salgarayeva et al., 2021). Arbetsmetoden Kahoot ställer krav på eleverna att befästa kunskaper under en begränsad tid. Kravet tillsammans med tidsbegränsning bidrog till att eleverna upplevde Kahoot som negativt eftersom tidsbegränsning samt tävlingsmomenten skapade stress hos eleverna. Tidigare forskning lyfter fram fördelarna med de digitala spelens varierade möjligheter. Det vill säga möjligheter att anpassa spelen efter elevernas individuella kunskapsnivå. Ytterligare en nackdel med Kahoot var att möjligheten med att individanpassa efter elevernas kunskapsnivå saknades. Spelet erbjöd inga individuella anpassningar utan det är eleverna som får anpassa sig till vad spelet hade att erbjuda.

Å ena sidan bidrog de spelbaserade arbetsmetoderna inte enbart till att eleverna fick möjligheten att repetera de tio vetenskapliga begreppen utan även repetition av begreppen på olika sätt. Repetitionen skapade möjligheter för eleverna att befästa sina teoretiska kunskaper inom NO.

In document Den som inte frågar får inget veta (Page 25-34)