Utifrån stort antal sökningar på Stockholms universitetsbiblioteks databas, SUB, är avsaknaden av framförallt nationell forskning tydlig. Det var även svårt att hitta forskning med fokus på spelbaserat lärande med hjälp av analoga spel i undervisningen.
Enligt Ronimus et al., (2019) främjas läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter tack vare digitala spel i undervisningen eftersom digitala spel påverkar elevernas motivation, men det stämmer inte med vårt resultat. Trots positiva forskningsresultat utifrån digitalt spelbaserat lärande, med hänsyn till många elevgrupper, saknas forskning av denna art i tillräckligt stor utsträckning för att ett signifikant generaliserbart samband ska antas för elevgruppen elever diagnostiserade med HFASD. För att undersökningen ska kunna avspegla en signifikant generaliserbar teori för elever diagnostiserade med HFASD krävs vidare forskning med framförallt longitudinella studier baserade på undersökningens urvalsgrupp i kombination med läsförståelse och begreppsutvecklande pedagogiska arbetsmetoder (Denscombe, 2017). Som tidigare nämnt bör forskning med fokus på analogt spelbaserat lärande prioriteras eftersom undersökningsresultatet visade att eleverna föredrog den analoga
undervisningsmetoden charader.
Ytterligare ett önskvärt förslag till vidare forskning är att komplettera denna undersökning med en kvantitativ datainsamlingsmetod. Syftet med den kvantitativa datainsamlingsmetoden är att mäta effekten av undersökningens arbetsmetoder, innehållande de tio teoretiska begreppen, med hjälp av en intervention.
Internationell samt nationell forskning av samma art inriktad på grundskolans tidigare år prioriteras.
Eftersom elevernas kunskaper kring teoretiska begrepp avspeglas i elevernas akademiska framgång samt att antalet teoretiska begrepp ökar efter varje årskurs är mer forskning med fokus på
grundskolans senare år önskvärt. Att utveckla kunskaper av teoretiska begrepp är en utmaning för samtliga elever men extra utmanande för elever diagnostiserade med HFASD. En av anledningarna som tidigare nämnt är att eleverna har svårigheter att applicera begreppen i olika sammanhang vilket bidrar till en djupare förståelse av de teoretiska begreppen (Kutscher, 2017).
Sammanfattningsvis finns det en avsaknad av erfarenhetsbaserade samt vetenskapliga studier kring gynnsamma arbetsmetoder, för samtliga elever i grundskolans senare år, baserade på inkluderad undervisning (Lowe & Joffe, 2017).
32
Referenser
Beaumont, R., Rotolone, C., Sofronoff, K. (2015). The secret agent society social skills program for children with high-functioning autism spectrum disorders: A comparison of two school variants. Psychology in the Schools, 52(4), 390-402. doi:10.1002/pits.21831
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1:a uppl.) Stockholm: Liber.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners. (1. ed.) Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Bunar, N. (2021). (Red.). Inkludering och skolframgång för nyanlända elever. Stockholm: Natur och Kultur.
Chaiklin, S. (2019). Vidga din uppfattning om ZPD för ett rikare didaktiskt perspektiv: en presentation av traditionen developmental education. I Y. Ståhle, M. Waermö & V. Lindberg (Red.). Att utveckla
forskningsbaserad undervisning. Analyser, utmaningar och exempel. (s. 76–91). Stockholm. Natur & Kultur.
(15 s)
Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.
(4:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dylman, A. (2019). Det flerspråkiga samhällets enspråkiga norm. Dyslexiföreningen, (4), 1401-2480.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Farrell, M. (2017). Educating special students. An introduction to provision for learners with disabilities and disorders. London: Routledge.
Harrell, P., Subramaniam, K. (2015). Elementary preservice teachers’ conceptual understanding of dissolving: a Vygotskian concept development perspective, Research in Science & Technological Education, 33(3): 304-324. doi: 10.1080/02635143.2015.1027188
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk.
Haug, P. (2016). Understanding inclusive education: ideals and reality, Scandinavian Journal of Disability Research. 19(3): 206-217.Doi: http://doi.org/10.1080/15017419.2016.1224778
Hendren, R. L., Haft, S.L., Black, J.M., White, N.C., Hoeft, F. (2018). Recognizing Psychiatric Comorbidity With Reading Disorders. Front. Psychiatry 9(101): 1-10. doi: 10.3389/fpsyt.2018.00101
Hilmarsson, H. T. (2018). Empati. Nyckeln till samarbete i professionella samtal. Lund: Studentlitteratur.
Höher Camargo, S. P., Rispoli, M., Ganz, J., Hong, E. R., Davis, H., & Mason, R. (2016). Behaviorally based interventions for teaching social interaction skills to children with ASD in inclusive settings: A meta-analysis. Journal of Behavioral Education, 25(2), 223–248. doi: https://doi.org/10.1007/s10864-015-9240-1
33
Ivanic, R. (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education, 18(3), 220 –245.
Kasari, C., Rotheram-Fuller, E,.Locke, J., Gulsrud, A. (2012). Making the connection: randomized controlled trial of social skills at school for children with autism spectrum disorders. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 53(4), pp 431-439. doi:10.1111/j.1469-7610.2011.02493.x
Kutscher, M, L. (2016) Barn med överlappande diagnoser. Adhd, inlärningssvårigheter, autism, asperger, tourettes, ångest med flera. Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Liu, Z-Y., Ahmed Shaikhm Z., Gazizova, F. (2020). Using the Concept of Game-Based Learning in Education, International Journal of Emerging Technologies in Learning. 15(14): 53-64. Doi:
https://doi.org/10.3991/ijet.v15i14.14675
Lopata, C., Thomeer, M.L., Volker, M.A., Lee, G., Smith, T.H., Smith, R., . . . Toomey, J. A. (2012). Feasibility and initial efficacy of a comprehensive school-based intervention for high-functioning autism spectrum disorders. Psychology in the Schools, 49, 963–974. doi: 10.1002/pits.21649.
Loseke, D.R. (2013). Methodological thinking: basic principles of social research design. Thousand Oaks, Calif.: SAGE Publications.
Lowe, H., Joffe, V. (2017). Exploring the feasibility of a classroom-based vocabulary intervention for
mainstream secondary school students with language disorder, Support for Learning, NASEN. 32(2): 110-128.
doi: 10.1111/1467-9604.12157
Lund, A & Lund, S. (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur.
Norrby, C. (2016). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ortiz, L. & Sjölund, A. (2015). Motiverande samtal vid autism och adhd. (1:a uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Ostmeyer, K,. & Scarpa, A. (2012). Examining school-based social skills program needs and barriers for students with high-functioning autism spectrum disorders using participatory action research. Psychology in the Schools, 49(10), 932-941. doi:10.1002/pits.21646
Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (4:e uppl.) Stockholm: Liber.
Persson, A. (2016). (Red.). Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar.
Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Ronimus, M., Eklund, K., Pesu, L., Lyytinen, H. (2019). Supporting struggling readers with digital game based learning, Education Tech Research Development. 67(8): 639-663. doi: http://dx.doi.org/10.1007/s11423-019-09658-3
34
Salgarayeva, G., Iliyasova, G., Makhanova, A., Abrayimov, R. (2021). The effects of using digital game based learning in primary classes with inclusive education, European Journal of Contemporary Education. 10(2):
450-461. doi: 10.13187/ejced.2021.2.450
Silveira-Zaldivar, T., & Curtis, H. (2019). ”I´m not trained for this!” And other barriers to evidence-based social skills interventions for elementary students with high functioning autism in inclusion, International electronic journal of elementary education, 12(1): 53-66. doi: 10.26822/iejee.2019155337
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS 2017:1111. Svensk författningssamling. Examensförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1100-1199/d_3115975-sfs-2017_1111-forordning-om-andring-i-hogskoleforordningen-1993_100
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (3:e uppl.) Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Där man söker får man svar – Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tangen, R. (2008). Listening to Children's Voices in Educational Research: Some Theoretical and Methodological Problems. European Journal of Special Needs Education, 23(2), 157-166.
Trondman, M., Winerdal, U. (2019). Skolan som tanke- och praktikervärld - Mary Douglas teori om hur institutioner tänker, Pedagogisk forskning i Sverige, 24(3–4): 65-83. doi: doi.org/10.15626/pfs24.0304.03
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (2018). I Tänkande och språk. Stockholm: Daidalos.
Zindler, R. (2009). Trouble in Paradise, The Teachers College Record. 111(8): 1971-1996. doi:
https://doi.org/10.1177/016146810911100809
Åsberg, J., Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2010). Reading comprehension, word decoding and spelling in girls with autism spectrum disorders (ASD) or attention-deficit/hyperactivity disorder (AD/HD):
performance and predictors. International journal of language & communication disorders, 45 1, 61-71.
Webbsida
Tophatmonocle Corp. (23 november 2021). Game based learning. https://tophat.com/glossary/g/game-based-learning/
35
Bilaga 1
Informations- och samtyckesformulär för elev Datum:
Linda Hallengärd (linda.hallengard@utb.nacka.se) Emma Frisk (emma.frisk@edu.stockholm.se) Speciallärarstuderande
frivilligt vara med.
Samtycke för elev
Vi behöver ditt godkännande för att du ska kunna delta i en intervju där din lärare kommer att ställa åtta frågor om vad du tycker om dina tre nya arbetsmetoder (begreppsbingo, charader och Kahoot) i undervisningen för att lära dig teoretiska begrepp inom NO-ämnet kemi på ett annorlunda sätt. Det är frivilligt att delta och du kan när som helst välja att inte längre vara med i undersökningen.
Projekt
Vi utbildar oss till speciallärare och ska skriva ett examensarbete som sista uppgift innan vi tar examen. I examensarbetet kommer vi att undervisa dig med hjälp av tre nya arbetsmetoder för att lära dig teoretiska begrepp i NO-ämnet kemi. När du fått testa begreppsbingo, charader och Kahoot i NO kommer vi att intervjua dig och bl a fråga dig vad du som elev tycker om de tre nya arbetsmetoderna.
Dina svar från intervjun kommer därefter att sammanställas och användas till examensarbetet vid Stockholms universitet som gör att vi kommer kunna bli godkända och få möjligheten att arbeta som speciallärare. Det är viktigt för oss att du berättar vad du tycker om undervisningen i NO så att dina tankar kan påverka framtida undervisning för dig och andra elever.
Etik och sekretess
I examensarbetet kommer vi inte att skriva ditt namn, eller berätta vem du är. Vi kommer bara skriva om samtliga resultat från alla de elever som har deltagit i intervjun. När examensarbetet är färdigt kommer vi inte att spara ljudinspelningarna från intervjuerna.
Detta godkännande ger oss tillstånd att spela in dig när du svarar på intervjufrågorna. Det ger oss också tillstånd att använda dina inspelade svar i examensarbetet.
Att vara med är frivilligt och du kan när som helst välja att inte längre vara med.
Datum: ___________________________________________________________________
Namn: ____________________________________________________________________
Med vänlig hälsning,
Linda Hallengärd & Emma Frisk
36
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se