Skola: Elev:
____ /____ 20____ _________________________________________
Sekretessbelagd Allmänt stöd
SB-språk MO MA FI Andra ämnen Uppförande Utlåtande av
sakkunnig
Intensifierat stöd (EPL)
Särskilt stöd (IP)
Skolgångsbiträde - uppgifter i förhållande till eleven
Senaste vitsord
87
ÖVERBLICK AV UNDERVISNINGSARRANGEMANG
FÖR ELEVERNA I ÅK Läsåret
Elev Har EPL/ IP Har individuella mål/ intensifierat stöd i ämnena Svårigheterna specifiserat Instuderingsfrågor till prov Dator, kalkylator eller andra hjälpmedel Fontstorlek minst ___ expanderat mellanrum Extra tid i prov Begränsat stoff/ kortare avsnitt till prov Muntliga prov /förhör Prov och förhör enskilt/liten grupp Kopierade anteckningar Inlästa läromedel Provfrågor upplästa/förklarade Förbered förändringar Hjälp att strukturera arbetet Stöd- /specialundervisning Hjälp med läxor
Övrigt
88
Pedagogiska team kring barn och elever som är i behov av stöd
Pedagogiska team är ett arbetslag bestående av en grupp av vuxna som tillsammans planerar och utvärderar vilken typ av stöd och undervisning ett barn eller en elev är i behov av.
I de nya läroplansgrunderna betonas att den pedagogiska personalens kunskap ska beaktas i större utsträckning än tidigare när det gäller att vidta stödåtgärder för barn eller elev i behov av stöd. Den pedagogiska personalen är den som har den allra tätaste kontakten med eleven och därför har den bästa kunskapen om vilket stöd som behövs. Det pedagogiska teamet ska ge ärenden som är svårare vidare till elevvårdsgruppen.
För att en lärare inte ensidigt ska behöva fatta beslut om stödåtgärder är det viktigt att det finns ett team av personer som känner och har att göra med barnet eller eleven och därmed tillsammans kan planera för eleven utifrån flera perspektiv. Det pedagogiska teamet ska sammanträda regelbundet och följa elevens framsteg. Det pedagogiska teamet planerar tillsammans elevens undervisning utifrån de planer man har gjort upp.
Pedagogiska team kan finnas kring alla elever i behov av stöd på alla nivåer. De pedagogiska teamens sammansättning beror på hur stor personalen är och vilka som är engagerade i och undervisar de elever som behöver stöd. De pedagogiska teamen kan vid behov kalla in rektor, kurator, skolpsykolog, hälsovårdare eller annan expertis, men dessa kan inte permanent ingå i alla team. Det ska finnas flera team i varje skola och dessa team ska träffas kontinuerligt och regelbundet.
I åk 6-9 är behovet av pedagogiska team påfallande. Ämneslärare i de högre årskurserna ser ofta bara en sida av sina elever och det är bra att ha en grupp lärare och annan personal inom skolan som kan ge andra perspektiv på eleverna och deras behov. För att de pedagogiska teamen ska fungera är det viktigt att man utgår från eleverna och deras behov lika väl som man ser till hur ofta läraren undervisar respektive elev i behov av stöd. Genom teamets samarbete kan man tillsammans lägga upp en strategi utifrån plan för elevens lärande (EPL) och på så sätt kunna anpassa undervisningen för eleven på bästa sätt. Samtidigt får man chans att tillsammans i teamet dryfta sina bekymmer och problem gällande eleverna och få råd och hjälp av kollegerna i själva arbetet. Genom att man är flera som funderar tillsammans kring eleverna man ansvarar för, blir det lättare att planera och anpassa undervisning och stödåtgärder så att eleven får den hjälp han behöver på alla plan. Upplever det pedagogiska teamet att problemen är av sådan art att man har behov av annan expertis ges ärendet vidare till elevvårdsgruppen.
89
Det pedagogiska teamets uppgift är att i första hand att sätta upp strategier och planera elevens undervisning och vardag i skolan så att den fungerar både för eleven och för de lärare som ska undervisa. Sett ur elevens synvinkel borde eleven känna sig tryggare om han vet att det finns ett nätverk som engagerar sig i honom och hans skolgång kontinuerligt.
För att systemet med pedagogiska team ska fungera ska teamen vara permanenta åtminstone för ett år i taget. Varje team har ansvar för ett visst antal elever som de följer upp i alla ämnen som eleven behöver stöd i, men även har en helhetssyn på hur eleven fungerar i vardagen i skolan.
När man lärt känna elevmaterialet på hösten organiserar man ett lämpligt antal team i skolan och varje team ska utse en ansvarig, lämpligen en klasslärare eller klassföreståndare som förbereder ärenden och fungerar som kontaktperson och sammankallare. Teamets möten ska ske regelbundet. Teamets möten behöver inte protokollföras men allt planerat och givet stöd ska dokumenteras och inom teamet besluter man vem som ansvarar för dokumentationen av respektive elevs stöd. Är det fråga om IP-elev är uppgiften speciallärarens, men om det är fråga om intensifierat stöd är uppgiften vanligen förskollärarens, klasslärarens eller klassföreståndarens, om man inte kommer överens om annat.
90
Stödformer inom ramen för det tredelade stödet
ALLMÄNT STÖD
INTENSIFIERAT STÖD SÄRSKILT STÖD STÖDFORMER:
91
Exempel på stödåtgärder inom det intensifierade stödet
Exempel på stödåtgärder inom det särskilda stödet
Hjälpmedel
92 Differentiering
Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta skillnader mellan eleverna. Elevernas olika sätt att lära sig och deras olika arbetsrytm, intressen och färdigheter samt de emotionella behov som är förknippade med motivation och självkänsla beaktas. Uppmärksamhet fästs även vid skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan elevernas individuella skillnader i utveckling och bakgrund.
Differentieringen kan gälla studiernas innehåll, undervisningsmaterial och metoder som används, arbetssätten, antalet uppgifter och den tid som anslås för dem samt inlärningsmiljön.
Metoder för bedömning och utvärderings kan också differentieras. Konkreta differentieringstips längre fram i texten.
Flexibla undervisningsarrangemang - smågruppsundervisning
Genom att ge möjlighet till flexibla undervisningsarrangemang och grupperingar kan man underlätta undervisningen av elever i behov av stöd. De flexibla lösningarna kan gälla undervisningsgruppens, lektionens, arbetsdagens och arbetsveckans struktur eller helt andra arrangemang. Med speciallärare som resurs- eller kompanjonlärare möjliggörs denna typ av arrangemang, men även klasslärare kan tillsammans planera flexibla grupperingar efter behov.
Kräver planering och samarbete mellan kolleger. Smågruppsundervisning är en form av flexibelt arrangemang där eleven får en viss dela av sin undervisning i en mindre grupp för kortare eller längre tid.
Handledning
Varje elev har rätt att utöver undervisning få handledning. Eleven ska handledas att lära sig på det sätt som passar henne bäst. Eleven ges möjlighet att reflektera över sin inlärning och sina framsteg genom regelbunden självvärdering. Genom handledning förstärks elevens samarbetsfärdigheter, hennes förmåga att fungera i olika grupper och hennes förmåga att ta ansvar för sitt eget arbete och för det gemensamma arbetet. I de lägre klasserna är det främst läraren som fungerar som handledare. I de övre klasserna finns en studiehandledare som tillsammans med lärarna handleder eleverna i grupp eller individuellt.
Stödundervisning
En elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Stödundervisningen ska inledas genast då svårigheterna har observerats så att eleven inte varaktigt blir efter i studierna. Det är varje lärares uppgift att följa med elevens lärande och upptäcka uppkomsten av eventuella behov av stödundervisning samt ta initiativ till att ordna den. Stödundervisning ordnas så ofta och i sådan utsträckning som eleven behöver för att göra framsteg i studierna.
93
Eleven får stödundervisning antingen under lektionerna eller utanför dessa. Stödundervisning kan ges i en liten elevgrupp, individuellt eller som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen. Det centrala i stödundervisningen är handledning samt användning av mångsidiga metoder och olika material. Eleven och vårdnadshavare ska informeras om hur stödundervisningen genomförs. Stödundervisningstimmar kan vara schemalagda eller användas efter behov.
Elever med invandrarbakgrund kan få, utöver ovannämnda stödundervisning, stödundervisning som är speciellt avsedd för dem.
Specialundervisning på deltid
En elev som har inlärningssvårigheter eller problem med sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Specialundervisningen kan ske individuellt eller i grupp och ges av specialläraren i enlighet med elevens EPL eller elevens IP. Specialundervisning på deltid kan ges inom ramen för alla stödnivåer; allmänt intensifierat och särskilt stöd.
Skolgångsbiträde som stöd
Skolgångsbiträdet finns för att trygga eleven de grundförutsättningar hon behöver för att kunna studera och gå i skola. Det stöd som skolgångsbiträdet ger ska främja elevens initiativförmåga och möjligheter att klara sig självständigt samt elevens självförtroende. Skolgångsbiträdet stöder eleven så hon kan ta allt mer ansvar för sitt lärande och sin skolgång samt att eleven får erfarenheter av att tillhöra gruppen på samma sätt som de andra eleverna.
Stödet som skolgångsbiträdet ger riktar sig till en enskild elev, till flere elever samtidigt eller till hela undervisningsgruppen.
Stödet för en enskild elev kan ges på deltid eller heltid. Skolgångsbiträdet hjälper och stöder eleven att klara av de dagliga rutinerna i skolan, i olika skeden av läroprocessen men också att utföra enskilda uppgifter i anslutning till undervisningen eller habiliteringen enligt lärarens eller terapeuternas anvisningar. Skolgångsbiträde som stöd används flexibelt inom ramen för det allmänna stödet då elevens behov av stöd är kortvarigt eller oregelbundet.
Resurslärare som stöd
Stödet som resursläraren ger riktar sig till undervisningsgrupper inom den allmänna undervisningen med elever i behov av intensifierat eller särskilt stöd. Målet är att förbättra den enskilda elevens förutsättningar för lärande. Resursläraren kan fungera som kompanjonlärare
94
eller undervisa en liten grupp elever. Inom årskurserna 6 - 9 stöder resurslärare även elever i risk för utslagning.
Resurslärare som stöd är avsett att användas så att den enskilda eleven får det stöd som är definierat i planen för elevens lärande (EPL) eller den individuella planen (IP). Resurslärarens stöd används flexibelt inom ramen för det allmänna stödet för att förbättra undervisningsgruppens förutsättningar för lärande.
Läxläsning som stöd
Eleven som har svårigheter att klara av sina läxor och inte kan få hjälp hemma, kan utanför lektionstid få stöd med läxläsning. Eleven får stöd i att utveckla metoder och tekniker för individuell läxläsning och förberedelse inför prov av en lärare eller annan utsedd person.
Elevvårdens tjänster
Det allmänna elevvårdande stödet är dels det dagliga bemötandet mellan elever och vuxna och dels skolpsykologens, skolkuratorns och skolhälsovårdarens stöd. Läraren har också möjlighet att konsultera elevvårdsgruppens medlemmar, vilket indirekt stöder eleven.
Regelbundna elevvårdstjänster såsom stödsamtal med eleven hör till det intensifierade elevvårdande stödet. Elevvårdande stödtjänster inom intensifierat stöd är planerade för enskilda elever i enlighet med Plan för elevens lärande (EPL).
Ett utökat samarbete med andra vårdande sektorer och sakkunniga samt uppbyggnad av stödnätverk är en del av det särskilda elevvårdande stödet. Det särskilda elevvårdande stödet är i jämförelse med stödet inom allmänt och intensifierat stöd mera regelbundet och i högre grad inriktat på den enskilda elevens behov. Elevvårdstjänster inom det särskilda stödet beskrivs för varje elev individuellt i elevens IP.
Hjälpmedel
Eleven har vid behov rätt till olika hjälpmedel, dels tekniska och dels pedagogiska hjälpmedel.
Konsultations- och stödtjänster för lärare
Läraren kan få konsultation av kolleger, skolpsykologen, kuratorn eller andra olika sakkunniga som stöd för sitt arbete. Lärare erbjuds även arbetshandledning vid behov. För eleven är det ett sätt att få stöd indirekt
95 Övningar i social kompetens
Målet med övningar i social kompetens är att stärka elevgruppens positiva egenskaper, hjälpa eleverna finna nya sätt att fungera tillsammans med andra samt att stöda utveckling av elevernas empati och moral. Övningar i social kompetens stärker den enskilda elevens möjligheter att utveckla en sund självkänsla. Särskilda så kallade tjej- och killgrupper ordnas i flera skolor.
Terapitjänster
En elev kan erbjudas olika terapitjänster. Skolan och terapitjänsterna samarbetar i syfte att skapa en helhet ur elevens synvinkel. Skolan har inom ramen för samarbetet möjlighet till konsultation för att stöda elevens rehabilitering.
Individualiserad lärokurs
Det primära målet för all undervisning är att stöda elevens studier så att hon uppnår målen för den allmänna lärokursen i alla läroämnen. Ifall eleven, trots stöd, inte har möjlighet att uppnå målen med godkänt vitsord, kan lärokursen individualiseras i ett eller flera läroämnen.
Målnivån bestäms utgående ifrån elevens starka sidor i enlighet med hennes förutsättningar samt inlärnings- och utvecklingsbehov. De individuella målen ska ge tillräckliga utmaningar för eleven. En elev som studerar enligt individuella mål framskrider i studierna i egen takt. De individuella målen hjälper läraren i uppföljningen och bedömningen. Bedömningen i läroämnet görs i enlighet med de uppställda, individuella målen.
Att individualisera målen inom lärokursen kan göras endast om eleven är i behov av särskilt stöd. I beslutet om särskilt stöd definieras vilka lärokurser eleven har individuella mål i. Dessa beskrivs noggrannare i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP). De eventuella konsekvenser som de individualiserade lärokurserna kan ha för fortsatta studier ska göras klara för elev och vårdnadshavare.
Specialundervisning inom särskilt stöd
Syftet med specialundervisningen är att hjälpa och stöda eleven så att hon har likvärdiga möjligheter att fullgöra sin läroplikt enligt egna förutsättningar tillsammans med sina jämnåriga. Utgångspunkten är elevens starka sidor och hennes individuella inlärnings- och utvecklingsbehov. Specialundervisningen planeras och genomförs i enlighet med en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP).
Befrielse från studier
En elev kan helt befrias från studier i en lärokurs av särskilt vägande skäl. Befrielse från studier i en lärokurs kan göras endast i samband med ett beslut om särskilt stöd. Individualisering av en
96
lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från studierna i en lärokurs. I den individuella planen ska den undervisning eller handledda verksamhet som ersätter den befriade lärokursen definieras.
Förlängd läroplikt
Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen inte kan nås under nio år blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11 år.
Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten uppkommer. Då fattas även ett beslut om särskilt stöd för barnet. För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt och som får särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp då förskoleundervisningen inleds. Se noggrannare instruktioner för fölängd läroplikt under rubriken Småbarnsfostran.
Tolkningstjänster för eleven
Tolkningstjänster hänvisar till tolkning med teckenspråk eller alternativ eller kompletterande kommunikation som stöder tal (t.ex. olika symbolsystem, punktskrift). Tolkningstjänster kan ges för en elev för att trygga de grundförutsättningar hon behöver för att kunna studera och gå i skola. De som arbetar med eleven planerar tillsammans kommunikationsstödet i olika inlärningssituationer. Dessutom planeras de övriga stödåtgärderna, såsom elevens placering i klassrummet, individuella läromedel och material för lärande och de hjälpmedel, som eleven eventuellt behöver. Utomstående sakkunniga kan vid behov konsulteras vid planering av tolkningstjänster för eleven.
Differentiering i praktiken
Med differentiering avses alla de metoder med vars hjälp man kan variera och strukturera innehållet, utformningen, undervisningsmetoderna eller gestaltningen av den allmänna läroplanen. Man beaktar elevernas olika inlärningsförutsättningar när man planerar undervisningen. För att trygga den enskilda elevens möjligheter att göra inlärningsmässiga framsteg kan det behövas olika former av differentiering av undervisningen. Differentieringen kan handla om tidsanvändning, bredd och djup i stoffval. Inlärningsmiljön, undervisningsmetoder, undervisningsmaterial kan varieras utifrån elevens behov och inlärningsförutsättningar.
97
Olika förslag på hur man kan differentiera i klassen
skriv upp lektionsplaneringen på tavlan, redogör även muntligt för de huvudsakliga uppgifterna, vid behov stöd med bildkort
ta hänsyn till olika inlärningsstilar i själva undervisningssituationen (auditiv, visuell eller kinestetisk).
ta också hänsyn till elevernas olika personligheter och hur de uttrycker sig
ta hänsyn till olika kulturella bakgrunder
ge eleverna tid att tänka och reflektera
gå igenom de viktigaste nya viktiga begreppen när nytt lässtoff tas upp
gör lättläst sammanfattning av längre stycken i realämnen
låt eleverna hjälpa varandra, när man lär andra lär man också sig själv
ge eleverna god tid och utrymme för samtal och eget skrivande
nya begrepp kan belysas med gester, tecken eller drama
ställ enkla och tydliga frågor, undvik flera frågor på en gång
gör vettiga instuderingsfrågor som hjälper eleven att läsa och ta till sig ny text
läraren kan på förhand ge eleven nästa lektions stoff så att han kan förbereda sig innan
stora grupper kan med fördel delas i mindre grupper enligt aktuellt behov, läraren bestämmer gruppernas sammansättning för bästa pedagogiska nytta (men även för att undvika mobbningssituationer)
själva lärmiljön kan omdirigeras till exempel genom flexibel gruppering och sittordning, detta går utmärkt att göra om läraren har tillgång till kompanjon- eller resurslärare
Differentiera uppgifterna
gör olika svårighetsgrader av samma uppgift
lättare övningsuppgifter/-böcker parallellt för eleverna i de lägre klasserna
stationsundervisning i klassen, med uppgifter av olika svårighetsgrad
samarbetsinlärning ger bra möjlighet till differentiering
dra nytta av och knyta an till elevens intressen och hobbyn i undervisningen och i uppgifterna
Differentiering i prov
ge tillräckligt med tid
låt eleven använda miniräknare, tabeller, hjälpmedel, ordbok eller läroboken med i provet
låt eleven använda datorn som hjälp
98
gå igenom frågorna på förhand eller strax innan provtillfället
låt eleven göra provet tillsammans med skolgångsbiträdet eller resursläraren
gör provuppgifterna i ”lättläst” form
läraren eller skolgångsbiträdet läser uppgifterna högt för eleven och vid behov förklarar dem närmare
låt eleven svara på uppgifterna på sitt eget modersmål
låt eleven göra provet muntligt
eleven gör provet först normalt och senare på nytt med hjälp
eleven får ha egna minneslappar med till provet
eleven får göra provet tillsammans med specialläraren i annat utrymme
Vid differentiering av undervisningen
lär ut studieteknik till eleven och handled eleven under studiernas gång
diskutera med eleven och fundera på hur eleven lär sig bäst
betänk att eleven kan ha dåliga erfarenheter av studier sedan tidigare
var medveten om att högläsning inför hela klassen kan medföra ångest för eleven, jobba hellre parvis eller individuellt
stor font på texter, expanderat teckenavstånd/radavstånd, korta rader eller meningar och smala spalter underlättar läsandet
var uppmärksam på att svart text på vitt papper kan vara besvärligt för elev med lässvårigheter och för elev med korsdominans; pröva hellre ljusgult eller ljusgrönt underlag
prata inte samtidigt som du skriver på tavlan, eleven behöver kunna se dina läpprörelser
prata inte heller samtidigt som eleverna skriver
undvik att ha eleverna att skriva av tavlan eller OH:n alltför ofta
undvik långa muntliga förklaringar, ge istället korta skriftliga instruktioner på tavlan eller på papper
när skrivandet och/eller läsandet känns tungt och arbetsamt, ge ett kort sammandrag av det huvudsakliga innehållet i förväg
sammanfattning av det genomgångna materialet underlättar förståelsen och att komma ihåg, förklara också gärna på flera olika sätt
det är viktigare att eleven förstår innehållet än att han kan det utantill
det är viktigare att eleven förstår innehållet än att han kan det utantill