Fairclough kallar en del i sin analysmetod för trasitivitet, som i boken Diskursanalyser beskrivs som en analys om ur händelser förbinds eller inte förbinds med subjektet och objektet och om det går att avläsa vilka avsikter producenten till texten har haft med sitt val av meningar och ord (Winther Jørgensen och Philips, 2010: 87). I analysen av
Sydsvenskans artiklar har den typen av metod används för att se vilket språk samt vilka avsikter textproducenten har haft i artikeln och hur detta passar in i Sydsvenskans proWil. Här behandlas främst den textuella delen men även den diskursiva praktiken behandlas som har betydelse för hur språket används i artiklarna.
Analys av den textuella delen av diskursanalysen visar att språket i Sydsvenskans artiklar är annorlunda i jämförelse med Expressens artiklar. I Sydsvenskans artiklar läggs stor vikt på att ha en seriositet som är stor och på så sätt vinna över de läsare som inte redan är övertygade om att Sydsvenskan talar sanning.
Sydsvenskans artiklar bygger mycket på förtroendet för tidningen. Man kan dra
paralleller med denna typ av förtroende för avsändaren och retorikargumentet ethos, då främst det subjektiva ethos (Elmerlund Kjeldsen, 2008: 123-‐124). Sydsvenskan är, som tidigare nämnt, en dagstidning som man kan prenumerera på. Detta skapar ett
långvarigt förtroende för Sydsvenskans journalister som innebär att det som skrivs i tidningen kan anses med största sannolikhet som sanningsenligt.
Expressen använder ethos på ett annat sätt, mer likt det objektiva ethos. I analysen av den textuella delen syns tydliga mönster på att Expressen behöver bevisa för läsaren att de har trovärdighet. Detta görs genom att intervjua personer med hög auktoritet och i sina artiklar även sätta långa auktoritetstitlar vid presentationen av personerna som har intervjuats.
”-‐ Men jag vill inte gå närmare in på det. Det är ett vapen som är fullt kompetent att döda, det är ingen luftpistol, säger Börje Sjöholm, operativ chef på länskriminalen i Skåne och kommenderingschef för polisens specialstyrka.”
Gatemark, Magnus, Johansson, Roland, Johansson, SoZia (2010). ”Skott-‐ Panik”. Expressen. 2010-‐10-‐23
”Niklas Långström, professor och chef för centrum för våldsprevention tycker sig se att skottserierna har starka hatbrottsinslag eftersom offren är mörkhyade.”
Gatemark, Magnus, Siksjö, Daniel (2010). ”De sköts i hemmet”. Expressen. 2010-‐10-‐22
”Tony Pallon är kriminalkommissarie vid Länskriminalen i Skåne, med lång erfarenhet av gängkriminalitet. Han berättar att det Zinns ett stort vapenZlöde som årilgen strömmar in till Malmö via Öresundsbron”
Karlsson, Karl-‐Johan, Salihu, Diamant (2010). ”Över bron passerar mängder av vapen -‐ direkt in till Malmö”. Expressen. 2010-‐10-‐24
Expressen lutar sina artiklar många gånger på retorikbegreppet patos som betyder känsloargument (Elmerlund Kjeldsen, 2008: 328-‐329). Detta kan förklaras med att Expressens är en rikstäckande kvällstidning som har till uppgift att sälja lösnummer och därmed också locka läsarna på ett annat sätt än vad Sydsvenskan behöver. Detta märks tydligt i analysen av den textuella delen av diskursanalysen. Språket i Expressen är till skillnad från Sydsvenskan tillspetsat med vad som uppfattas som starkare ord i
”Han drar upp skjortan och visar kulhålen i högra sidan på sin kropp. Trots mardrömmen att ha blivit skjuten har han haft en otrolig tur. Kulan gick genom hans kropp utan att skada inre organ.”
Ohlsson, Per-‐Ola (2010). ”Jag trodde inte det var här jag skulle bli skjuten”. Expressen. 2010-‐10-‐21
I artikeln ”Målet: 2 mammor” från 22 oktober används patos redan i rubriken då man berättar att det är mammor som är utsatta för brott. Man vill redan i inledningen av artikeln skapa en sympati för mammorna.
”MALMÖ/STOCKHOLM. Barnen stojade i lekrummet. Mammorna hade dukat upp med läsk och choklad i köket. Då brann skottet av. I går klockan 19.40 misstänks den skånska lasermannenha slagit till -‐ igen -‐ i Malmö”
Carlson, Claes, Karlsson, Mia (2010). ”Målet: 2 mammor”. Expressen. 2010-‐10-‐22
Expressen har också i artikeln från den 22 oktober intervjuat sex personer på plats i området där brottet begicks. Personerna uttalar sig om skjutningarna, Malmö och deras känslor kring dåden. Detta är ett tydligt bevis på patos. Expressen intervjuar allmänna oskyldiga Malmöbor som får en igenkänningsfaktor hos läsaren. I artikeln nämns namn på intervjuoffren och ålder, något som förstärker känslan av att kunna känna igen sig som läsare hos personerna som har intervjuats.
Båda tidningarna använder sig av patos i artikeln om Basi Hassan som blev beskjuten vid en busshållplats. Ohlsson, Per-‐Ola (2010). ”Jag trodde inte det var här jag skulle bli skjuten”. Expressen. 2010-‐10-‐21. Pedersen Hermod, Axelsson, Linda (2010). ”Offret ´Jag kunde lika gärna varit död´” Sydsvenskan 2010-‐10-‐22
Att spela på läsarens känslor skriver Torsten Thurén om i sin bok ”Författarens verktygslåda -‐ att läsa och skriva sakprosa”. Han menar att man bör ha konkreta exempel på ett eller Wlera människoöden för att kunna skapa sympati för en händelse eller person (Thurén, 2006:150). Detta är något som båda tidningarna använder sig av i artiklar publicerade om offren som har blivit beskjutna.
Den 21 oktober har båda tidningarna publicerat en artikel om Basi Hassan som har blivit beskjuten av gärningsmannen. I båda artiklarna har man intervjuat Hassan och låtit honom berätta om vad som hände natten då han blev beskjuten. I båda intervjuerna vill tidningen skapa en slags sympati för offret och personiWiera de anonyma siffror som presenteras över beskjutningarna i Malmö. Hassan får precis som Thurén beskriver bli ett konkret exempel för att väcka sympati och känslor hos läsaren.
I de olika artiklarna har tidningarna valt att ha liknande vinkel på Hassans berättelse som yttrar sig främst i valet av språk samt ”prefered meaning” som Stuart Hall talar om i sin bok. (Hall, 2007: 228)
Expressen har valt att enbart ha direkta och indirekta citat av offret som berättar utifrån hans egen upplevelse och minne om beskjutningen. I linje med Expressens språkproWil används ord som förmodligen är tänkta att väcka uppmärksamhet som exempelvis: otrolig, exploderade, inbördeskrig, chockad och mardröm.
”Trots mardrömmen att ha blivit skjuten har han haft en otrolig tur.”
Ohlsson, Per-‐Ola (2010). ”Jag trodde inte det var här jag skulle bli skjuten”. Expressen. 2010-‐10-‐21
”-‐ När det small till trodde jag först att det var ett bildäck som exploderade. Sedan kände jag smärtan.”
Ohlsson, Per-‐Ola (2010). ”Jag trodde inte det var här jag skulle bli skjuten”. Expressen. 2010-‐10-‐21
”-‐ Jag är fortfarande chockad, sover dåligt på nätterna och vågar inte gå ut längre när det är mörkt. Han som sköt mig Zinns ju där ute någonstans.”
Ohlsson, Per-‐Ola (2010). ”Jag trodde inte det var här jag skulle bli skjuten”. Expressen. 2010-‐10-‐21
Sydsvenskan har också valt att ha offret som huvudfokus i artikeln och det är endast Hassan som kommer till tals i direkta och indirekta citat i texten. I den här artikeln som
utformats mer som ett reportage har Sydsvenskan använt Wler utmärkande ord än deras normala linje som hålls i de övriga artiklarna som har analyserats. I artikeln
förekommer ord som exempelvis: blod, dumhuvud, mardrömmar, farlig. Detta kan dock bero på att de Wlesta av orden kommer från direkta uttalanden av offren som använder ett språk som skiljer sig ifrån Sydsvenskans övriga berättande i artikeln.
”Men efter två sekunder kände han blod på tröjan och snart hur det rann längs benet ner i skorna. Mer och mer.”
Pedersen Hermod, Axelsson, Linda (2010). ”Offret ´Jag kunde lika gärna varit död´” Sydsvenskan 2010-‐10-‐22
”-‐Jag sover dåligt, och när jag sover drömmer jag mycket. Mardrömmar.”
Pedersen Hermod, Axelsson, Linda (2010). ”Offret ´Jag kunde lika gärna varit död´” Sydsvenskan 2010-‐10-‐22
”-‐ Att döda en människa är inte något man lätt gör, så det måste vara något dumhuvud. Då kan det hända igen så vågar jag åka buss? Så jag stannar hemma.”
Pedersen Hermod, Axelsson, Linda (2010). ”Offret ´Jag kunde lika gärna varit död´” Sydsvenskan 2010-‐10-‐22