Ekot av en skytt
Analys av nyhetsrapporteringen kring skytten i Malmö 2010
The echo of a shooter
Analyzes of newspaper reports about the shootings in Malmö 2010
Maria Eriksson
Examensarbete
Medie-‐ och kommunikationsvetenskap, 20 hp Vårterminen 2012
K3, Kultur och medier, Malmö högskola Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin
Sammanfattning
Ekot av en sky,, analys av nyhetsrapporteringen kring sky,en i Malmö 2010 Maria Eriksson
Examensarbete i Medie-‐ och kommunika@onsvetenskap, 20 hp Konst, kultur och kommunika@on
Malmö Högskola
Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Vårterminen 2012
Nyckelord: Bro,sjournalis@k, diskursanalys, Sydsvenskan, Expressen, representa@on, Skjutningar i Malmö
Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppmärksammade skjutningarna i Malmö under året 2010. Syftet är att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och
Expressen, hanterade och skrev om de dåd och händelser som inträffade. Vikten ligger på vilka diskurser som används, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs. Detta görs med hjälp av diskursanalyser av artiklarna samt en gestaltande del bestående av ett reportage om bilden av Malmö. Grundpelarna i uppsatsen är teorier om representation, retorik och brottsjournalistik.
Analysen visar att Sydsvenskan och Expressens artiklar skiljer sig åt på framförallt tre områden: lokaliseringen, språket och kategoriseringen av tidningarna som dagstidning och kvällstidning. I alla tre kategorier har tidningarna använt maktförhållande, retoriska begrepp samt
dagsordningsprincipen för att åstakomma deras mål utifrån deras
förutsättningar. Poängen var att visa hur tidningarnas sätt att bygga upp sina artiklar skiljer sig åt och att de förekommer mycket bakom scenen som inte vid första anblicken är uppmärksammat.
Sökord:
brottsjournalistik, Sydsvenskan, Expressen, skjutningar i Malmö, diskursanalys, representation, nya Lasermannen.Keywords:
crime journalism, Sydsvenskan, Expressen, shootings in Malmö, discourse analyze, representation.Abstract
Heading: Ekot av en sky,, analys av nyhetsrapporteringen kring sky,en i Malmö 2010 Author: Maria Eriksson
Honours disserta@on and final examproject in Media and Communica@on Studies, School of art and communica@ons (K3)
Faculty of Culture and Society Malmö University
Supervisor: Michael Krona, Fredrik Edin Spring of 2012
Keywords: crime journalism, discourse analyze, Sydsvenskan, Expressen, representa@on, shoo@ngs in Malmö
This essay is about the shootings that took place in Malmö 2010. The crimes got a lot of attention in media all over the country. The focus of this essay will be on the articales that was written about the shootings in the newspapers Sydsvenskan and Expressen and the diffrences as well as the similaritys among the articels in the newspapers. The purpose is to analyze what discourses that is presented in the text, how the newspapers use rethorical terms and power through their knowledge. The formative work will be a report about the general image of Malmö and how the people who lives there reWlect and experecing their city. I will use discourse analyze as my method to Wind out results. Helping theorys for analyzing the material will be cultural representation, power and rethorics.
The result shows that there are mainly three big diffrences in the articles from the different newpapers: the localization, the language and the different proWil of the newspapers. Both of the papers use power and rethorical methods in there way of presenting the news in their articales and the discourses behind the text is also visible in both papers. The main point of the essay is to bring attention to the the various approaches articales about the same subject can provide.
INLEDNING 6 SYFTE 6 FRÅGESTÄLLNING 6 BAKGRUND 6 Tidningarna 7 PROBLEMET 8 METOD 9
Urval och tillvägagångssätt 9
Diskursanalys 11
Validitet 14
GESTALTANDE ARBETE 15
Idé och tillvägagångssätt 15
Reportage 16
Intervjun 17
Tidigare forskning 18
Vad är en nyhet? 19
TEORI 21
Vad är representation? 21
Preferred meaning 23
Diskurser och makt 26
Brottsjournalistik 28
ANALYS 28
Lokaliseringen 29
Språket 39
Dagstidningsperpektiv och kvällstidningsperspektiv 43
DISKUSSION 46
VIDARE FORSKNING 48
REFERENSLISTA 49
Artiklarna 50
Inledning
Den här uppsatsen har sin utgångspunkt i de uppmärksammade skjutningarna I Malmö 2010. Syftet är att visa hur artiklar skrivna av två vitt skilda tidningar kan skilja i
representationen avsevärt och att detta främst beror på vem avsändaren är.
Tidningarnas roll i representationen av en nyhet är mycket större än vad det vid första anblicken kan uppfattas. Hjälpmedel som maktutövande, retorik och brottsjournalistik används för att locka läsaren att få en förutbestämd uppfattning.
Syfte
Syftet är att beskriva och analysera brottsjournalistiska diskurser i Sydsvenskan och Expressen med utgångspunkt i ett antal uppmärksammade skjutningar i Malmö under året 2010. Dessutom analyseras dessa diskurser utifrån teorier om makt och
medierepresentation.
Frågeställning
• Vilka likheter och skillnader Winns det mellan Sydsvenskan och Expressen när det gäller brottsjournalistik?
• Vad får Sydsvenskan och Expressens syn på brottsjournalitik för betydelse för framställningen av artiklar om brott?
• Hur representeras makt i tidningarnas artiklarna?
Bakgrund
Under kvällen den 10 oktober 2009 blev två personer beskjutna av en okänd
gärningsman på västra Skrävlinge kyrkoväg i Malmö. I bilen satt två personer, en kvinna och en man. Den 21 -‐ åriga mannen blev träffad av skotten och skadades. Den 20-‐åriga kvinnan blev träffad i huvudet och avled strax därefter.
Ett stort antal beskjutningar av en okänd gärningsman med ett tillsynes okänt motiv förekom i Malmö under åren 2009 och främst 2010. En del personer blev träffade av skotten men få personer kunde avlägga ett starkt vittnesmål om gärningsmannens utseende. Gemensam nämnare för offren är deras utländska bakgrund samt att dåden sker på håll och utan något personligt motiv. En stor polisinsats sätts in i jakten på en vad man nu tror är samma gärningsman.
Uppståndelsen i media är stor och det skrivs otaligt med artiklar om gärningsmannen och hans dåd i Malmö. Det dras också liknelser med den så kallade ”Lasermannen” som sköt ett stort antal personer i Stockholm och Uppsala under åren 1991-‐1992.
I november 2010 grips en man misstänkt för skottlossningarna samt mordet på den 20-‐ åriga kvinnan. Skottlossningar av samma typ upphör i Malmö. Rättegång mot den misstänkta mannen sker i maj 2012 och han är sammanlagt misstänkt för tre mord, 12 mordförsök och förberedelse till mord.
Tidningarna
I uppsatsen analyseras material i form av tidningsartiklar från två svenska tidningar, Sydsvenskan och Expressen, under en begränsad period. Nedan följer en kortare beskrivning av tidingarnas bakgrund.
På Sydsvenskans hemsidan beskriver de sig själva som en av Sydsveriges ledande morgontidingar som är till för att granska, beröra och ta ställning. De har sitt huvudkontor på Segevång i Malmö. Delen ”omkretsen” i tidingen berör områdena: Vällinge, Lomma, Kävlinge, Svedala, Staffanstorp och Burlöv. Tidningen är oberoende liberal och är fri från politiska bindningar med politiska partier. Sydsvenskan är självständig och opartisk enligt deras hemsida. (http://www.sydsvenskan.se/om-‐ sydsvenskan/valkommen-‐till-‐oss-‐pa-‐sydsvenskan/ datum: 120704)
Expressen beskriver sig som en klassisk kvällsjournalistisk tidning på deras hemsida. Deras uppdragsgivare är läsarna och deras uppdrag är att berätta. Expressen anser att människor som är berörda av dramatiska nyhetshändelser och beslut är viktigare än
redovisningsplikten. Expressen har också två lokala förankringar: GT i Göteborg samt Kvällsposten i Malmö. (http://www.expressen.se/om-‐expressen/om-‐expressen/ datum: 120704) Enligt nationalencyklopedins beskrivning är en kvällstidning en
lösnummerförsåld tabloidtidning som inriktar sig på nyheter inom nyhetskategorin, sport, bilder och nöjen. (http://www.ne.se/sok?q=kvällstidning datum: 120704)
Det är inte Expressens lokala tiding Kvällsposten i Malmö som har analyserats i
uppsatsen utan enbart de material som går att återWinna i den tryckta pappersversionen av Expressen. Möjligen går artiklar också att Winna i Kvällsposten men fokus har enbart legat på den rikstäckande versionen Expressen.
En morgontidning är en form av dagstidning som ges ut periodvisutgiven tryckt tidning, i Sydsvenskans fall dagligen utgiven. Den ska innehålla allmänna nyheter med krav på aktualitet, bredd i innehållet, utgivningstäthet och spridning. (http://www.ne.se/ dagstidning datum: 120705)
I båda tidingarna har journalisten och tidingen gjort ett val av att ha med och klippa i citat från intervjuer som har gjorts till artiklarna. Vad och hur detta publiceras i tidingen är deras egna aktiva val genom att skriva och publiceras artiklar vilket innebär att tolkningar och analyser som gjorts i uppsatsen också har gjorts på citat från intervjuer med tanke på tidingens medvetna val.
Problemet
Malmö försattes i en, för staden unik situation, under sommaren och hösten 2010. Efter ett stort antal beskjutningar med tillsynes obeWintligt motiv ledde till en stor polisinsats. I media skrevs det om liknelser med den så kallad Laserman som hade begått liknande skottlossningar i Stockholm och Uppsala under åren 1991-‐1992. Liknelserna
uppdagades då man såg ett mönster i hur och vem gärningsmannen inriktade sig på.
Med medias rapportering kom också en del problem och tolkningar fram som skapade en viss förvirring kring ämnet. Gärningsmannen beskrevs med olika epitet i olika medier. En del smeknamn etablerades som syftade till liknelsen med den förgående
skytten i Stockholm och Uppsala. En negativ syn på Malmö växte. De skapades en form av medlidande i media för Malmöborna från resten av landet som inte alla tyckte kändes rättvisande.
Det är mitt i den här medieuppståndelsen som min uppsats tar sitt avstamp. Jag har valt att analysera artiklar från två stora svenska tidningar som har många liknelser men framförallt som har många olikheter. Detta för att påvisa de bilder som tidningarna tycker sig ha rätt att skapa utifrån en allmän unik brottsituation.
Metod
Uppsatsens syfte är att undersöka brottsjournalistik och hur Sydsvenskans och Expressens diskurser ser ut utifrån artiklarna de har publicerat om skjutningarna i Malmö under hösten 2010. Detta gör att det är mest intressant att titta på artiklarna i sig, hur det är uppbyggda och vad som egentligen framgår i texterna men även att sätta artiklarna i ett sammanhang. Detta kommer att göras utifrån metoden diskursanalys som inte bara behandlar texten utan kontexten som texten ingår i.
Urval och tillvägagångssätt
För att få ett representativt urval för det syfte som uppsatsen förväntas uppfylla krävs att valet av artiklar görs omsorgsfullt. Utgångspunkten måste vara att urvalet av artiklar inte ska påverka analysen innan den är gjord. Här under har jag beskrivit exakt hur urvalsprocessen ägt rum för att uppfylla syftet.
Till att börja med valdes två tidningar ut. Målet var att få analysera material från två tidningar som skilde sig åt så mycket som möjligt för att få ett tydligt resultat.
Sydsvenskan är en av Skånes största dagstidning som är lokaliserad i området och har publicerat mycket material från skjutningarna. För att få den totala motsatsen gjordes ett val mellan Aftonbladet och Expressen som på två betydelsefulla punkter kan skiljas åt från Sydsvenskan. Dels är Aftonbladet och Expressen båda kvällstidningar som har en annan proWilering än Sydsvenskan, dels är de båda tidningarna rikstäckande och har därför ingen direkt relation till Malmö. Efter att ha analyserat en del material från båda
tidningarna visade det sig att Expressens artiklar utmärkte sig mer när det gäller språk, tituleringar och namnpublicering.
Artiklar och även reportage är hämtade från Malmö Högskolas mediearkiv där en urvalsprocess ägde rum. För att kunna utesluta artiklar samt smala av det enorma urvalet av möjliga artiklar om skjutningarna i Malmö som fanns publicerade i Sydsvenskan samt Expressen påbörjades en undersökning av vad som var relevant material till uppsatsen. Sökandet började med att leta efter artiklar med hjälp av relevanta sökord för ämnet såsom ”skjutningarna i Malmö”, ”skotten + Malmö”,
”Lasermannen Malmö”. Risken för att missa information och artiklar som är värdefulla för analysen blev för stor då det uppdagades att sökgenaratorn inte reagerade på börjningar av ord samt synonymer. Urvalet var tvunget att vara mer koncist för att resultaten för textanalyserna i var och en av tidningarna skulle kunna vara jämförbara med varandra.
En ny sökmetod påbörjades utifrån att datum då fallen med beskjutningarna i Malmö var som mest uppmärksammat i de två tidningar som valts ut. Utgångspunkten bestod i att välja artiklar som hade publicerats innan man gripit en misstänkt person av den anledning att fokus bör ligga på brottet och inte på personen bakom brottet även om spekulationer kring vem den skyldiga kan vara förekommer i en del artiklar som har analyserats.
För att kunna få en jämförbar textanalys behövs kravlista för att smala av insamlandet av empiriskt material. Det första kravet var att det empiriska materialet som ska
analyseras får enbart vara en artikel eller ett reportage från Expressens papperstidning och Sydsvenskans papperstidning. Relevansen på artikelns innehåll bör hållas till beskjutningarna i Malmö under året 2010 som är kopplade till den serieskytt som är misstänkt. Materialet bör också vara publicerat under den vecka som valts ut att använda för insamling av material.
Utifrån datum där brotten begicks avgränsades sökandet med hjälp av Malmö Högskolas mediearkiv till när en upptrappning av mediebevakningen skett och när det har skrivits mycket om fallen i båda de tidningar som valts ut för analysering. För att kunna
avgränsa sökandet till en mindre period, då det fanns mycket material som uppfyllde kraven för att sökande, valdes en speciWik vecka ut.
Veckan innan gripandet av den misstänkta personen hölls en låg proWil i båda
tidningarnas fall och det fanns inte tillräckligt material för att kunna göra en utförlig textanalys där resultat om skillnader och likheter framkom. I vecka 42 med datum från 18/10-‐ 24/10 har det publicerats 13 artiklar i Sydsvenskan om ämnet som har
analyserats. I Expressen publicerades 15 artiklar om beskjutningarna i Malmö som har analyserats. Det Wlesta av artiklarna i analysen är från datumet 21/10-‐24/10 då det begicks Wlertalet beskjutningar i Malmö som uppmärksammades.
Diskursanalys
I boken Media Discourse av Norman Fairclough har Fairclough beskrivit sin diskursanalys utförligt, det är också den typ av analys jag har valt att använda.
Fairclough skriver att kritisk diskursanalys består av tre steg: text, diskursiv praktik och social praktik. Texten kan vara skriven i textformat, oralt format såsom radio eller en kombination av oralt och textuellt såsom television. Den diskursiva praktiken är uppdelad i textproduktion och textkonsumtion där båda perspektiven behandlas i analysen. Den sista delen, den sociala praktiken, ska behandla den samhälleliga diskurs som materialet är en del av. (Fairclough, 2010: 57)
I boken Diskursanalys som teori och metod beskrivs Norman Faircloughs textanalys på ett liknande sätt. Här beskrivs analysen som ett sätt att dela in och analysera texter i t.ex. artiklar för att lättare se vilka lingvistiska och diskursiva medel som har används.
(Winther Jørgensen och Philips, 2010: 87). I Winther Jørgensen och Philips tolkning beskrivs den diskursiva praktiken först för att man sedan ska applicera fakta och se hur de används i den textuella analysdelen samt den sociala praktiken (Winther Jørgensen och Philips, 2010: 87).
Den diskursiva praktiken bygger på en analys av hur texten är producerad och hur den konsumeras (Winther Jørgensen och Philips, 2010: 85). Enligt Fairclough Winns de olika tillvägagångssätt att analysera diskursen. Analysen i den här uppsatsen behandlar delvis
den sociologiska typen av analys av produktionsWlödet där man tittar på vad texten har gått igenom innan den har publicerats exempelvis vem den är tänkt för och hur texten har kommit till (Winther Jørgensen och Philips, 2010: 85). I diskursanalysen kan man också göra hypoteser på hur produktionsförhållandena ser ut och vilka regler
producenterna bör underkasta sig. Genom att noggrant gå igenom textens meningar kan man urskilja ord eller meningsuppbyggnader som utmärker diskurser.
Textdelen ska göras ur ett mer språkmässigt perspektiv. Genom den textuella delen kan man kartlägga hur de diskursiva praktikerna förverkligas textuellt och kan genom detta underbygga sin tolkning (Winther Jørgensen och Philips, 2010: 87). Att titta på
förhållandet mellan talare i texten och vem som bestämmer ordningen på dessa, interaktionell kontroll, menar Faircoulgh är ett bra sätt att börja angripa texten.
Fortsättningsvis går man vidare genom att titta på hur identiteter skapas genom språket och kroppsliga drag, detta kallar Fairclough för etos. I den grammatiska delen tittar man på meningens uppbyggnad där man kan avläsa de ideologiska konsekvenser som texten får. Detta görs genom att analysera hur händelser förbinds eller inte förbinds med subjektet och objektet och om det går att avläsa vilka intentioner producenten av texten har haft, kallat transitivitet (Winther Jørgensen och Philips, 2010: 87).
I den sista kategorin som texten ska behandlas i sätts de två övriga perspektiven i ett sammanhang. Den sociala praktiken omsluter textpespektivet och den diskursiva praktiken. I den sociala praktiken behandlas frågor som; vad är det för nät av diskurser som den diskursiva praktiken ingår i? Hur fördelas och regleras de? Man kartlägger relationen mellan den diskursiva praktiken och diskursordningen som texten ingår i. Fariclough menar dock att denna typ av analys kräver ytterligare en relevant teori förutom textanalysen för att kunna genomföras (Winther Jørgensen och Philips, 2010: 90)
Den kritiska diskursanalysen som Winns i uppsatsen har enbart byggts på de artiklar som har publicerats i de utvalda tidningarna. Publiken som artiklarna är riktade till kommer aldrig till tals i diskursanalysen, heller aldrig författaren till tidningen eller ansvarig utgivare för respektive tidning. Syftet med uppsatsen har heller aldrig varit att ta upp publiken eller författarens sida av texten, utan enbart att titta på den skrivna texten och
dra slutsatser utifrån denna. Att publiken inte kommer till tals kompenseras något i den gestaltande delen där representanter för olika stadsdelar har fått en talan i reportaget som en del av metoden intervju i den gestaltande delen.
I uppsatsen har jag valt att inte analysera bilder och bildtexter. Eftersom jag använder mig av diskursanalys som metod har jag enbart valt att analysera texten i artiklarna.
Med tanke på min egen roll som forskare och författare av uppsatsen kommer
diskursanalysbegreppet att genom mina ögon tolkas och formas till min uppfattning. Här nedan beskrivs hur jag har gått till väga och använt diskursanalysen som metod till uppsatsen.
I uppsatsen används Faircloughs diskursanalys för analyserna av det empiriska materialet, bestående av artiklar och reportage från Sydsvenskan och Expressen. Den analysmetoden valdes ut för att den tar inte bara upp den lingvistiska delen av en texten utan också sätter texten i ett sammanhang och benar ut hur konsumenten och
producenten förhåller sig till texten. Till analysen som är gjord i den här uppsatsen Winns en mall för vilka frågor och kategorier som varje diskursanalys för varje artikel och reportage ska innehålla. Med detta är det inte nödvändigtvis sagt att ordningen på kategorierna är de optimala, arbetet har skett genom att fylla i kategorierna och
frågeställningarna ur en slumpvis ordning beroende på materialets disposition och inte ur den kronologiska ordning de stå uppstaplade i.
Följande kategorier och frågeställningar har valts ut för att använda som
arbetskategorier och frågor på de olika delarna i diskursanalysen: Vem kommer till tals i artikeln/reportaget samt ord och sociala praktiker. Dessa tre kategorier får
representera de tre stegen i Faircloughs diskursanalys. Denna första frågan bygger på Faircloughs textdel där han kallar kategorin interaktionell kontroll. (Fairclough, 2010: 58). I denna kategori behandlas också i vilken ordning man skiftas om att få komma till tals som bygger på Faircloughs tredje benämning av vad som alltid påverkar en text: representation, konstruktionen av relationer samt konstruktionen av identiteter. (Fairclough, 2010: 103)
Den andra kategorin som används i analysen har döpts till ”Ord” med olika former av adjektiv före beroende på materialets utformning. Denna kategori bygger på Faircloughs beskrivande av att i textdelen av analysen ska textens vokabulär behandlas. (Fairclough, 2010: 57) Den här kategorin behandlar vilka ord som har på något vis varit
anmärkningsvärt för artikeln och kan representera vilken typ av ordförråd som har används i artikeln/reportaget.
Sociala praktiker har fått en egen kategori i analysen. Som Fairclough skriver i boken
Media Discourse är denna kategori mer svår och abstrakt att behandla i jämförelse med
de andra mer praktiskt lagda analysuppgifterna. Han skriver att denna kategori kan behandlas ur ett direkt sammanhang där texten är placerad i just nu, ur ett
institutionellt perspektiv som texten ingår i eller ett bredare sammanhang där man inkluderar samhället och kulturen som texten ingår i. (Fairclough, 2010: 62)
I analysen i uppsatsen är de tre kategorierna i diskursanalysen blandade i andra kategorier: lokalisering, språk och dagstidningsperspektiv och kvällstidningsperspektiv. Detta för att lättare få en överblick av de olika perspektiven som har haft störst
betydelse för analysresultatet. Även resultaten av de olika tidningarnas artiklar är sammanförda i de kategorier som har haft störst betydelse. I varje kategori behandlas de tre delarna ur diskursanalysen på ett sätt som gör att analysresultatet blir tydligare och kan sättas i ett sammanhang. Detta är för att underlätta och få en starkare röd tråd genom analysen.
Validitet
En del problem har stötts på under resans gång. Det går aldrig att komma ifrån att det sker en viss tolkning från producentens sida, i detta fall jag som är skaparen av
uppsatsen. Tolkning är också en del av att förstå någonting och att kunna återskapa och sprida en mening. Tolkning kan ske på alla olika plan. (Hall, 2007: 3) Min egen bakgrund och förkunskap kommer naturligtvis att spela roll i analysen av det empiriska materialet även om den i så stor mån som möjligt underbyggs av teorier och exempel från
artiklarna. Att jag själv är boende i Malmö, har bra kunskap om staden och studiefallet sedan tidigare kan avspeglas i analysen även om jag gör ett försök att förhålla mig
neutral till uppgifterna. Min tolkning av att göra en diskursanalys innebär att man får redskap för att analysera textmaterial utifrån sin egen bakgrundskunskap samt annan teori som styrker resultatet, det är denna tolkning som ligger till grund för resultatet av uppsatsen.
Gestaltande arbete
I uppsatsen behandlas enbart de artiklar som har publicerats i de båda tidningarna om ämnesområdet. I diskursanalysen diskuteras och behandlas den kontext som artikeln tillhör. För att kunna få en djupare kunskap i diskursen och samhällsklimatet som
artiklarna är skrivna i har jag valt att göra ett reportage om Malmös stadsdelar. Detta för att få kunskap från förstahandskällan, Malmöborna själv, om hur det är att bo i de olika stadsdelarna samt varför och hur man kan se skillnad beroende på vilken del av Malmö man beWinner sig i. Detta utgör djupare kunskap till uppsatsen därför att man kan dra slutsatser se förklaringar kring varför resultatet i analysen drar åt ett håll och även varför uppståndelsen kring dåden har varit så stor.
Idé och tillvägagångssätt
Idén med ett reportage om Malmös stadsdelar och synen på Malmö väcktes i samband med dokumentären ”Skotten i Malmö” som sändes i SVT. (http://svtplay.se/v/
2733604/dokumentarWilm/skotten_i_malmo) I dokumentären besöktes olika stadsdelar i Malmö och intervjuer gjordes med boende på varje område. Bilden som framställdes av staden uppfattade jag som aningen vinklad. Det målades upp en bild av ett hårt
samhällsklimat som jag, som boende i staden, inte har uppfattat. För att få ett annan perspektiv på frågan väcktes idén om att göra en liknande undersökning som
presenteras i reportageform. Formen av ett reportage valdes för att knyta samman den gestaltande formen med uppsatsen samt att undersöka hur det är att skriva ett
reportage och få en förståelse för textformen som analyseras i uppsatsen.
I reportaget besöker jag tre stadsdelar: Almgården, Rosengård och Västra hamnen med inspiration från dokumentären där dessa stadsdelar tas upp. Materialet till reportaget samlades in på plats genom intervjuer från boende, besökande och arbetande i
områdena, detta med Sundelins beskrivning av hur en bra intervju bör gå till i åtanke. Kontakten med intervjupersonerna tog på plats. Besöken i varje stadsdel gjorde dagstid, runt lunch, med två dagars inervall. Detta för att dels eftersträva dokumentären samt att jag ansåg att spontana intervjuer skulle förenklas genom att komma dagstid då folk kan förväntas beWinna sig utomhus.
I reportaget ingår också en intervju med Joakim Palmkvist som är journalist på
Sydsvenskan. Kontakt togs också med Expressen, Kvällsposten och Aftonbladet för att få kvällstidningarna representerade i enlighet med uppsatsen. Då dessa är kvällstidningar och arbetar utifrån ett pressat schema ansågs det inte Winnas tillräckligt med tid för intervju. Palmkvists uttalanden i reportaget får representera dagspress i Malmö. (2012)
Förväntat resultat var att se en stad med boende som lever mer i frid och harmoni med varandra än vad dokumentärWilmen visade. Resultetet av undersökningen till reportaget visar de motsats, att det upplevs stora skillnader mellan de tre stadsdelarna som
besöktes, något som visas tydligt i reportaget.
Reportage
Den gestaltande delen i uppsatsen består av ett reportage om mediebilden av Malmö. Denna del av uppsatsen görs för att tillföra ett bredare perspektiv där man låter personer som har varit en del av artikeln före skapandet samt efter skapandet av
artikeln. Detta för att tillföra ny kunskap gällande vilken typ av kontext och diskurs som artiklarna ingår i.
Anders Sundelin menar att ett reportage baseras på händelser, talar om vad som har hänt och innehållet ett viss mått av fakta såsom intervjuer, observationer och dokument utan att tala om för läsaren vad skribenten har för åsikter. Sundelin menar att reportern ska berätta en historia som förmedlar att reportern är på plats i händelsens centrum (Sundelin, 2008: 11). Sundelin skriver också att ett reportage är subjektivt eftersom det är reportern som berättar sin historia. (Sundelin, 2008: 12) Ett reportage skiljer sig från artikeln så till vida att det viktigaste inte presenteras först. I reportaget är poängen att
locka läsaren att läsa till sluten för att få reda på hur historien slutar. (Sundelin, 2008: 14)
Ett reportage skiljer sig från en artikel också i sättet att framhäva att reportern är på plats vid händelsen. (Sundelin, 2008: 15) Det är en form av att beskriva samtiden samtidigt som att texten ska försöka överleva morgondagen till skillnad från en artikel. En bra reporter behöver ha både nyWikenhet och uthållighet för att lyckas med ett bra reportage. (Hansén, Thor, 2004: 7)
Intervjun
Den gestaltande delen av denna uppsats består i ett reportage om bilden av Malmö. Som grund till reportaget ligger intervjuer med Joakim Palmkvist från Sydsvenskan samt ett antal personer som bor, besöker eller jobbar i tre olika stadsdelarna i Malmö som heter Almgården, Rosengård samt Västra hamnen. Intervjun har används som grundläggande metod för den gestaltande delen.
Sundelin skriver att intervjun är en av de viktigaste ingredienserna i ett bra reportage men det är också en av de svåraste. (Sundelin, 2008, 20-‐21) Han delar in intervjun i olika steg, kort beskrivna nedan, som man bör gå igenom oavsett vilken typ av intervju och i vilket syfte den ska användas till. Det första steget är kontakten, som kan ske via olika sätt. Redan i det här steget, sätts förutsättningarna för hur samarbetet parterna emellan ska fortskrida. (Sundelin, 2008, 24-‐27)
Man bör eftersträva att avståndet mellan journalisten och den som blir intervjuad bör minska för att kunna skapa en relation. Sundelin menar att avståndet mellan två
människor krymper bäst när de sitter ansikte mot ansikte då iakttagelser om personens utseende, reaktioner och miljön runt omkring kan säga en del om intervjun. Att vara påläst är viktigt och ha information som gör att intervjupersonen inte behöver förklara vad han eller hon pratar om. (Sundelin, 2008, 27-‐31)
Man bör efter en intervju så fort som möjligt skriva ner sina tankar och renskriva anteckningar. Särskilt viktigt är att skriva ner de minnen man har fått från platsen och
personen som säkerligen inte går att återge en tid efter. (Sundelin, 2008, 42) Om inte ett naturligt avslut Winns bör man avsluta när man känner sig veta svaret på de frågor man har undrat över. Att låta intervjuoffret läsa texten som de själv Wigurerar i samt citat är ett bra sätt att hålla alla i processen nöjda, med förutsättning att man förbehåller sig rätten till sina egna formuleringar och uppfattning. Efter reportagets slut bör man försöka hålla dörren öppen för ett fortsatt samarbete. (Sundelin, 2008, 43) Med
utgångspunkt från den här råden av användbara tillvägagångssätt har de intervjuer som används som grund till reportaget utförts.
Tidigare forskning
Ester Pollack från Stockholms Universitet har gjort avhandlingen ”En studie i medier och brott”. Hennes syfte med avhandlingen är att uppmärksamma och försöka skapa en förståelse och för hur mediesamhället ser ut med sambandet mellan avvikelser och media. Hon vill också öppna upp för fortsatt forskning inom det västerländska medieasamhället med tvärvetenskapliga möten. Hennes avhandling tar upp en
jämförelse i ungdomsbrottslighet och dess framställning i media under en lång period utifrån den kriminalpolitiska kontexten och mediatexter från respektive period. Hon behandlar också begreppet moralpanik och medieoffentlighet.
I min uppsats antar jag uppmaningen som är underliggande i Pollacks avhandling om att studera media och brott som ett fält. Det är intressant att se hur brott framställs i media ur olika perspektiv och det är också det som är grunden till den här uppsatsen. Hennes avhandling har en del intressanta aspekter som också tas upp i den här uppsatsen dock fungerar hennes avhandling mer som en bakomliggande faktareferens då den behandlar ämnet i allmänhet medan den här uppsatsen innehåller konkreta exempel och
diskursanalyser av två tidningar i ett speciWikt fall.
Hösten 2002 skrevs en uppsats för Malmö Högskolas program Media och kommunikationsvetenskap av Linda Engshagen där det undersöks vilken slags berättelse som förmedlas genom medier, om man kan utläsa något budskap i
berättelserna och vad detta kan få för effekt. Syftet med uppsatsen var att undersöka tryckta mediers framställning av dem som blev beskjutna av ”den så kallade
Uppsatsens syfte och ämne har likheter med den här uppsatsen. Engshagens uppsats handlar om den förra gärningsmannen som fanns i Stockholm 91-‐92. Den gärningsman som den här uppsatsen kretsar kring har blivit jämförd med den förra skytten och det Winns stora likheter såsom att beskjutningar har ägt rum utan direkta personliga kopplingar till offren mer än att de representerar en viss målgrupp. Metoden som
används i Engshagens uppsats, diskursanalyser, är samma metod som har används i den här uppsatsen. Valet av metod är i direkt koppling till syftet och frågeställningen till uppsatsen. Syftet i den här uppsatsen är att undersöka brottsjournalistiken i
Sydsvenskan och Expressens pappersupplagor i fallet om de uppmärksammade
beskjutningar i Malmö 2010 och se om detta kan få någon effekt. Enshagens syfte var att undersöka tryckta medier och deras framställning av ”den så kallade Lasermannen” som begick brott åren 1991-‐1992. (Enshagen, 2002).
Våren 2011 publicerades en uppsats i kriminologi som behandlar Sydsvenskans artiklar om hatbrott. Författaren, Johanna Nivala, har använt både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys som metod. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur tidningen
Sydsvenskan skriver om hatbrott över tid. Intressant är att Nivala har analyserat ett stort antal artiklar från åren 2005 och 2010, det senare i likhet med den här uppsatsen, i syfte att se hur tidningen representerar hatbrott i sina artiklar. (Nivala, 2011).
Eftersom händelserna i Malmö 2010 ligger så nära i tid har inte forskning på området skett som har gått att Winna. Det har publicerats en del uppsatser om andra typ av brott i Malmö såsom trafWicking och ungdomsbrottslighet. Det har också publicerats en del uppsatser som tar upp kriminaljournalistik och där det analyseras artiklar om brott i olika tidningar. Jag anser att det Winns ett tomrum i kombinationen mellan
brottsjournalistik, Malmö som stad och den delvis unika situation som staden befann sig i hösten 2010.
Vad är en nyhet?
Uppsatsens metod bygger på analyser av artiklar som har publicerats i Sydsvenskan och Expressen. Båda tidningarna publicerar artiklar som kan klassiWiceras som nyheter. Även den gestaltande delen i uppsatsen bygger på händelsen kring de
uppmärksammade beskjutningarna i Malmö under året 2010. För att en händelse ska få så mycket uppmärksamhet i de förhållandevis kritiska medier som tidningar är krävs det att händelsen uppfyller kraven för att vara nyhet.
I analysdelen kommer det dras paralleller till varför nyheten är relevant för tidningen. Sydsvenskan är en tidning som är lokaliserad i Malmöområdet med en läsarkrets koncentrerad i Skåneområdet. Faktumet att nyheten sker i området där Sydsvenskan har koncentrerat sitt intresse har stor betydelse för varför nyheten får stor
uppmärksamhet i tidningen. Nedan beskrivs också hur en artikel bör ha en slags vinkel för att väcka intresse hos läsaren. Detta tas också upp i analysdelen då de båda
tidningarna har på skilda sätt använt olika retoriska begrepp för att skapa en vinkel på sina artiklar och på så sätt övertyga och väcka intresse hos läsaren. Därför behövs en deWinition av vad en nyhet bör uppfylla för kriterier.
Erik Fichtelius berättar om sina erfarenheter av att söka reda på frågan om vilka kriterier en händelse ska ha för att få kallas en nyhet. Han skriver i sin bok
”Nyhetsjournalistik: tio gyllene regler” om hur han kom över Håkan Hvitfelts lista på vad som prioriteras när det gäller vad som kommer att komma på löpet. Listan består av tio punker:
• ”Ett traditionellt sakområde • och det är kort avstånd • till faktiska händelser
• som dels är sensationella och överraskande • dels handlar om vissa enskilda personer • och är enkla
• men viktiga och relevanta
• utspelas under en kort tid men som del av ett tema • samt är negativa
• och härstammar från traditionella källor” (Hvitfelt i Fichtelius, 2008:17)
Urvalet av händelser som sker inom nyhetsmedier kallas för nyhetsvärdering. Detta urval varierar också mellan olika samhällen som har olika politiska och sociala åsikter (Hvitfelt, 1985: 20).
Ju närmare tidningens redaktion man söker källor desto lättare är det att Winna källor menar Hvitfelt. Nackdelen är att det också är större risk att källan aktivt påverkar tidningens innehåll. Det lokala materialet menar Hvitfelt väcker större intresse bland läsare och att detta följaktligen syns i tidningarna. (Hvitfel, 1985: 147)
Reportern måste hitta sin utgångspunkt i nyheten för att kunna göra en bra presentation. En riksnyhet kan vinklas med ett lokalt perspektiv. Man kan göra uppföljningar på nyheter, jämförelser och vinkla en lokal nyhet till ett rikstäckande perspektiv. Fichtelius menar att det inte är fel att vinkla nyheter och att detta görs för att få en spännande och begriplig nyhet till läsaren.
Det är viktigt att välja en nyhet med viktighets-‐ och relevanskriteriet. Fichtelius skriver att detta har sin grund i att man som journalist ska se till vad som är viktigast för medborgarna i det demokratiska samhället för att de ska kunna förstå och tolka sin omvärld. Fichtelius menar att kritiken mot journalismen består ofta i en tidnings urval eller vad de har för relevanskriterier. (Fichtelius, 2008:19-‐22) . Kraven som
presenterades ovan kommer att ha stor betydelse i den analytiska delen av uppsatsen.
Teori
Vad är representation?
Grundpelaren i uppsatsen består av nyhetsartiklar som är en representationen av tidningarnas rapportering kring fallen. Representation är ett sätt att se på och förstå diskurser som också, precis som alla begrepp, är ett begrepp som kommer att tolkas. Här nedan deWinieras hur begreppet representation har behandlats i uppsatsen.
Stuart Hall har skrivit boken ”Representation Cultural representations and signifying practices” som är en enda stor deWiniering av hur begreppet representation kan tolkas
och användas. Användning av ordet representation i den här uppsatsen utgår från Halls beskrivningar i boken.
Hall skriver i boken att begreppet representation handlar om ”shared meanings” dvs delad förståelse/synsätt och ”make sense of meanings” dvs att göra något betydelsefullt. Begreppen kan också tolkas som att förstå och att dela med sig av sin förståelse. (Hall, 2007: 1) Hall menar att kopplingen mellan kultur och representation ligger i språkets betydelse. Kultur betyder att dela en förståelse. För att skapa förståelse och dela med sig av förståelse behövs språket som bör vara ett språk som båda parter kan förstå (Hall, 2007:1). Genom att ha gemensama förståelser och åsikter kommer man att tolka världen på ungefär samma sätt. Tolkning är en central del i hur representationsbegreppet
fungerar. Hall skriver att saker i sig själv har nästan aldrig någon fast betydelse eller rätt tolkning. Det uppenbara i ett ting behöver inte vara uppenbart för alla som tolkar in dess betydelse. En sten kan tolkas som en sten men även som en skulptur eller en
gränsmarkör. (Hall, 2007: 3) Det är också därför representationsbegreppet spelar en central roll i den här uppsatsen då tolkningar på artiklarna har gjorts samt att slutsatser har dragits utifrån det material som har representerats. Det dras också slutsatser i hur avsändaren för texten har tänkt i vissa lägen och vad som är den bakomliggande faktorn i presentetationen av texten.
Begreppet ”meaning”, som kan översättas till att skapa betydelse, beskriver Hall som ett begrepp som skapar vår identitet. ”Meaning” är hela tiden producerad och delad med alla personer runt omkring oss. Det är genom skapandet av en gemensam betydelse och förståelse som man får en grupptillhörighet och även en egen identitet. ”Meaning” hjälper oss också att organisera och att skapa normer och regler i sociala situationer. (Hall, 2007: 3)
”Representation is the production of meaning of the concepts in our minds through language.” (Hall 2007: 17)
Hall beskriver hur det har skapats ord för saker och ting som enbart är en
representation av något verkligt. Det är ordet och konceptet glas man tänker på om man lämnar ett glas i ett rum och går därifrån. Man tänker på hur glaset ser ut, används till,
känns, luktar och smakar. Det är inte det fysiska glaset. Det är representationen av glaset som vi tänker på. Det är länken mellan konceptet av det fysiska tinget och språket som gör att vi kan referera till den verkliga världen med ting eller den Wiktiva världen av ting. (Hall 2007:17)
”The system of representation” dvs systemet av representationer, menar Hall är indelat i två delar. Den första delen står för det system som vi väljer att kategorisera människor, saker och händelser i och lägga på ett koncept och en mental bild. Detta är vår
representation av objektet. Det är denna mentala bild som gör att vi kan skapa förståelse för omvärlden. Det är också samma mentala bild eller representation som gör att vi kan relatera till objektet både i mentalt och i den fysiska världen. Detta betyder också att vi kan skapa mentala bilder av saker inte har upplevt, sett eller kommer att se exempelvis sjöjungfru, änglar och Gud (Hall, 2007: 17).
Den andra delen av Halls ”system of representations” bygger på vårt sätt att
kategorisera, jämföra och dela in objekt och händelser. Det är relationen mellan de objekt man jämför som bidrar till representationen av objekten. Den första delen av representation, de mentala bilderna, används också i den andra delen då man jämför två objekt oavsett om det är mentalt eller i den fysiska världen. (Hall, 2007: 18)
Hur kan man då skapa en representation av något som man kan genom text föra vidare till en annan person så att personen förstår vad man menar? Tidningarna väljer hur de vill representera sig genom sina artiklar och det är det som studeras i den här
uppsatsen.
Preferred meaning
Hall skriver att i skriven text är det lätt att mottagaren dras mot en ”preferred reading” dvs en föredragen tolkning som sändaren medvetet eller omedvetet skapat genom sin egen kunskap och åsikt om ämnet som tydligt kan synas i etnograWiska texter. (Hall, 2007:166)
Hall skriver att ”meaning Wloats”, som översätts till: hur vi skapar mening och förståelse, inte kan ha en fast punkt och tolkning om vad som är rätt eller fel. Med detta menar han att det inte Winns någon felaktig eller mer sanningsenlig betydelse av en text eller bild. Att försöka skapa en föredragen betydelse är en representativ handling. (Hall, 2007: 228)
The ”preferred reading” kopplas ihop med ”the preferred meaning” som Hall beskriver som att skapa en föredragen mening och ett föredraget sätt att läsa en text på. Det är inte frågan om vad som är rätt eller fel. De är frågan om hur textförfattaren vill att texten ska uppfattas, det är också till fördel för den uppfattningen som texten skrivs. Det är genom den här typen av vinkling som skillnaderna blir tydliga. I analysen av Expressen och Sydsvenskans artiklar syns ett mönster i hur man har valt att ha en preferred meaning som presenteras i analysdelen (Hall, 2007: 231).
Pettersson menar att det Winns dolda principer i alla kulturer. Med kultur menar han ett invant beteende som uttrycks i muntliga eller skriftliga handlingar och som bildar ett mönster. Det är dessa principer som styr en grupps beteende i någon riktning och det är representanter för kulturen som handlar enligt dessa principer utan medvetenhet om sitt eget agerande. (Pettersson, 2002: 9)
Peterssons tolkningar går att jämföra med Halls begrepp preferred meaning som
egentligen kan betyda samma sak. I uppsatsens kontext har begreppen betydelse för den diskursiva praktiken då det kan Winnas dolda principer i de artiklar som har analyserats.
De Wlesta journalister idag förstår att objektivet är ett komplext begrepp som inte längre kan uppfyllas totalt när man skriver artiklar. Ändå är det objektivitet och att hålla sig neutral som eftersträvas i de Wlesta tidningarna. (Fichtelius, 2008: 22)
Retorik
I den textuella delen av analysen används olika delar av begreppet retorik för att förklara och analysera hur Sydsvenskan och Expressen har använt språket som ett sätt att få fram en mening och en vinkel på sina artiklar. Detta förekommer mest i den
