Analysens andra del, en näranalys av processer och förstadeltagare enligt SFG, gjordes på åtta av de 75 texterna. I detta fall består analysen av att undersöka hur språket, genom processtyper och dess förstadeltagare, konstruerar erfarenheter kring genus. Det de åtta utvalda texterna har gemensamt och det som gör att just dessa valts ut till denna analys är att de har fler än en huvudperson samt att det i varje text finns både kvinnliga och manliga huvudpersoner. Antalet huvudpersoner är 18 och av dessa är hälften kvinnliga och hälften manliga. I den vidare analysen kommer processtyperna först redovisas i förhållande till elevernas kön och sedan i förhållande till förstadeltagarna.
Översikt av elevernas användning av processtyperna
I de åtta texterna har fyra ideationella processtyper undersökts, samt vilka förstadeltagarna dessa processer har. Tabell 1 visar fördelningen av processtyper i alla texter, där det sammanlagda antalet processer uppgår till 256 stycken.
Tabell 1. Fördelning av processtyper i åtta elevtexter.
Processtyp Andel processer (N=256)
Materiella processer 47 % (N=120)
Mentala processer 15 % (N=38)
Relationella processer 19 % (N=49)
Verbala processer 19 % (N=48)
Analysen visar att materiella processer är betydligt vanligare än någon av de andra processtyperna samt att mentala processer är den processtyp som förekommer i minst utsträckning, medan relationella och verbala processer förekommer i samma utsträckning.
De fyra texterna skrivna av pojkar uppgår till 932 ord och de fyra texterna skrivna av flickor till 636 ord. För att kompensera för skillnaden i antal ord räknas antalet processer i den vidare analysen istället om till andel processer i relation till antalet ord i texterna.
Materiella processer
I de åtta texterna markerades först processen, för att sedan identifiera förstadeltagaren/na som var knuten till den. Som framgick av tabell 1 var nästan hälften av alla identifierade processer materiella (47%, N=120). De materiella processerna handlar om handlingar i den fysiska världen (Holmberg & Karlsson, 2006, s. 80). Exempel på materiella processer och förstadeltagare från texterna är till exempel “precis då ramladi dom ner i en luka.” (P1112), “Johan hjälpte henne upp” (F1102) och “De klättrade upp på berget” (F1110).
I texterna finns 120 materiella processer. Pojkar verkar dessutom använda fler materiella processer i sina texter än flickor, 72 stycken jämfört med 48 stycken, men när det räknas om till andel processer i relation till antal ord visar det sig att skillnaden inte alls är stor, utan att andelen materiella processer i texter skrivna av pojkar är 7,7 % (72/932) och andelen materiella processer i texter skrivna av flickor är 7,6 % (48/636).
Mentala processer
I de åtta analyserade texterna är de mentala processerna de minst förekommande, med totalt 15 % (N=38) av alla processer (se tabell 1). Mentala processer rör inre skeenden, som till exempel känslor (Holmberg & Karlsson, 2006, s. 78f). Exempel på mentala processer och upplevare från texterna är till exempel: “Men då blev Pelle lesen…” (F1205) och “...dom ser att valen ville leka” (P1107).
Sammanlagt skriver flickorna 17 mentala processer och pojkarna 21 mentala processer. Detta betyder att andelen mentala processer i flickornas texter är 2,7 % (17/636) och andelen mentala processer i pojkarnas texter är 2,3 % (21/932).
Relationella processer
19 % (N=49) av alla processer i de åtta texterna är relationella (se tabell 1). Relationella processer beskriver hur saker och ting förhåller sig, till exempel hur något är, ser ut eller finns (Holmberg & Karlsson, 2006, s. 89f). Exempel på relationella processer och förstadeltagare är till exempel: “Här bor Måns, Lisa och Jonte.” (P1107), “Efter 5min var de framme.” (P1111) och “...båda två var 8 år gamla.” (F1210).
Av de 49 relationella processerna som förekommer i texterna är 23 skrivna av flickor och 26 skrivna av pojkar. Det innebär att andelen relationella processer i flickornas texter är 3,6 % (23/636) och andelen relationella processer i pojkarnas texter är 2,8 % (26/932).
Verbala processer
De verbala processerna utgör, precis som de relationella processerna, 19 % (N=48) av de sammanlagda processerna i de analyserade texterna (se tabell 1). Verbala processer kan sägas pågå
i den inre såväl som i den yttre världen, och handlar ytterst om kommunikation (Holmberg & Karlsson, 2006, s. 94). Exempel på verbala processer som förekommer i texterna är “Ring ambulansen skrek Nora…” (F1102), “-Vi åker till galapagos! ropar Jonte.” (P1107), samt “du bara inbilar dig sa Lukas” (P1211).
I texterna skrivna av flickor förekommer sammanlagt 16 verbala processer medan texterna skrivna av pojkar innehåller sammanlagt 32 verbala processer. Alltså är andelen verbala processer i flickornas texter 2,5 % (16/636) och 3,4 % (32/932) i pojkarnas texter.
Sammanställning
Sammanlagt förekommer, som syns i tabell 1, 256 processer i texterna. Av dessa är 105 processer skrivna av flickor och 151 processer skrivna av pojkar. Andelen processer i flickornas texter är alltså 16,5 % (105/636) och andelen processer i pojkarnas texter är 16,2 % (151/932), vilket framgår av figur 9 nedan.
Figur 9. Andel processer i relation till antal ord i texter skrivna av flickor respektive pojkar.
Som synes i figur 9 är andelen processer i relation till antalet ord i texterna alltså mycket jämn mellan flickor och pojkar, endast 0,3 % skiljer dem åt. Flickorna använder sig av aningen fler processer i förhållande till antalet ord i sina texter.
I tabell 2 nedan syns en sammanställning av andelen processer i texterna, uppdelat i processtyperna samt elevernas kön.
Tabell 2. Sammanställning av andel processer, i relation till antalet ord, i texter skrivna av flickor respektive pojkar.
Processtyp Andel processer i flickornas texter
Andel processer i pojkarnas texter 10 11 12 13 14 15 16 17 Andel processer skrivna av flickor Andel processer skrivna av pojkar
Materiella processer Mentala processer Relationella processer Verbala processer 7,6 % 2,7 % 3,6 % 2,5 % 7,7 % 2,3 % 2,8 % 3,4 %
Som framgår av tabell 2 är andelen processer relativ jämn mellan flickor och pojkar. Framförallt andelen materiella processer, där skillnaden endast är 0,1 %. Även de mentala processerna är jämnt fördelade mellan flickornas och pojkarnas texter, där flickorna skriver endast 0,4 % fler mentala processer i relation till antalet ord i texterna. Vad gäller relationella processer så skriver flickor 0,8 % fler sådana, medan pojkar skriver 0,9 % fler verbala processer i relation till antalet ord i texterna.
Analys av processtyper och förstadeltagare
Vid analysen av processtyper kopplat till förstadeltagare räknas varje huvudperson som är förstadeltagare i en process separat. Det innebär att en process som har fler än en huvudperson som förstadeltagare, räknas flera gånger. Ett exempel är: “De gick upp i skogen ...” i text F1110 (processen understruken, förstadeltagaren kursiverad). Texten har tre huvudpersoner och den materiella processen i exemplet, “gick”, räknas då en gång för varje deltagare, det vill säga tre gånger sammanlagt. Det innebär att antalet processer, utslaget på alla förstadeltagare, är 375 och det är utifrån den siffran som följande del av analysen utgår. I tabell 3 nedan framgår andelen av varje processtyp utslaget på antalet förstadeltagare.
Tabell 3. Andel processer utslaget på antal förstadeltagare
Processtyp Andel processer utslaget på antal
förstadeltagare (N=375) Materiella processer Mentala processer Relationella processer Verbala processer 54,5 % (N=204) 16 % (N=60) 14,5 % (N=54) 15 % (N=57)
Materiella processer och aktörer
De materiella processerna har förstadeltagare som benämns aktörer (Holmberg & Karlsson, 2006, s. 80). I figur 10 nedan visas antal kvinnliga respektive manliga aktörer i materiella processer, uppdelade efter författarnas kön.
Figur 10. Antal kvinnliga respektive manliga aktörer i materiella processer uppdelade efter författarnas kön.
Figur 10 visar att i de materiella processerna som identifierades i texterna var kvinnliga huvudpersoner aktörer i 100 stycken och manliga huvudpersoner var aktörer i 104 materiella processer. Andra personer eller väsen förekom också som aktörer, men i mycket mindre utsträckning och dessa fokuseras inte i studien. I texter skrivna av flickor är kvinnliga huvudpersoner oftare aktörer än manliga huvudpersoner (48 processer med kvinnliga aktörer respektive 28 med manliga) medan det omvända gäller i texter skrivna av pojkar (76 processer med manliga aktörer jämfört med 52 kvinnliga).
Mentala processer och upplevare
Förstadeltagare i mentala processer benämns upplevare (Holmberg & Karlsson, 2006, s. 85). I figur 11 visas antal kvinnliga respektive manliga upplevare i mentala processer uppdelade efter författarnas kön.
Figur 11. Antal kvinnliga respektive manliga upplevare i mentala processer uppdelade efter författarnas kön. 0 20 40 60 80 100 120 Kvinnliga huvudpersoner Manliga huvudpersoner Skrivna av pojkar Skrivna av flickor 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Kvinnliga huvudpersoner Manliga huvudpersoner Skrivna av pojkar Skrivna av flickor
Figuren visar att flickor skriver 10 mentala processer med kvinnliga upplevare och 13 mentala processer med manliga upplevare. Pojkar skriver 15 mentala processer med kvinnliga upplevare och 22 med manliga. Alltså placerar både flickor och pojkar fler manliga upplevare i mentala processer än kvinnliga. Av de 60 mentala processer som kopplas till huvudpersoner har 58 % (N=35) manliga upplevare.
Relationella processer och förstadeltagare
Relationella processer kan delas upp i tre olika typer, där förstadeltagarna kallas bärare, utpekad respektive existerande (Holmberg & Karlsson, 2006, s. 89). I denna studie har det dock inte lagts vikt vid att identifiera vilken typ av relationella processer som finns i texterna, därför benämns de endast förstadeltagare.
I figur 12 visas antal kvinnliga respektive manliga förstadeltagare i relationella processer uppdelade efter författarnas kön.
Figur 12. Antal kvinnliga respektive manliga förstadeltagare i relationella processer uppdelade efter författarnas kön.
Figuren visar att de kvinnliga huvudpersonerna är förstadeltagare i 46 % (N=25) av de relationella processerna utslagna på antalet huvudpersoner som är förstadeltagare och av dessa har flickor skrivit tio och pojkar 15. Motsvarande resultat för manliga huvudpersoner är att de är förstadeltagare i 54 % (N=29) av de relationella processerna, varav nio är skrivna av flickor och 20 av pojkar. Pojkar har alltså skrivit en majoritet, hela 65 % (N=15+20), av de relationella processerna som är kopplade till huvudpersoner (54 stycken).
Verbala processer och talare
Förstadeltagarna i verbala processer benämns talare (Holmberg & Karlsson, 2006, s. 94f).
I figur 13 visas antal kvinnliga respektive manliga talare i verbala processer uppdelade efter författarnas kön. 0 5 10 15 20 25 30 35 Kvinnliga huvudpersoner Manliga huvudpersoner Skrivna av pojkar Skrivna av flickor
Figur 13. Antal kvinnliga respektive manliga talare i verbala processer uppdelade efter författarnas kön. Figuren visar att kvinnliga huvudpersoner är talare i 46 % (N=26) av de verbala processerna, medan manliga huvudpersoner är talare i 54% (N=31) av de verbala processerna. Siffrorna är således relativt jämna, med en viss övervikt för manliga huvudpersoner som talare. Flickorna har skrivit tio verbala processer med kvinnliga talare och sex verbala processer med manliga talare. Pojkarna har skrivit 25 verbala processer med manliga talare och 16 verbala processer med kvinnliga talare. Sammanlagt förekommer alltså 57 verbala processer, utslaget på antal förstadeltagare.
Övergripande analys av processer och förstadeltagare
Analysen av processernas förstadeltagare visar att eleverna främst placerar huvudpersoner av samma kön som de själva i de ideationella processtyperna, vilket framgår av figur 14 nedan.
Figur 14. Antal processer i de olika processtyperna skrivna av flickor respektive pojkar, uppdelat på förstadeltagarnas kön.
Figur 14 visar även att flickor placerar fler manliga upplevare i de mentala processerna än kvinnliga. Det är det enda tillfället där eleverna placerar fler förstadeltagare av motsatt kön än
0 5 10 15 20 25 30 35 Kvinnliga huvudpersoner Manliga huvudpersoner Skrivna av pojkar Skrivna av flickor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Texter skrivna av flickor med kvinnliga förstadeltagare Texter skrivna av flickor med manliga förstadeltagare Texter skrivna av pojkar med kvinnliga förstadeltagare Texter skrivna av pojkar med manliga förstadeltagare Materiella processer Mentala processer RelaKonella processer Verbala processer
samma kön som de själva i någon processtyp. Sammanlagt skriver flickor 78 processer med kvinnliga förstadeltagare och 56 med manliga förstadeltagare. Pojkar skriver 143 processer med manliga förstadeltagare och 98 processer med kvinnliga förstadeltagare, vilket också framgår av figur 14. I relation till antalet ord i texterna, vilket diskuteras i början av avsnittet om den språkliga analysen, betyder detta att flickor placerar kvinnliga huvudpersoner som förstadeltagare till 12 % (78/636) och manliga huvudpersoner till 9 % (56/636). Motsvarande andel i pojkarnas texter är att kvinnliga huvudpersoner placeras som förstadeltagare till 10,5 % (98/932) och manliga huvudpersoner till 15 % (143/932). Detta visas i figur 15 nedan.
Figur 15. Andel processer, utslaget på förstadeltagare, i relation till antalet ord skrivna av flickor respektive pojkar uppdelat på förstadeltagarnas kön.
Som synes i figur 15 placerar pojkarna alltså manliga huvudpersoner som förstadeltagare i högre utsträckning än flickor placerar kvinnliga huvudpersoner som förstadeltagare. Pojkarna skriver även om kvinnliga förstadeltagare i högre utsträckning än vad flickor skriver om manliga förstadeltagare.
Utslaget på antal förstadeltagare förekommer, som syns i tabell 3, 375 processer i texterna. Av dessa har flickor skrivit sammanlagt 134 processer och pojkar 241 processer. I relation till antalet ord i texterna blir andelen processer utslaget på huvudpersoner som förstadeltagare då 21 % (134/636) i texterna skrivna av flickor och 26 % (241/932) i texterna skrivna av pojkar. Även detta framgår av figur 15. Pojkar skriver alltså i högre grad processer som kopplas till huvudpersoner som förstadeltagare i sina texter.