Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp…” och ”arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, do- kumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer (Lpfö 98/16, s. 10-11).
Läroplanen talar också om att språk och lärande, liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. För att utveckla vår förmåga att kommunicera och uttrycka oss, kan vi använda oss av såväl bilder och symboler, som det talade ordet.
Kriterier inom detta målområde:
Nivå 1: Jag bidrar till att alla barn stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling genom att lägga fokus på språket i vardagssituationer.
Hur? Genom att benämna föremål vid deras rätta namn och använda
begrepp.
Nivå 2: Förutom det som står under nivå 1 är jag väl medveten om betydelsen av språk och kommunikation i verk- samheten och jag känner till Läroplanens mål på om- rådet.
Hur? Jag uppmuntrar barnens ”språkande” i det lustfyllda lärandet ge-
Nivå 3: Förutom att jag uppfyller kriterierna på nivå 1 och 2 arbetar jag aktivt med barns språk- och kommunikat- ionsutveckling.
Hur? Jag planerar verksamheten utifrån Läroplanens mål samt ser till
att barnen är delaktiga i sitt lärande genom den pedagogiska doku- mentationen.
Nivå 4: Utöver det som sägs under nivå 1, 2 och 3 är jag dessu- tom insatt i vilka olika språkmaterial som finns att tillgå samt så bidrar jag till att utveckla verksamheten genom att kontinuerligt (varje vecka) ta del av teorier, litteratur, aktuell forskning och/eller vetenskapliga ar- tiklar inom området, samt reflekterar kring innehållet i relation till min yrkesroll och/eller verksamhet.
Hur? Jag använder mig av språkmaterial och tillämpar teorier i prak-
FRÅN PÄRM TILL PADDA –
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
Tångvalla förskola
Anna Wilander och Christina Svensson, processtödjare och förskollärare.
Lena Ljunggren, förskolechef och biträdande rektor.
Sammanfattning
Målet med vårt utvecklingsarbete är att alla pedagoger känner för- trogenhet med hur de på ett naturligt sätt kan involvera barnen i förskolans arbete, där deras egna röster blir en viktig del i vår dokumentation av deras utveckling och lärande.
När vi sammanställt och skrivit detta kapitel kan vi se hur den röda tråden blir tydlig och hur allt är sammanvävt med vartannat. Våra tre mål för Tångvalla förskola blir förtydligade genom den pedagogiska dokumentationen. När alla pedagoger känner förtro- genhet med hur de på ett naturligt sätt kan involvera barnen i sitt arbete och där barnens egna röster blir en viktig del i vår doku- mentation blir målet barns och vårdnadshavares delaktighet till stor del uppnått.
En följd av detta blir också att målet utveckling och lärande lät- tare uppnås och inte minst genom att vi använder oss av våra fem
projektämnen i planeringen, där vi täcker in läroplansmålen för ut- veckling och lärande.
När vi arbetar medvetet och engagerat med detta och fortsätter det kollegiala lärandet för oss pedagoger kommer alla barn att bli sedda och känna trygghet och trivsel som är vårt tredje mål på för- skolan.
Vår studie har visat att på vår förskola använder vi oss av tre olika betydelser för begreppet dokumentation; digital dokumentat- ion för det enskilda barnet (individuell dokumentation), digital dokumentation för gruppen samt dokumentation i form av bild och text som sätts upp på avdelningen och är tillgänglig för bar- nen.
Vi har funnit att det finns mycket kvar för oss på förskolan att utforska om barns lärprocesser och deras delaktighet i dem.
Resultatet av de enkäter som pedagogerna genomfört i samband med vår studie, visar att vi har metoderna men att vi kanske ska bredda vårt barnperspektiv samt öka medvetenheten kring barns perspektiv.
Bakgrund
Presentation av Tångvalla förskola
Tångvalla förskola är byggd på mitten av 1970-talet, är belägen i Skanör/Falsterbo och tar emot cirka 140 barn i åldrarna ett till fem år. Förskolan består av sju avdelningar fördelade på två hus: Tång- valla förskola och Tångvallagården, som benämns som Förskolan och Gården. På Förskolan vistas de yngre barnen i åldrarna ett till fyra år och på Gården de lite äldre fyra till femåringarna. Tång- valla förskola är en del av Tångvallas rektorsområde som har ele- ver från förskoleklass till årskurs 9.
Dokumentation på Tångvalla förskola – en tillbakablick
Vår gemensamma tillbakablick börjar vid 1990-talets slut. På den tiden arbetade Anna i förskoleklassen på Gården och Christina på
en ett- till femårsavdelning på Förskolan.1 Då, på 90-talet, skapa-
des bland annat många fotodokumentationer och observationer på alla avdelningar, samtidigt som alla gjorde på sitt sätt. När det bör- jade närma sig utvecklingssamtal, gjorde pedagogerna de samman- ställningar man utgick ifrån vid samtalet med vårdnadshavarna. I detta skede hade de två husen inga gemensamt utarbetade riktlinjer för hur dokumentationer och underlag för utvecklingssamtal skulle se ut, utan hade var och en sina egna dokumentationer.
Pärmdokumentation
Vi kan konstatera att det hänt en hel del på området dokumentat- ion, både på vår egen förskola och rent generellt, under de år vi va- rit verksamma som förskollärare. Bland annat ordnades fortbild- ningsinsatser såsom Praxisnära kompetensutveckling kring imple- menteringen av de nya/reviderade styrdokumenten för förskolan i samarbete med Malmö högskola. Detta skedde omkring 2010. Nå- got år senare gjordes en kommunövergripande föreläsningsserie med Karin Alnervik angående arbetet med Systematiskt kvalitets- arbete kopplat till dokumentation och reflektion och möjligheter för verksamhetsutveckling.
När Läroplanen blev reviderad 2010 (Lpfö 98/10), skapades påFörskolan ett enhetligt system av pärmar med dokumentation av varje barns utveckling utifrån ett jag-perspektiv. Pärmarna hade flikar från de olika utvecklingsområdena i läroplanen: min sociala utveckling, min födelsedag, språklig utveckling, teknik, matematik, naturvetenskap och motorik. Detta var ett första försök till ett en- hetligt system för dokumentation på Förskolan. På Gården hade man ungefär samtidigt eller lite tidigare utarbetat en modell för den individuella dokumentationen på CD-skiva, en typ av digital port- folio skulle man kunna kalla det för.
År 2015 skedde en stor förändring på Tångvalla förskola. För första gången fick förskolan en biträdande förskolechef som var anställd på heltid och med placering på förskolan. Då kom det sys- tematiska utvecklingsarbetet igång på allvar. Biträdande förskole- chef utsåg en utvecklingsgrupp med representanter från de olika
avdelningarna och husen. Ett av gruppens första uppdrag blev att systematisera den pedagogiska dokumentationen, både på individ- och gruppnivå. I samband med detta togs också tre mål för försko- lan fram: barns- och vårdnadshavares delaktighet och inflytande, trygghet och trivsel och utveckling och lärande.
Gruppen skapade även ett gemensamt underlag för de pedago- giska planeringarna och dokumentationerna för att få en samsyn för hela förskolan kring det systematiska arbetet med vår läro- plan. Underlaget bygger på fem projektämnen med utgångspunkt i läroplanen: socialt samspel, egen och andras kulturer, språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap/teknik. Dessa pro- jektämnen arbetar alla avdelningar med inom samma tidsramar under varje år. De återkommande projektämnena hjälper oss att systematiskt se en utveckling och ett lärande för varje enskilt barn som läroplanen förespråkar. Den positiva effekten har gjort att vi fortfarande använder oss av dessa projektämnen.
Teamen gör inför varje nytt projektämne en planering som visar barnens inflytande och förförståelse, vilka läroplansmål vi utgår ifrån, vad vi har för mål med projektämnet, forskning och littera- tur samt vilka metoder vi tänker använda oss av. Denna planering ligger sedan till grund för de aktiviteter vi skapar och dokumente- rar varje vecka. I dessa aktiviteter följer vi dels gruppens utveckl- ing, men också utvecklingen för det enskilda barnet. Vi fotografe- rar olika skeden i aktiviteterna och använder dessa bilder i doku- mentationer som publiceras i vårt digitala kommunikationsverk- tyg: Vklass. På vår förskola försöker vi ha som mål att skapa en dokumentation för varje enskilt barn och projektämne varje läsår, det vill säga fem pedagogiska dokumentationer/barn.
De ursprungliga underlagen gjordes i pappersform, men efter tvåårs period beslutades att de kommunala förskolornas underlag skulle vara likvärdiga. Den dokumentationsmall som används både individuellt och i grupp finns numera i lite omarbetad version i Vklass.
Paddan – digital dokumentation
På Tångvallaområdet har den digitala utvecklingen sedan länge va- rit prioriterad. Samtliga lärare och förskollärare i förskoleklass och
femårsförskola hade tidigt en egen PC. I början av 2000-talet gick några digitalt intresserade pedagoger från Gården på en fortbild- ning för digital dokumentation av Multimediabyrån Gbg. På den tiden fanns PC, digitalkamera och skrivare lättillgängligt och peda- gogerna tyckte det var ett effektivt sätt att visa barnens utveckling och lärande genom att skapa en CD-skiva för varje elev istället för att trycka ut bilder på barnen både i pappersform och fotokopia. Det fanns helt enkelt inte tid till detta ansåg man och att det var helt i tiden att göra det digitalt. CD-dokumentationen (Port- folion)användes vid utvecklingssamtalet både inför och under, men då det mest blev en bilddokumentation kompletterades samta- let med ett eget utformat dokument. När barnet slutade på Gården fick den med sig skivan hem som ett minne.
Vid denna tidpunkt bestod bilddokumentationen på förskolan i att vi fotograferade med digitalkamera, för att sedan trycka ut bil- derna och sätta upp på avdelningens väggaroch i barnens egen pärm. Det gjordes också fotocollage till de enskilda barnen. År 2013 köptes det in iPads till elever och lärare på Gården och Tång- vallaskolan. Då fick också varje avdelning på Förskolan en egen iPad. Sedan några år tillbaka ingår en iPad i samtlig förskoleperso- nals utrustning.
För omkring fem år sedan (2014) köpte kommunen in det digi- tala kommunikationsverktyget Vklass. Alla pedagoger förväntades lära sig och använda det till närvarohantering. Det fanns också funktioner för att göra dokumentationer på individ- och gruppnivå samt planering av verksamheten. Då det var och är många “barn- sjukdomar” med systemet, började användandet av det digitala verktyget komma igång på riktigt först under vårterminen 2017. Samtidigt lades kommungemensamma underlag för pedagogiska planeringar och dokumentationer till i Vklass. Dessa underlag ar- betats fram i förskolenätverket, under ledning av våra två förste- förskollärare.
Ett utvecklingsarbete påbörjas
Under hösten 2016 påbörjades en processtödjarutbildning inom ramen för en likvärdig förskola i Vellinge kommun. För att få ett utgångsläge för arbetet med likvärdighet, skapa ett sätt att utvär-
dera verksamheten och samtidigt få syn på våra behov av utveckl- ing, processades fyra utvecklingsområden kommungemensamt. Bland dessa fyra utvecklingsområden: bemötande ur ett likvärdigt perspektiv, barns delaktighet, språkmedvetenhet och kommunikat- ion och digital dokumentation, fann vi snart att det var inom digi- tal dokumentation vi (Tångvalla förskola) kunde se den största ut- vecklingspotentialen. Målområdet digital dokumentation syftar visserligen på att dokumentationen ska göras i det digitala kom- munikationsverktyget Vklass, men vi har lagt lika mycket fokus på diskussioner om hur pedagogen kan uttrycka sig i text samt hur vi gör barnen delaktiga i reflektionerna kring sitt lärande.
När det var dags att välja vilket utvecklingsområde vi ville för- djupa oss i föll valet naturligt på målområdet digital dokumentat- ion. Det är inom den digitala dokumentationen den största utveckl- ingen skett vid självskattningarna på vår förskola.
Syfte och Mål
Syftet med vårt utvecklingsarbete är att identifiera metoder för att göra barnen delaktiga i dokumentationen om sitt lärande. Detta gör vi genom att undersöka hur pedagogerna i dagsläget arbetar med delaktigheten och dokumentationernas utformning. Målet med utvecklingsarbetet är att alla pedagoger känner förtrogenhet med hur de på ett naturligt sätt kan involvera barnen i förskolans arbete, där deras egna röster blir en viktig del i vår dokumentation av deras utveckling och lärande.
Litteraturgenomgång, centrala begrepp och
tidigare forskning
Själva begreppet pedagogisk dokumentation står inte nämnt i för- skolans läroplan (Lpfö 98, reviderad 2016), däremot lyfts vikten av kunskap om hur varje barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang ska tas till vara i verksamheten.
Enligt Skolverket (2019) kan personalen genom pedagogisk dokumentation få syn på lärandet och utveckla verksamheten i för- skolan tillsammans med barnen. Pedagogisk dokumentation hand- lar enligt läroplanen om att försöka se och förstå vad som pågår i
verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer.
Centrala begrepp
Utifrån syftet med vår studie har vi fyra centrala begrepp som vi här nedan ska behandla och fördjupa oss i med hjälp av forskning och annan litteratur. Dessa är: observation, dokumentation, re- flektion och pedagogisk dokumentation. I vår litteraturgenomgång har vi funnit att där dessa begrepp förekommer, skiljer sig definit- ionerna något åt. Vi har därför valt att ta med flera definitioner av samma begrepp.
Observation
I Skolverkets rapport Uppföljning, utvärdering och utveckling i
förskolan (2015) står det att sedan 1930-talet har det funnits ett
starkt intresse för att observera och dokumentera barns lek, lä- rande och utveckling i förskolan. Avsikten med barnobservationer- na är främst att undersöka och bedöma barns utveckling i förhål- lande till det som uppfattades som normalt för åldersgruppen. Dessa observationsunderlag har helt andra teoretiska utgångspunk- ter än de som ligger till grund för pedagogisk dokumentation. Kun- skapen om varje barns lärande och utveckling ska heller inte an- vändas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen utan ut- göra underlag för planeringen av den fortsatta verksamheten med barnen (Lpfö, 2010).
Observationer knutna till pedagogisk dokumentation innebär ett brett insamlande av information med syfte att skapa ett underlag att bearbeta och göra olika val utifrån. Dessa observationer kan göras utifrån många olika syften, men i grunden används de för att man vill få reda på någonting, exempelvis: Vad är det som engage- rar barnen? Vilka material lockar dem? (Essén, Björklund & Björby, 2015).
Dokumentation
I Lpfö 98/16 står bland annat att arbetslaget ska kontinuerligt do- kumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lä- rande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter
att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intent- ioner.
Enligt Essén, Björklund, Björby (2015) innebär dokumentation att göra val utifrån den information vi samlat in vid observationer. Den insamlade informationen kan enligt Berggren och Söderlund (2014) vara material och dokument som beskriver, skildrar, återger eller ger syn på vad som skett i en viss situation, eller vad barn och pedagoger har upplevt i den givna situationen.
Skolverket (2012) beskriver att när man ser dokumentation ur ett relationellt perspektiv, är det relationerna som uppstår som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande. Det kan handla om relationer mellan människor, men också mellan barnet och ex- empelvis de föremål som barnet upptäcker.
Reflektion
I Lpfö 98/16 står det att förskollärare ska ansvara för att utvärde- ringsmetoder och dokumentation används och påverkar verksam- hetens innehåll och arbetssätt samt att barns möjligheter att ut- vecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas.
Essén, Björklund och Björby (2015) säger att det är genom re- flektion tillsammans med andra, som dokumentationen blir peda- gogisk. Genom att upptäcka vad som hänt, kan vi skapa förutsätt- ningar för nya saker att hända. De beskriver också reflektionen som att återbesöka en händelse genom bild, film, ljud och material, där man har möjlighet att göra val, gräva djupare och se fler per- spektiv.
Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande, enligt Skol- verket (2012). Med pedagogisk dokumentation kan personalen få syn på lärandet och utveckla verksamheten i förskolan tillsammans med barnen. En dokumentation blir pedagogisk först efter reflekt- ion och analys (Berggren och Söderlund, 2014).
Tidigare forskning
Här nedan ska vi fördjupa oss lite mer i hur man definierar och ta- lar om barns delaktighet i dokumentation, skillnader mellan barn- perspektiv och barns perspektiv samt bedömning och pedagogisk planering.
Barns delaktighet i dokumentation
Förskolans läroplan (Lpfö 98/16) talar om för oss att i förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnen ska utefter förmåga få ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Det är också de behov och intressen som barnen själva ger uttryck för som ska ligga till grund för bland annat pla- neringen av verksamheten. Därför ska förskollärare ansvara för att alla barn får reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens in- nehåll.
I Skolverkets (2019) artikel Barns inflytande i utvärdering och
dokumentation i förskolan, beskrivs hur fem forskare i olika stu-
dier har undersökt hur personal på förskolor på olika sätt kan göra barnen delaktiga i dokumentation och utvärdering. Det står att i läroplanen för förskolan betonas barns delaktighet i all typ av ut- värdering, men att hur detta ska genomföras ofta är förenat med stor osäker hos pedagogerna. Det hänvisas också till Skolinspekt- ionens (2012) rapport Förskola, före skola – lärande och bärande, där man har kunnat konstatera att många förskolor behöver orga- nisera arbetet med att utgå ifrån barns perspektiv och erfarenheter innan barnen kan få inflytande på riktigt.
Barns perspektiv och barnperspektiv
Ett sätt att organisera detta arbete, kan vara att börja med att skilja på begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. I arti- keln Vad betyder barns perspektiv för utvärdering och utveckl-
ing? ger Ingrid Pramling Samuelsson och Niklas Samuelsson (2010)
sin syn på skillnaden mellan dessa begrepp. Barnperspek-
tiv refererar till att vuxna har kunskap om barns behov, utveckling
och erfarenheter och därför kan skapa uppgifter på en för barnen lämplig nivå. Däremot innebär barns perspektiv att barn måste få vara aktivt delaktiga och bidra med sina egna perspektiv och syn-
punkter (verbalt eller icke-verbalt). Barns sätt att förstå sin om- värld blir då viktig i det pedagogiska sammanhanget, både för att pedagogen lär sig förstå barnets värld och för att kunna påverka barnets meningsskapande.
Bedömning och pedagogisk planering
Eva Johansson (2016) har i sin avhandling Det motsägelsefulla be-
dömningsuppdraget: en etnografisk studie om bedömning i förskolekontext, inriktat sin forskning på frågeställningar kring
förhållandet mellan förskolans kultur och de statliga direktiven för bedömning i förskolan. Under sitt fältarbete kom Johansson fram till att förskollärare helst lyfter fram det pedagogiska arbetet och planeringen samt att det var svårt att upptäcka bedömningar av de enskilda barnens lärande. Johansson menar att bedömningar om hur det enskilda barnets lärande förändras är nödvändiga för att kunna planera nya aktiviteter. Kort kan detta innebära att plane- ring av nya aktiviteter ska möjliggöra för barnet att ges nya kun- skaper och förståelser – detta ska dock inte förväxlas med som i skolan sätta betyg eller döma barnet. Enligt Johansson kan en ba- lans mellan förskolans kultur och att tydliggöra vad barnen lär sig öka likvärdigheten mellan barn med olika förutsättningar.
Metod och genomförande
För att samla data till denna studie, har vi använt oss av såväl re- sultat och kommentarer från självskattningar, en SWOT-analys som vi gjorde hösten 2018 samt en frågeenkät. Samtliga tillsvida- reanställda pedagoger på Tångvalla förskola och Tångvallagården har gjort självskattningar och varit med i diskussionerna som kom fram i SWOT-analysen samt fått möjlighet att svara på frågeenkä- ten.
I självskattningarna framkommer det att pedagogerna upplever att det finns svårigheter med att göra dokumentationer tillsammans med barnen och framförallt med de yngre. Detta är en orsak till att vi fördjupa oss och få mer kunskap i hur man kan utveckla detta.
I en artikel från Skolporten refererar Åsa Lasson till Katarina Elfström Petterssons (2017) avhandling, Production and Pro-
ducts of Preschool Documentation: Entanglements of children, thi ngs and templates. Elfström Pettersson skriver att man [pedagoger-
na] ibland talar om att man måste arbeta med pedagogisk doku- mentation för att barn ska blir delaktiga. Hon har i sina studier dock funnit att barn kan vara delaktiga på olika sätt, att metodva- let varken ensamt eller per automatik är avgörande för vilket infly- tande barnet får. Det som är viktigt är om de vuxna är beredda att