B ALLI LELIN GE (r ed.) MALMÖ UNIVERSITET
A
TT
MANIFES
TER
A
SIN
KUNSKAP
BALLI LELINGE (red.)
ATT MANIFESTERA SIN KUNSKAP
Ett systematiskt kvalitetsarbete om delaktighet och
A T T M A N I F E S T E R A S I N K U N S K A P Ett systematiskt kvalitetsarbete, om delaktighet och kunskapsutveckling på fyra förskolor i Vellinge kommun
© Copyright Malmö universitet, författarna och Vellinge kommun, 2019 ISBN 978-91-7877-011-3 (tryck)
ISBN 978-91-7877-012-0 (pdf) Holmbergs, Malmö 2019
BALLI LELINGE (red.)
ATT MANIFESTERA SIN
KUNSKAP
Ett systematiskt kvalitetsarbete, om delaktighet och
kunskapsutveckling på fyra förskolor i Vellinge kommun
INNEHÅLL
FÖRORD ... 11
Att manifestera sin kunskap ...11
VELLINGE – EN KOMMUN SOM SATSAR PÅ FRAMTIDEN ... 17
Bakgrund ...17
Processtödjarutbildningen – en övergripande sammanfattning . 18 Arbetet med målområden – en långsam process ...19
Systematiskt kvalitetsarbete – i generella och lokala termer ...21
Referenser ...23
Bilaga 1: Analysverktyg, SWOT, Spindelnätet och Självskattningar ...24
Analysverktyget: SWOT ...24
Ett exempel på analysverktyget: Spindelnätet ...24
Analysverktyget: Självskattning ...25
Bilaga 2: Målområden, målkriterier, systematiskt kvalitetsarbete. Görs två gånger/termin ...26
Målområde 1: Digital dokumentation ...26
Målområde 2: Bemötande ur ett likvärdigt perspektiv ...27
Målområde 3: Barns inflytande ...28
Målområde 4: Språkmedvetenhet och kommunikation (i vardagen) ...30 FRÅN PÄRM TILL PADDA – PEDAGOGISK DOKUMENTATION ... 32 Tångvalla förskola ...32 Sammanfattning ...32 Bakgrund ...33
Dokumentation på Tångvalla förskola – en tillbakablick ...33
Ett utvecklingsarbete påbörjas ...36
Syfte och Mål ...37
Litteraturgenomgång, centrala begrepp och tidigare forskning ..37
Centrala begrepp ...38 Observation ...38 Dokumentation ...38 Reflektion ...39 Pedagogisk dokumentation ...39 Tidigare forskning ...40
Barns delaktighet i dokumentation ...40
Barns perspektiv och barnperspektiv...40
Bedömning och pedagogisk planering ...41
Metod och genomförande ...41
Självskattningar ...42 Frågeenkät ...43 Kollegialt lärande ...43 Databearbetning ...45 Resultat ...46 Individuell dokumentation ...46 Gruppdokumentation ...46 Väggdokumentation ...46 Att se en lärprocess ...47
Barns delaktighet i reflektioner ...47
Bedömning ...48
Analys ...49
Att se en lärprocess ...49
Diskussion ...50
Lärdomar att ta med sig ...51
Referenser ...52
Bilaga 1. Självskattning ...54
Målområde 1: Digital dokumentation ...54
Bilaga 2. Kommentarer till självskattningen kring Målområde 1: Digital dokumentation ...55
Bilaga 3. Spindelnätet ...55
Bilaga 4. SWOT-analys ...57
Bilaga 5. Frågeenkät till pedagoger. ...58
”JAKTEN PÅ FRAMGÅNGSRECEPTET” ... 61
Stora Hammars förskola ...61
Sammanfattning ...61
Bakgrund ...62
Syfte och frågeställningar ...63
Litteratur, tidigare forskning och centrala begrepp ...63
Relationer och emotionella kompetenser ...63
Föräldrasamarbete ...65
Professionell med tyst kunskap ...65
Metod och genomförande ...66
Spindelnät, tårtbit och SWOT-analyser ...66
Intervjuer ...67
Urval ...67
Bearbetning av data ...68
Resultat ...68
Fingertoppskänsla och att bli sedd ...68
Tid och stress ...70
Information och organisation ...70
Bedömning ...71 Analys ...71 Fingertoppskänsla ...71 Vi-känsla ...72 Tid – en förutsättning ...73 Diskussioner ...74 En positiv bemötandekultur ...74
Information, återkoppling och fortsättning ...75
Referenser ...76
Bilaga 1. Brev till vårdnadshavarna ...77
Bilaga 2. Intervjuguide. ...78
Bilaga 3. SWOT-analys ...79
Bilaga 4. Spindelnätsanlys ...79
ANPASSAD LÄRMILJÖ – EN FÖRSKOLA FÖR ALLA ... 80
Södervångs förskola ...80
Sammanfattning ...80
1–5 årsgrupper ...82
Anpassad lärmiljö ...83
Syfte och mål ...85
Skollagen, styrdokumenten och andra myndighetstexter ...86
Tidigare forskning ...87
Trygga barn ...87
Inkludering ...87
Anpassning ...88
Intervjuer och frågeformulär ...89
Genomförande ...90
Struktur och utmaningar ...90
Resultat ...93
Resultat avseende barngruppen ...93
Resultat avseende pedagoggruppen ...95
Analys ...98
Analys avseende barngruppen ...98
Analys avseende pedagoggruppen ...100
Diskussion ...104
Referenser ...105
RÖDHAKEN – EN HÄLSOFRÄMJANDE UTEVERKSAMHET MED FOKUS PÅ NATUR OCH TEKNIK ...107
Skanörs förskola ...107
Sammanfattning ...107
Bakgrund ...108
Syfte och mål ...110
Litteratur och tidigare forskning ...111
Metod och Genomförande ...113
Pilotgrupp ...114
Utvärdering och fortsättning ...114
Resultat ...117
Informanternas tankar och erfarenheter av Rödhakens uteverksamhet ...117
Hälsofrämjande aspekter ...118
Lek och fantasiförmåga ...118
Bedömning ...119
Analys ...120
Diskussion ...121
Vad har utvecklingsarbetet betytt för oss? ...122
Vidareutveckling ...123
FYRA CHEFERS TANKAR OM
FÖRORD
Att manifestera sin kunskap
Följande text är en summering av ett samtal med Fredrik Wegbratt, utbildningschef och Maria Lindeberg, kvalitetsutvecklare på ut-bildningsavdelningen Vellinge kommun och Balli Lelinge, universi-tetsadjunkt på fakultet Lärande och samhälle, doktorand i pedago-gik med inriktning mot praktiknära skolforskning, Malmö univer-sitet. Temat för samtalet är den treåriga kommunövergripande kompetenssatsningen inom förskolorna i Vellinge kommun. När läsaren möter ”jag” i texten, är det Lelinge som talar.
Vi inleder samtalet med att Fredrik och Maria får diskutera och beskriva utbildningssatsningen med sina egna ord. Maria inleder och säger att satsningen handlar om att höja kompetensen bland förskollärarna gällande att utvärdera och utveckla sin praktik och verksamhet på ett kvalitativt sätt, ”det handlar även om att bli agenter för det kollegiala lärandet i sina verksamheter”. Maria till-för att detta är utbildningssatsningens grundläggande syfte, även om hon också lyfter fram andra viktiga mål – som att öka medve-tenheten om den professionella praktikens kvaliteter. Fredrik me-nar att det även finns en mer strategisk aspekt i förskolesatsningen och som är kopplad till att förskolor, och ibland även vuxenut-bildningen, kommer i bakvattnet när man satsar på skola. Fredrik säger:
Vi har haft en del diskussioner om att vi behöver uppgradera våra satsningar inom dom två områdena av verksamheten, men också utifrån att hitta kompetenta och behöriga förskollärare i
idag och i framtiden, det blir allt svårare – och då är det än vik-tigare att behålla dom. Och då vill vi ju behålla de bästa, så klart. Så därav också att göra de vi har ännu bättre.
Maria lägger till betydelsen av och möjligheten till att genom denna typ av utvecklingssatsningar kunna locka till sig nya förskol-lärare som en typ av karriärmöjlighet för de som vill.
Samtalet går vidare och vi kommer in på hur de som chefer gör för att hålla i och motiverar denna typ av långsiktiga satsningar, hur de kort och gott både håller igång intresset och motivationen hos rektorer och förskollärare, och hur de följer upp och övervakar processerna.
Ja, det var ju en bra fråga (säger Maria), men det har nästan gett sig själv. Dom som är med nu tycker det är väldigt intressant och givande. För varje del som de har gjort har de fått syn på nya sa-ker och utvecklat nya kompetenser och ser en utveckling för sin egen del i det här. Både när det gäller sitt sätt att arbeta i barn-gruppen och som kollega. Och jag tror faktiskt att det har ut-vecklat deras sätt att … nämen deras analytiska förmåga och de-ras förståelse av sitt arbete och förståelse av hur det kan påverka barngruppen samt hur deras kollegiala arbete kan påverka barn-gruppen, och utveckla en mer professionell syn på sitt jobb. Ab-solut ett mer systematiskt sätt att tänka, och de har ju fått verk-tyg för det genom de här spindel-diagrammen som de har gjort när de har haft självskattningsfrågor. Och jag tycker skattnings-frågorna har varit en riktig ögonöppnare för pedagogerna – att de har sett sig själv i ett nytt ljus.
Fredrik poängterar betydelsen av att denna typ av långsiktiga ut-bildningssatsningar även handlar om att möjliggöra känslan av att kompetensutveckling är en del av vardagen som att normalisera utbildningsinsatser som naturliga inslag som man vänjer sig vid, lite som ”att man hela tiden behöver lära mer, lära nytt och ibland lära om”. Vidare menar Fredrik att detta rimmar väl när de nu ar-betar för ”framtidsäkring av skola och utbildning”. Han beskriver det som något som handlar om att de vill:
Ge någonting mer än det man kanske ger i vanliga fall. Mer än att leva upp till styrdokumenten. Mer än att ha ett jobb där vi följer arbetsmiljöregelverket för våra medarbetare, mer än att bara hämta ut sin lön. Vi vill ge våra medarbetare den känslan av att man är på väg någonstans, snarare än att man bara går till ett jobb där man är – det tror jag är viktigt.
Jag tycker det låter intressant det Fredrik benämner framtidssäk-ring och ber honom förklara hur de följer upp denna process.
Att framtidssäkra våra barns skolgång innebär att vi försöker se vilka kompetenser och färdigheter våra barn/elever behöver ha snarare än vilket innehåll vi erbjuder. Detta kräver mod, och kompetens av våra lärare och ledare. Det kräver att vi vågar inse att vi inte vet exakt vad våra barn och elever kommer att behöva. Då behöver vi öva dom i att driva sina egna lärproces-ser, att tycka att det är givande att lära nytt, och lära om, samt att social kompetens OCH ett kreativt tänkande är viktigt.
Maria menar att de kan se spår av detta som Fredrik tar upp i verksamheternas kvalitetsrapporter, till exempel hur deras spindel-diagram syns och hur deras självskattningsfrågor blir lite som en bas för detta. Hon fortsätter och tar upp att de tidigare haft vård-nadshavarnas och barnens enkäter som nästan den enda källan till sina kvalitetsrapporter, men att de nu kommer att ha ett helt annat material: ”Nu kommer vi att kunna baka ihop fler komponenter för att få en tydligare bild av verksamheten.” Vidare tror Maria att detta kommer att göra att pedagogernas planeringar och deras pe-dagogiska dokumentationer kommer att ha en högre nivå, och att det ”kommer aggregera mer fakta för utveckling i framtiden”. Även om de inte riktigt är där än, så kommer Maria att följa upp deras kvalitetsrapporter under våren – hon tror att det kommer att synas mer då.
Att ha ett samarbete med Malmö universitet indikerar att de vill höja den vetenskapliga kvalitén. Jag ber dem förklara hur de tän-ker kring beprövad erfarenhet, vetenskaplig kvalité i relation till kompetenssatsningen. Fredrik säger:
Det vi har satt som modell i Vellinge är att ha ett fokus på barn och elever som vilar på vetenskaplig grund och som är baserat på beprövad erfarenhet, och det ligger – det måste ligga på all vår kompetensutveckling. Och då tänker jag att vi måste vända oss till både professionen och till högskolor och universitet för att säkerhetsställa att vi får in det vetenskapliga tänkande. Se-dan är ju inte det den enda inputen som jag tänker att vi ska använda i vår kompetensutveckling av våra medarbetare, utan det finns ju fler. Men att ha den direkta kopplingen känns oer-hört viktig tycker jag. Där tycker jag också att andra institut-ioner börjar vakna nu. Det finns ju det här ULF-projektet som vi jobbar med centralt i regionen, där också den vetenskapliga grunden finns, men där man har vänt på steken och tittar på vad vi behöver beforska i verksamheten. Så det kan vara en två-vägskommunikation, men jag tror att vi måste jobba med högs-kolor och universitet såväl som erfarna medarbetare – det är en kombination där som är oerhört viktig. Det finns oerhört mycket kunskap hos de där 58 åriga förskolepedagogerna som har gjort det här i 30 år och den måste vi ta med oss in också utifrån vårt trackrecord, att vi har gjort väldigt bra jobb i många år. Den får vi inte tappa och sen måste vetenskapen komma med in också.
Maria fyller på med att även lyfta fram betydelsen av att de får till-godogöra sig fler metoder och verktyg för att kunna göra sitt ar-bete på bästa sätt och för att ta nästa steg, som de bland annat för-värvat genom denna utbildningssatsning. Eller som de båda anty-der att denna satsning på ett sätt både strävar efter att kvalitets-säkra och lyfta praktiken, som att medvetandegöra vad de redan gör.
Vad betyder det då att hela styrkedjan är med i denna typ av ut-bildningssatsningar som pågår över en period av tre år och som av-slutas med en skriftlig dokumentation i form av en antologi och som dessutom publiceras externt?
Mm, det är också någonting som höjer kvalitén av det hela. Det känns som att det är på riktigt och det tror jag … och just nu
sitter dom och skriver och tycker att det är ganska jobbigt – och alla ser inte riktigt vinsten i det här, idag. Men jag tror att dom kommer att se det när de har fått en produkt. Även dom som kanske inte går hela vägen igenom, kommer att se glädjen i det och nyttan av att verkligen manifestera sin kunskap och visa den för andra (Maria).
Fredrik tar vid där Maria slutar och menar att det även handlar om att kunna konkretisera det man har lärt sig och föra över det till verksamheten. Men han menar även att det är som ett: ”Slutdo-kument, dock inte som ett slut utan något som mer bygger på stolthet och som något man kan dela med sig till andra med goda exempel. Vilket vi försöker jobba hårt med här.” Just det här med goda exempel återkommer Fredrik till, som även Maria håller med om, och som han menar behöver i större utsträckning komma ut till andra verksamheter – alla deras goda exempel måste komma ut, måste uppmärksammas mer. Han ser att det finns en risk med att de goda exemplen blir lite för lokala, de sprids sällan till andra. Maria lägger till att det är viktigt att synliggöra det arbete som har gjorts och vilka framsteg de också har gjort:
Jag tror att de kommer att se det i backspegeln, för när man är i processen så är den inte så tydlig. Det är först när den är slut och man börjar titta tillbaka och ser vad man faktiskt har dokumentation om och var man faktiskt befann sig i början på sitt projekt, så ser man vilka steg man har gått. För annars så lever man bara med, och det är någonting som vi har tittat mycket på – eller som vi har tänkt på när det gäller övrig kom-petensutveckling. Man är dålig på att skaffa sig ett utgångsläge så att man faktiskt vet vilka steg man har tagit, för man lever med sin utveckling och glömmer bort var man var när man bör-jade.
Jag avslutar med att fråga hur denna utbildningssatsning har pro-cessats med huvudmannen. Maria säger att:
Nämnden har varit drivande i professionsutvecklingen. Redan 2015 tilldelades vi medel för ”Lärarutvecklingsprogrammet” där Processtödjarutbildningen ingår. Lärarutvecklingspro-grammet är en satsning inom professionsutveckling som nämn-den är måna om att vi för vidare och fördjupar.
Fredrik lägger till att även om inte frågorna är många i nämnden, så förs en diskussion om satsningar mer generellt och där en punkt också handlar om samverkan med Malmö universitet, relevansen och resultaten av dem – möjligheter och intressen av att fortsätta, på de möten som han håller med utbildningsnämndens ordförande. Båda lyfter fram att dessa samtal förs, men inte bara i nämnden utan även på avdelningsnivåer.
Vår tid går mot sitt slut och jag frågar om de har något de vill återkomma till eller kanske bara säga något mer om. Fredrik säger att det är:
Viktigt att man har en långsiktighet i att utveckla den tens som organisationen har och då ser jag gärna att kompe-tensutveckling är en del av kulturen, en del av kontinuiteten och en del av vardagen. Men jag ser också gärna att det blir ett konkret resultat som resulterar i att vi delar på de goda exemp-len.
Maria håller med Fredrik som avslutar med att betona betydelsen av de långsiktiga processerna och förmågan att hålla i och hålla kvar, och samtidigt vara förändrings- och utvecklingsorienterad i det kvalitativa arbetet:
Det är viktigt att det blir en långsiktighet i det hela och att det blir vardag, att det blir någonting som vi fortsätter med och som inte tar slut. Jag vill att den här antologin blir startskottet för någonting nytt och att det här arbetet som dom har gjort med sina självskattningar och sina spindeldiagram blir som en naturlig del av deras verksamhet. Detta kan sedan förskoleche-ferna plocka in i sina arbeten och som får växa fram och bli ett systematiskt kvalitetsarbete som lever över lång tid.
Detta spännande samtal hade utan vidare kunnat pågå minst några timmar till, men tiden springer ifrån oss och det är dags att sätta punkt för denna gång. Jag låter därför Marias uttrycksfulla be-skrivning av processen med antologin få avsluta detta förord: ”Även dom som kanske inte går hela vägen igenom, kommer att se glädjen i det och nyttan av att verkligen manifestera sin kunskap och visa den för andra.”
VELLINGE
–
EN KOMMUN SOM
SATSAR PÅ FRAMTIDEN
Balli Lelinge, universitetsadjunkt på fakultet Lärande och samhälle, doktorand i pedagogik, Malmö universitet.
Maria Lindeberg, kvalitetsutvecklare på utbildningsavdelningen, Vel-linge kommun.
Bakgrund
Vellinge är en kommun som expanderar – antalet barn och elever ökar konstant. Idag finns ca 8000 barn och elever i Vellinge kom-mun från förskola till gymnasium. Andelen personal med pedago-gisk högskoleutbildning inom förskola är 63 procent och inom grundskola 91,5 procent att jämföra med rikets 45 respektive 80,8 procent och rekryteringsförmågan är fortsatt god.
År 2015 antogs en ny plan för det systematiska kvalitetsarbetet i Vellinge kommun med fokus på verksamheternas förutsättningar, processer och resultat. För att möta de behov som identifierades sjösatte Utbildningsnämnden Lärarutvecklingsprogrammet som är en kommunövergripande organisation för professionsutveckling inom skola och förskola som finansieras dels med egna medel och dels med statsbidrag.
Genom det systematiska kvalitetsarbetet identifierades ett behov av verktyg och processer för att samla in data i syfte att utvärdera resultat i förskolan. Utbildningsavdelningen valde att utbilda
pro-cesstödjare inom varje förskola och Regionalt utvecklingscentrum (RUC) på Malmö universitet blev samarbetspartner. Utvecklings-arbetet fick namnet Vellinge förskola – Alla barns rätt till en
lik-värdig skola.
Processtödjarna förstärktes under 2016 med två försteförskollä-rare, som också har en processledarutbildning bakom sig. Pro-cesstödjarutbildningen har bidragit till en fördjupad kunskap om den egna professionen och spridning av metoder och kunskaper till kollegorna. De har dokumenterat sitt arbete på de egna verksam-heterna i förevarande antologi för att dela och sprida sina erfaren-heter och kunskaper.
Processtödjarutbildningen – en övergripande sammanfattning
I uppdragsbeskrivningen kan man läsa att en angelägen del i ut-bildningssatsningen är att arbeta med frågor rörande ledarskapet, bemötande och kommunikation, normkritiskt arbete där både ge-nus och makt diskuteras i relation till förskolornas arbete. Vidare ska utbildningssatsningen leda till ökad konkretion i det systema-tiska arbetet, där målformulering, målkriterier ska utvecklas på kommunövergripande nivå. Kort kan det övergripande målet for-muleras enligt följande:
Det övergripande målet med kompetenssatsningen är att ut-veckla målmedvetenheten och höja lägstanivån kring bland an-nat: Barns rätt till en likvärdig utbildning i förskolan. Utgångs-punkten är det demokratifrämjande uppdrag och läroplanernas skrivning om att främlingsfientlighet och intolerans måste be-mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Syfte är därför att stärka förskolans arbete kring frågor som har att göra med bemötande, kommunikation, likvärdighet och inklu-deringpå ett systematiskt och utvärderingsbart sätt. Vidare är målet att de utvalda processtödjarnas förmågor och kompeten-ser att leda samtal kring bemötande, värdegrund, normkritik och demokratiuppdraget med barn och kollegor initieras och påbörjas.
I genomsnitt har processtödjarna träffats en gång i månaden till-sammans med förskolecheferna/bitr. rektorerna, kvalitetsutvecklare på utbildningsavdelningen samt lärarutbildare från Malmö univer-sitet. Vid två tillfällen per termin har forskare eller lärarutbildare från Malmö universitet bidragit med föreläsningar kopplade till utbildningens övergripande syfte och mål och riktats till samtlig personal i förskolan.
Under den första föreläsningen vid uppstarten hösten 2016 be-handlades två större kunskapsområden som kom att utgöra en röd tråd genom hela utbildningssatsningen. Den första delen behand-lade frågor rörande barns rätt till likvärdig utbildning och det pro-fessionella samtalet. Bemötande och kommunikation diskuterades i relation till förskolans uppdrag liksom Skolinspektionens (2016) granskning av förskolornas kvalitet och måluppfyllelse: Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollära-res ansvar. I relation till rapporten diskuterades den generella bild Skolinspektionens granskning visade, nämligen att läroplanen blivit mer innehållsfokuserad och undervisningsbetonad.
Under den andra delen behandlades kvalité och måluppfyllelse utifrån: vad är mätbart? hur är det mätbart? och när vet man att man har uppnått ett mål? Dessa frågor diskuterades i relation till vilka analysverktyg man använder i förskolorna. Föreläsningen av-slutades med att bekanta sig med tre olika analysverktyg: SWOT, Spindelnätet och Självskattningar (se bilaga 1).
Arbetet med målområden – en långsam process
Under en hel termin har processtödjarna med utgångspunkt i läro-planen och verksamheternas utmaningar och styrkor arbetat med att utveckla sina analytiska färdigheter och ledaregenskaper genom att bland annat leda sina kollegor i SWOT analyser och självskatt-ningar. Ett viktigt mål med detta har varit att öka delaktigheten och insynen i processtödjarnas arbete. Detta arbete ledde så små-ningom till att skapa fyra kommungemensamma målområden. Skolverkets självskattningsmaterial BRUK har varit närvarande under hela arbetet med att konstruera de fyra målområdena med tillhörande fyra nivåkriterier.
Efter månader av noggrant arbete, där större delen av styrkedjan varit involverad: processtödjarna (förskollärare), förskolechefer-na/bitr. rektorerna, utbildningsavdelningen samt lärarutbildare från Malmö universitet, beslöts att varje målområde skulle inledas med ett adekvata citat från läroplanen (Lpfö 98/16).
De fyra kommungemensamma målområdena blev följande (se bilaga 2 för respektive målområdes kriterier, nivåskala 1–4): • Digital dokumentation
• Bemötande ur ett likvärdigt perspektiv • Barns inflytande i lärprocessen
• Språkmedvetenhet och kommunikation (i vardagen)
Analysverktyget spindelnätet valdes till att åskådliggöra målområ-dena. Spindelnätet kan enklast beskrivas utifrån ett epicentrum i mitten (punkten i mitten definieras av siffran 0). De fyra målområ-dena är sedan utspridda runt epicentret och beroende på hur per-sonalen har skattat sig hamnar man olika i sifferskaran 1–4.
En viktig diskussion har handlat om att tydliggöra vilka profess-ioner som ska göra dessa självskattningar, hur ofta man ska göra dem per år samt syftet med självskattningarna. Processtödjarna, förskolecheferna/bitr. rektorerna och utbildningsutvecklaren kom fram till följande:
• Syftet med självskattningen är att dels höja lägstanivån kring de valda målområdena, dels härigenom öka kvalitén i verksamheten. • Personalen ska inte skriva namn (anonymt), men de ska markera sin
professionstillhörighet: Förskollärare, Barnskötare eller Övriga, i syfte att skapa adekvata och relevanta fortbildningar i framtiden. • Skattningar ska göras vid fyra tillfällen per läsår.
• Processtödjarna sammanställer kollegornas individuella skattningar och presenterar utfallet i spindelnätet på förskolenivå.
• Alla processtödjare presenterar sina sammanställda spindelnät på ett av processtödjarnas utbildningstillfällen, med tillhörande ana-lyser av spindelnätets utfall.
• Kvalitetsutvecklare på utbildningsavdelningen sammanställer för-skolornas spindelnät till ett kommunövergripande spindelnät som
kan utgöra en del av den kommunövergripande systematiska kvali-tetsredovisningen för huvudmannen.
Systematiskt kvalitetsarbete – i generella och lokala termer
Det åligger huvudmannen att se till att kvalitén på utbildningens genomförande uppfyller de nationella målen. Huvudmannen an-svarar för att vidta de åtgärder som behövs för att tillförsäkra för-bättringar som behövs när brister synliggjorts via verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Det övergripande syftet med detta ar-bete är kort och gott att säkerhetsställa det kvalitativa arar-betet samt att ge underlag för utvecklingsåtgärder för att öka måluppfyllelsen. Detta innebär att det ställs krav på huvudmannanivå att säkra sys-tematiken i kvalitetsprocessen genom en tydlig struktur och fast-ställda rutiner. För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet likt en cirkelformation planeras, följas upp, analyseras och åtgärdas (Skollagen, 2010:800).
Lärarförbundet (2012) har i sin forskningsgranskning kommit fram till att de utvecklingsinsatser som professionerna själva gör eller tar fram och som utgår från de lokala behoven, villkoren och förutsättningarna, är de som i längden även ger de bäst hållbara resultaten. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning (2014; 2015) visar att en tät styrkedja har positiva effekter för förbättrade kunskapsresultat. I en föränd-ringsbenägen verksamhet som kännetecknas av att vara en lärande organisation, är det systematiska kvalitetsarbetet alltid närvarande på olika nivåer: individuellt, i arbetslaget, på enheten som helhet och hos huvudmannen för verksamheten (Håkansson, 2014; Skol-verket, 2012).
Våren 2018 gjordes ett tilläggsavtal mellan Vellinge kommun och Malmö universitet i syfte att ta nästa steg i kvalitets- och ut-vecklingsarbetet. Konkret innebar detta att processtödjarna under hösten 2018 och våren 2019 skulle utveckla sina färdigheter och kunskaper att arbeta på vetenskaplig grund. I målformulering går att läsa:
Slutmålet är en antologi kring ett utvecklingsområde som re-spektive processtödjare och förskola ser ett behov av att ut-veckla. Under detta läsår arbetar processtödjarna med att skriva en antologi. Handledning ingår löpande under året av forskare på Malmö universitet. Arbetet med antologin kopplas till prak-tiknära forskning. De frågor som fokuseras i skrivandet utgår ifrån förskolans behov och som kan kopplas till något av de kommunövergripande målområdena.
Alla deltagande förskolor bidrar härmed till antologin med varsitt kapitel.
Att bidra till att fördjupa det systematiska kvalitetsarbetet, lite som en ”högre kvalitetssäkring”, är något som följande antologi syftar till. Det som arbetet med antologin har inneburit har starkt bidragit till att utveckla och fördjupa processtödjarnas vetenskap-liga och undersökande färdigheter.
Det finns dock en risk när man arbetar med kvalitetsarbete: att man rycks med och att det ska gå lite för fort. Denna process tar tid, vilket innebär att man måste få tid – man måste även ha en stor portion tålamod. Att skriva en antologi som bygger på̊ verksam-hetens utmaningar och behov är en process likt en bergochdalbana – just när man tror att man förstår allt måste man ta en paus, ta ett steg tillbaka och betrakta det man skrivit på ett nytt sätt. Det är både en kunskapsresa och en känslomässig resa.
För att detta ska bli det bästa möjliga för processtödjarnas skri-vande har förskolecheferna/bitr. rektorerna fått skapa utrymme och tid, som i sin tur har krävt en gemensam idé som utbildnings-förvaltningen kommunicerat med rektorerna. Det har dock varit viktigt att hålla denna diskussion öppen under hela processen. Ris-ken är annars att man hamnar i en obalans, några processtödjare får mer tid att skriva än andra.
Vellinge kommun har i denna utbildningssatsning till stor ut-sträckning tolkat hög kvalité med tid, vilket inneburit att pro-cesstödjarna under nästan ett helt läsår kunnat arbeta på olika sätt med att förkovra sig med vetenskapliga processer. Därför kan för-fattarna nu med högt huvud och stolthet sprida sitt kvalitetsarbete
och nya kunskaper till Dig som håller denna antologi i din hand. Välkommen till en av Sveriges bästa utbildningskommuner.
Varje kapitel ansvaras av författarna själva. Vid eventuella frå-gor kontaktas respektive författare.
Referenser
Håkansson, J. (2014). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och
fri-tidshem. Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2012). (Yttrande. Dnr 2011:480). Skolverkets allmänna råd med
kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Skolverkets
allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Fritzes.
Skollagen (2010:800).
Skolinspektionen (2014). Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja
viktig för förbättrade kunskapsresultat. Stockholm: Fritzes.
Bilaga 1: Analysverktyg, SWOT, Spindelnätet och
Självskattningar
Analysverktyget: SWOT
Ett exempel på analysverktyget: Spindelnätet
1. Nuläge 2. Framtid Möjligheter Styrkor Svagheter Hot I N R E Y T T R E Frågan POSITIVA FAKTORER NEGATIVA FAKTORER 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Digital dokumentation
Bemötande ur ett likvärdigt perspektiv Barns inflytande Språkmedvetenhet och kommunikation (i vardagen) Spindel Diagramrubrik All pers fsk bsk Digital dokumentation 2 2,3 1,2
Bemötande ur ett likvärdigt perspektiv 3 3,1 2,7
Barns inflytande 2,6 2,75 2,2
Språkmedvetenhet och kommunikation (i
vardagen) 2,8 2,75 2,3
Spindel 4 4 4
Likheter och skillnader från den förra mätningen?
Analysverktyget: Självskattning
Självskattning.
Kriterierna/nivåerna stämmer…
Fråga inte alls (1) Till viss del (2) Till stor del (3) Helt (4)
Målområde: XXX Målområde YXY Målområde UUU Målområde YYY Målområde VYX Målområde ZZZ
Bilaga 2: Målområden, målkriterier, systematiskt
kvalitets-arbete. Görs två gånger/termin
Varje målområde inleds med citat från läroplanen som indirekt signalerar målområdets vad. Till de flesta målområdeskriterier har även ett konkret hur formulerats.
Målområde 1: Digital dokumentation
Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lä-rande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur för-skolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Lpfö 98/16, s. 14).
Kriterier inom detta målområde:
Nivå 1: Jag dokumenterar bland annat i Vellinge kommuns di-gitala lärplattform Vklass samt kopplar dokumentat-ionen till läroplansmålen.
Nivå 2: Förutom det som står under nivå 1 involverar jag bar-net i dokumentationen till exempel genom att samtala och visa bilder.
Nivå 3: Förutom att jag uppfyller kriterierna på nivå 1 och 2 gör jag en pedagogisk dokumentation genom att reflek-tera tillsammans med barnet så att hen får syn på sitt lärande och sin lärprocess genom dokumentation. Jag följer upp och utvärderar lärprocesserna tillsammans med barnet i dokumentationen.
Nivå 4: Utöver det som sägs under nivå 1, 2 och 3 utvecklar jag verksamheten utifrån dokumentationen samt jag bidrar till att utveckla verksamheten genom att kontinuerligt (varje vecka) ta del av teorier, litteratur, aktuell
forsk-ning och/eller vetenskapliga artiklar inom området, samt reflekterar kring innehållet i relation till min yr-kesroll och/eller verksamhet.
Hur? Genom att aktivt söka ny forskning regelbundet samt delge
kol-legor och vara engagerad i förskolans utveckling kring pedagogisk dokumentation.
Målområde 2: Bemötande ur ett likvärdigt perspektiv
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Lpfö 98/16, s. 4).
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros-uppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning [funkt-ionsvariation] och ålder
(Lpfö 98/16, s. 8).
Kriterier inom detta målområde:
Nivå 1: Jag har ett positivt välkomnande gentemot alla barn, vårdnadshavare och medarbetare.
Nivå 2: Förutom det som står under nivå 1 arbetar jag aktivt med introduktionen så att jag bygger goda relationer med alla nya barn, vårdnadshavare och medarbetare.
Hur? Jag bygger goda relationer genom att visa intresse för individen
och dennes bakgrund och behov, genom att ställa frågor och visa en vilja att lära känna individen.
Nivå 3: Förutom att jag uppfyller kriterierna på nivå 1 och 2 är jag väl förtrogen med Läroplanen och förmedlar vår värdegrund, våra rutiner och ordningsregler, så att alla blir väl förtrogna med dessa.
Hur? Jag läser både läroplanen och vår likabehandlingsplan samt
dis-kuterar och konkretiserar den med mina kollegor och barnen. Jag känner att jag har bra ”koll” på dessa båda dokument. Vidare följer jag de överenskomna rutinerna vi har liksom våra ordningsregler. Nivå 4: Utöver det som sägs under nivå 1, 2 och 3 känner jag
även till vad som står i Skollagen (2010:800) och är medveten om vilka signaler jag sänder ut genom mitt kroppsspråk, röst och gester. Jag är uppmärksam på att alla ska komma till tals, känna sig sedda och trygga. Jag är därmed en god förebild både inför barnen och ihop med kollegor och vårdnadshavare. Dessutom bi-drar jag till att utveckla verksamheten genom att kon-tinuerligt (varje vecka) ta del av teorier, litteratur, ak-tuell forskning och/eller vetenskapliga artiklar inom området, samt reflekterar kring innehållet i relation till min yrkesroll och/eller verksamhet.
Hur? Jag håller mig uppdaterad om information som läggs ut på Skolverkets och Skolinspektionens hemsida, jag läser adekvata tid-skrifter, t ex Förskolan och läser mail från Skolporten, IFOUs matchmail etc.
Målområde 3: Barns inflytande
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demo-krati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av mil-jön och planeringen av verksamheten (Lpfö 98/16, s. 12). Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98/16, s. 12).
Kriterier inom detta målområde:
Nivå 1: Jag är lyhörd, tar tillvara på alla barnens tankar och intressen samt uppmuntrar dem att våga ta del av hela förskolans verksamhet.
Hur? Jag ser varje individ även de barn som inte själv söker kontakt.
Nivå 2: Förutom det som står under nivå 1 skapar jag aktivt utmaningar där barnen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter, synpunkter och komma med egna förslag som jag bejakar.
Hur? Jag tar ansvar för att "barns inflytande" reflekteras, utvärderas
och följs upp. Jag skapar tillfällen där barnens idéer tas tillvara. Nivå 3: Förutom att jag uppfyller kriterierna på nivå 1 och 2 är
jag väl förtrogen med läroplanen och med begreppet ”barns inflytande” samt att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och allas människors lika värde, och jäm-ställdhet mellan barnen. Jag lyssnar på barnens signaler och är noga med att deras röster och åsikter blir synliga varje dag i förskolans verksamhet.
Hur? Jag skapar aktiviteter som främjar barns inflytande i olika
frå-gor, men även att de i praktiska övningar får träna sina att vara hjälp-samma och respektfulla med/mot sina kamrater. Jag har i min plane-ring medvetet lagt in aktiviteter där barnen lär sig att både ge och ta feedback från sina kamrater.
Nivå 4: Utöver det som sägs under nivå 1, 2 och 3 bidrar jag till att utveckla verksamheten genom att kontinuerligt (varje vecka) ta del av teorier, litteratur, aktuell forsk-ning och/eller vetenskapliga artiklar inom området, samt reflekterar kring innehållet i relation till min yr-kesroll och/eller verksamhet. Jag är väl förtrogen med
kapitel 4, 6 och 8 i skollagen samt med FN:s barnkon-ventioner.
Målområde 4: Språkmedvetenhet och kommunikation (i vardagen)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp…” och ”arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, do-kumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer (Lpfö 98/16, s. 10-11).
Läroplanen talar också om att språk och lärande, liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. För att utveckla vår förmåga att kommunicera och uttrycka oss, kan vi använda oss av såväl bilder och symboler, som det talade ordet.
Kriterier inom detta målområde:
Nivå 1: Jag bidrar till att alla barn stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling genom att lägga fokus på språket i vardagssituationer.
Hur? Genom att benämna föremål vid deras rätta namn och använda
begrepp.
Nivå 2: Förutom det som står under nivå 1 är jag väl medveten om betydelsen av språk och kommunikation i verk-samheten och jag känner till Läroplanens mål på om-rådet.
Hur? Jag uppmuntrar barnens ”språkande” i det lustfyllda lärandet
Nivå 3: Förutom att jag uppfyller kriterierna på nivå 1 och 2 arbetar jag aktivt med barns språk- och kommunikat-ionsutveckling.
Hur? Jag planerar verksamheten utifrån Läroplanens mål samt ser till
att barnen är delaktiga i sitt lärande genom den pedagogiska doku-mentationen.
Nivå 4: Utöver det som sägs under nivå 1, 2 och 3 är jag dessu-tom insatt i vilka olika språkmaterial som finns att tillgå samt så bidrar jag till att utveckla verksamheten genom att kontinuerligt (varje vecka) ta del av teorier, litteratur, aktuell forskning och/eller vetenskapliga ar-tiklar inom området, samt reflekterar kring innehållet i relation till min yrkesroll och/eller verksamhet.
Hur? Jag använder mig av språkmaterial och tillämpar teorier i
FRÅN PÄRM TILL PADDA
–
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
Tångvalla förskola
Anna Wilander och Christina Svensson, processtödjare och förskollärare.
Lena Ljunggren, förskolechef och biträdande rektor.
Sammanfattning
Målet med vårt utvecklingsarbete är att alla pedagoger känner för-trogenhet med hur de på ett naturligt sätt kan involvera barnen i förskolans arbete, där deras egna röster blir en viktig del i vår dokumentation av deras utveckling och lärande.
När vi sammanställt och skrivit detta kapitel kan vi se hur den röda tråden blir tydlig och hur allt är sammanvävt med vartannat. Våra tre mål för Tångvalla förskola blir förtydligade genom den pedagogiska dokumentationen. När alla pedagoger känner förtro-genhet med hur de på ett naturligt sätt kan involvera barnen i sitt arbete och där barnens egna röster blir en viktig del i vår doku-mentation blir målet barns och vårdnadshavares delaktighet till stor del uppnått.
En följd av detta blir också att målet utveckling och lärande lät-tare uppnås och inte minst genom att vi använder oss av våra fem
projektämnen i planeringen, där vi täcker in läroplansmålen för ut-veckling och lärande.
När vi arbetar medvetet och engagerat med detta och fortsätter det kollegiala lärandet för oss pedagoger kommer alla barn att bli sedda och känna trygghet och trivsel som är vårt tredje mål på för-skolan.
Vår studie har visat att på vår förskola använder vi oss av tre olika betydelser för begreppet dokumentation; digital dokumentat-ion för det enskilda barnet (individuell dokumentatdokumentat-ion), digital dokumentation för gruppen samt dokumentation i form av bild och text som sätts upp på avdelningen och är tillgänglig för bar-nen.
Vi har funnit att det finns mycket kvar för oss på förskolan att utforska om barns lärprocesser och deras delaktighet i dem.
Resultatet av de enkäter som pedagogerna genomfört i samband med vår studie, visar att vi har metoderna men att vi kanske ska bredda vårt barnperspektiv samt öka medvetenheten kring barns perspektiv.
Bakgrund
Presentation av Tångvalla förskola
Tångvalla förskola är byggd på mitten av 1970-talet, är belägen i Skanör/Falsterbo och tar emot cirka 140 barn i åldrarna ett till fem år. Förskolan består av sju avdelningar fördelade på två hus: Tång-valla förskola och TångTång-vallagården, som benämns som Förskolan och Gården. På Förskolan vistas de yngre barnen i åldrarna ett till fyra år och på Gården de lite äldre fyra till femåringarna. Tång-valla förskola är en del av TångTång-vallas rektorsområde som har ele-ver från förskoleklass till årskurs 9.
Dokumentation på Tångvalla förskola – en tillbakablick
Vår gemensamma tillbakablick börjar vid 1990-talets slut. På den tiden arbetade Anna i förskoleklassen på Gården och Christina på
en ett- till femårsavdelning på Förskolan.1 Då, på 90-talet,
skapa-des bland annat många fotodokumentationer och observationer på alla avdelningar, samtidigt som alla gjorde på sitt sätt. När det bör-jade närma sig utvecklingssamtal, gjorde pedagogerna de samman-ställningar man utgick ifrån vid samtalet med vårdnadshavarna. I detta skede hade de två husen inga gemensamt utarbetade riktlinjer för hur dokumentationer och underlag för utvecklingssamtal skulle se ut, utan hade var och en sina egna dokumentationer.
Pärmdokumentation
Vi kan konstatera att det hänt en hel del på området dokumentat-ion, både på vår egen förskola och rent generellt, under de år vi va-rit verksamma som förskollärare. Bland annat ordnades fortbild-ningsinsatser såsom Praxisnära kompetensutveckling kring imple-menteringen av de nya/reviderade styrdokumenten för förskolan i samarbete med Malmö högskola. Detta skedde omkring 2010. Nå-got år senare gjordes en kommunövergripande föreläsningsserie med Karin Alnervik angående arbetet med Systematiskt kvalitets-arbete kopplat till dokumentation och reflektion och möjligheter för verksamhetsutveckling.
När Läroplanen blev reviderad 2010 (Lpfö 98/10), skapades påFörskolan ett enhetligt system av pärmar med dokumentation av varje barns utveckling utifrån ett jag-perspektiv. Pärmarna hade flikar från de olika utvecklingsområdena i läroplanen: min sociala utveckling, min födelsedag, språklig utveckling, teknik, matematik, naturvetenskap och motorik. Detta var ett första försök till ett en-hetligt system för dokumentation på Förskolan. På Gården hade man ungefär samtidigt eller lite tidigare utarbetat en modell för den individuella dokumentationen på CD-skiva, en typ av digital port-folio skulle man kunna kalla det för.
År 2015 skedde en stor förändring på Tångvalla förskola. För första gången fick förskolan en biträdande förskolechef som var anställd på heltid och med placering på förskolan. Då kom det sys-tematiska utvecklingsarbetet igång på allvar. Biträdande förskole-chef utsåg en utvecklingsgrupp med representanter från de olika
avdelningarna och husen. Ett av gruppens första uppdrag blev att systematisera den pedagogiska dokumentationen, både på individ- och gruppnivå. I samband med detta togs också tre mål för försko-lan fram: barns- och vårdnadshavares delaktighet och inflytande, trygghet och trivsel och utveckling och lärande.
Gruppen skapade även ett gemensamt underlag för de pedago-giska planeringarna och dokumentationerna för att få en samsyn för hela förskolan kring det systematiska arbetet med vår läro-plan. Underlaget bygger på fem projektämnen med utgångspunkt i läroplanen: socialt samspel, egen och andras kulturer, språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap/teknik. Dessa pro-jektämnen arbetar alla avdelningar med inom samma tidsramar under varje år. De återkommande projektämnena hjälper oss att systematiskt se en utveckling och ett lärande för varje enskilt barn som läroplanen förespråkar. Den positiva effekten har gjort att vi fortfarande använder oss av dessa projektämnen.
Teamen gör inför varje nytt projektämne en planering som visar barnens inflytande och förförståelse, vilka läroplansmål vi utgår ifrån, vad vi har för mål med projektämnet, forskning och littera-tur samt vilka metoder vi tänker använda oss av. Denna planering ligger sedan till grund för de aktiviteter vi skapar och dokumente-rar varje vecka. I dessa aktiviteter följer vi dels gruppens utveckl-ing, men också utvecklingen för det enskilda barnet. Vi fotografe-rar olika skeden i aktiviteterna och använder dessa bilder i doku-mentationer som publiceras i vårt digitala kommunikationsverk-tyg: Vklass. På vår förskola försöker vi ha som mål att skapa en dokumentation för varje enskilt barn och projektämne varje läsår, det vill säga fem pedagogiska dokumentationer/barn.
De ursprungliga underlagen gjordes i pappersform, men efter tvåårs period beslutades att de kommunala förskolornas underlag skulle vara likvärdiga. Den dokumentationsmall som används både individuellt och i grupp finns numera i lite omarbetad version i Vklass.
Paddan – digital dokumentation
På Tångvallaområdet har den digitala utvecklingen sedan länge va-rit priova-riterad. Samtliga lärare och förskollärare i förskoleklass och
femårsförskola hade tidigt en egen PC. I början av 2000-talet gick några digitalt intresserade pedagoger från Gården på en fortbild-ning för digital dokumentation av Multimediabyrån Gbg. På den tiden fanns PC, digitalkamera och skrivare lättillgängligt och peda-gogerna tyckte det var ett effektivt sätt att visa barnens utveckling och lärande genom att skapa en CD-skiva för varje elev istället för att trycka ut bilder på barnen både i pappersform och fotokopia. Det fanns helt enkelt inte tid till detta ansåg man och att det var helt i tiden att göra det digitalt. CD-dokumentationen (Port-folion)användes vid utvecklingssamtalet både inför och under, men då det mest blev en bilddokumentation kompletterades samta-let med ett eget utformat dokument. När barnet slutade på Gården fick den med sig skivan hem som ett minne.
Vid denna tidpunkt bestod bilddokumentationen på förskolan i att vi fotograferade med digitalkamera, för att sedan trycka ut bil-derna och sätta upp på avdelningens väggaroch i barnens egen pärm. Det gjordes också fotocollage till de enskilda barnen. År 2013 köptes det in iPads till elever och lärare på Gården och Tång-vallaskolan. Då fick också varje avdelning på Förskolan en egen iPad. Sedan några år tillbaka ingår en iPad i samtlig förskoleperso-nals utrustning.
För omkring fem år sedan (2014) köpte kommunen in det digi-tala kommunikationsverktyget Vklass. Alla pedagoger förväntades lära sig och använda det till närvarohantering. Det fanns också funktioner för att göra dokumentationer på individ- och gruppnivå samt planering av verksamheten. Då det var och är många “barn-sjukdomar” med systemet, började användandet av det digitala verktyget komma igång på riktigt först under vårterminen 2017. Samtidigt lades kommungemensamma underlag för pedagogiska planeringar och dokumentationer till i Vklass. Dessa underlag ar-betats fram i förskolenätverket, under ledning av våra två förste-förskollärare.
Ett utvecklingsarbete påbörjas
Under hösten 2016 påbörjades en processtödjarutbildning inom ramen för en likvärdig förskola i Vellinge kommun. För att få ett utgångsläge för arbetet med likvärdighet, skapa ett sätt att
utvär-dera verksamheten och samtidigt få syn på våra behov av utveckl-ing, processades fyra utvecklingsområden kommungemensamt. Bland dessa fyra utvecklingsområden: bemötande ur ett likvärdigt perspektiv, barns delaktighet, språkmedvetenhet och kommunikat-ion och digital dokumentatkommunikat-ion, fann vi snart att det var inom digi-tal dokumentation vi (Tångvalla förskola) kunde se den största ut-vecklingspotentialen. Målområdet digital dokumentation syftar visserligen på att dokumentationen ska göras i det digitala kom-munikationsverktyget Vklass, men vi har lagt lika mycket fokus på diskussioner om hur pedagogen kan uttrycka sig i text samt hur vi gör barnen delaktiga i reflektionerna kring sitt lärande.
När det var dags att välja vilket utvecklingsområde vi ville för-djupa oss i föll valet naturligt på målområdet digital dokumentat-ion. Det är inom den digitala dokumentationen den största utveckl-ingen skett vid självskattningarna på vår förskola.
Syfte och Mål
Syftet med vårt utvecklingsarbete är att identifiera metoder för att göra barnen delaktiga i dokumentationen om sitt lärande. Detta gör vi genom att undersöka hur pedagogerna i dagsläget arbetar med delaktigheten och dokumentationernas utformning. Målet med utvecklingsarbetet är att alla pedagoger känner förtrogenhet med hur de på ett naturligt sätt kan involvera barnen i förskolans arbete, där deras egna röster blir en viktig del i vår dokumentation av deras utveckling och lärande.
Litteraturgenomgång, centrala begrepp och
tidigare forskning
Själva begreppet pedagogisk dokumentation står inte nämnt i för-skolans läroplan (Lpfö 98, reviderad 2016), däremot lyfts vikten av kunskap om hur varje barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang ska tas till vara i verksamheten.
Enligt Skolverket (2019) kan personalen genom pedagogisk dokumentation få syn på lärandet och utveckla verksamheten i för-skolan tillsammans med barnen. Pedagogisk dokumentation hand-lar enligt läroplanen om att försöka se och förstå vad som pågår i
verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer.
Centrala begrepp
Utifrån syftet med vår studie har vi fyra centrala begrepp som vi här nedan ska behandla och fördjupa oss i med hjälp av forskning och annan litteratur. Dessa är: observation, dokumentation, re-flektion och pedagogisk dokumentation. I vår litteraturgenomgång har vi funnit att där dessa begrepp förekommer, skiljer sig definit-ionerna något åt. Vi har därför valt att ta med flera definitioner av samma begrepp.
Observation
I Skolverkets rapport Uppföljning, utvärdering och utveckling i
förskolan (2015) står det att sedan 1930-talet har det funnits ett
starkt intresse för att observera och dokumentera barns lek, lä-rande och utveckling i förskolan. Avsikten med barnobservationer-na är främst att undersöka och bedöma barns utveckling i förhål-lande till det som uppfattades som normalt för åldersgruppen. Dessa observationsunderlag har helt andra teoretiska utgångspunk-ter än de som ligger till grund för pedagogisk dokumentation. Kun-skapen om varje barns lärande och utveckling ska heller inte an-vändas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen utan ut-göra underlag för planeringen av den fortsatta verksamheten med barnen (Lpfö, 2010).
Observationer knutna till pedagogisk dokumentation innebär ett brett insamlande av information med syfte att skapa ett underlag att bearbeta och göra olika val utifrån. Dessa observationer kan göras utifrån många olika syften, men i grunden används de för att man vill få reda på någonting, exempelvis: Vad är det som engage-rar barnen? Vilka material lockar dem? (Essén, Björklund & Björby, 2015).
Dokumentation
I Lpfö 98/16 står bland annat att arbetslaget ska kontinuerligt do-kumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lä-rande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter
att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intent-ioner.
Enligt Essén, Björklund, Björby (2015) innebär dokumentation att göra val utifrån den information vi samlat in vid observationer. Den insamlade informationen kan enligt Berggren och Söderlund (2014) vara material och dokument som beskriver, skildrar, återger eller ger syn på vad som skett i en viss situation, eller vad barn och pedagoger har upplevt i den givna situationen.
Skolverket (2012) beskriver att när man ser dokumentation ur ett relationellt perspektiv, är det relationerna som uppstår som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande. Det kan handla om relationer mellan människor, men också mellan barnet och ex-empelvis de föremål som barnet upptäcker.
Reflektion
I Lpfö 98/16 står det att förskollärare ska ansvara för att utvärde-ringsmetoder och dokumentation används och påverkar verksam-hetens innehåll och arbetssätt samt att barns möjligheter att ut-vecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas.
Essén, Björklund och Björby (2015) säger att det är genom re-flektion tillsammans med andra, som dokumentationen blir peda-gogisk. Genom att upptäcka vad som hänt, kan vi skapa förutsätt-ningar för nya saker att hända. De beskriver också reflektionen som att återbesöka en händelse genom bild, film, ljud och material, där man har möjlighet att göra val, gräva djupare och se fler per-spektiv.
Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande, enligt Skol-verket (2012). Med pedagogisk dokumentation kan personalen få syn på lärandet och utveckla verksamheten i förskolan tillsammans med barnen. En dokumentation blir pedagogisk först efter reflekt-ion och analys (Berggren och Söderlund, 2014).
Tidigare forskning
Här nedan ska vi fördjupa oss lite mer i hur man definierar och ta-lar om barns delaktighet i dokumentation, skillnader mellan barn-perspektiv och barns barn-perspektiv samt bedömning och pedagogisk planering.
Barns delaktighet i dokumentation
Förskolans läroplan (Lpfö 98/16) talar om för oss att i förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnen ska utefter förmåga få ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Det är också de behov och intressen som barnen själva ger uttryck för som ska ligga till grund för bland annat pla-neringen av verksamheten. Därför ska förskollärare ansvara för att alla barn får reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens in-nehåll.
I Skolverkets (2019) artikel Barns inflytande i utvärdering och
dokumentation i förskolan, beskrivs hur fem forskare i olika
stu-dier har undersökt hur personal på förskolor på olika sätt kan göra barnen delaktiga i dokumentation och utvärdering. Det står att i läroplanen för förskolan betonas barns delaktighet i all typ av ut-värdering, men att hur detta ska genomföras ofta är förenat med stor osäker hos pedagogerna. Det hänvisas också till Skolinspekt-ionens (2012) rapport Förskola, före skola – lärande och bärande, där man har kunnat konstatera att många förskolor behöver orga-nisera arbetet med att utgå ifrån barns perspektiv och erfarenheter innan barnen kan få inflytande på riktigt.
Barns perspektiv och barnperspektiv
Ett sätt att organisera detta arbete, kan vara att börja med att skilja på begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. I arti-keln Vad betyder barns perspektiv för utvärdering och
utveckl-ing? ger Ingrid Pramling Samuelsson och Niklas Samuelsson (2010)
sin syn på skillnaden mellan dessa begrepp.
Barnperspek-tiv refererar till att vuxna har kunskap om barns behov, utveckling
och erfarenheter och därför kan skapa uppgifter på en för barnen lämplig nivå. Däremot innebär barns perspektiv att barn måste få vara aktivt delaktiga och bidra med sina egna perspektiv och
syn-punkter (verbalt eller icke-verbalt). Barns sätt att förstå sin om-värld blir då viktig i det pedagogiska sammanhanget, både för att pedagogen lär sig förstå barnets värld och för att kunna påverka barnets meningsskapande.
Bedömning och pedagogisk planering
Eva Johansson (2016) har i sin avhandling Det motsägelsefulla
be-dömningsuppdraget: en etnografisk studie om bedömning i förskolekontext, inriktat sin forskning på frågeställningar kring
förhållandet mellan förskolans kultur och de statliga direktiven för bedömning i förskolan. Under sitt fältarbete kom Johansson fram till att förskollärare helst lyfter fram det pedagogiska arbetet och planeringen samt att det var svårt att upptäcka bedömningar av de enskilda barnens lärande. Johansson menar att bedömningar om hur det enskilda barnets lärande förändras är nödvändiga för att kunna planera nya aktiviteter. Kort kan detta innebära att plane-ring av nya aktiviteter ska möjliggöra för barnet att ges nya kun-skaper och förståelser – detta ska dock inte förväxlas med som i skolan sätta betyg eller döma barnet. Enligt Johansson kan en ba-lans mellan förskoba-lans kultur och att tydliggöra vad barnen lär sig öka likvärdigheten mellan barn med olika förutsättningar.
Metod och genomförande
För att samla data till denna studie, har vi använt oss av såväl re-sultat och kommentarer från självskattningar, en SWOT-analys som vi gjorde hösten 2018 samt en frågeenkät. Samtliga tillsvida-reanställda pedagoger på Tångvalla förskola och Tångvallagården har gjort självskattningar och varit med i diskussionerna som kom fram i SWOT-analysen samt fått möjlighet att svara på frågeenkä-ten.
I självskattningarna framkommer det att pedagogerna upplever att det finns svårigheter med att göra dokumentationer tillsammans med barnen och framförallt med de yngre. Detta är en orsak till att vi fördjupa oss och få mer kunskap i hur man kan utveckla detta.
I en artikel från Skolporten refererar Åsa Lasson till Katarina Elfström Petterssons (2017) avhandling, Production and
Pro-ducts of Preschool Documentation: Entanglements of children, thi ngs and templates. Elfström Pettersson skriver att man
[pedagoger-na] ibland talar om att man måste arbeta med pedagogisk doku-mentation för att barn ska blir delaktiga. Hon har i sina studier dock funnit att barn kan vara delaktiga på olika sätt, att metodva-let varken ensamt eller per automatik är avgörande för vilket infly-tande barnet får. Det som är viktigt är om de vuxna är beredda att verkligen låta barnens frågor, intressen och synpunkter ha inverkan på verksamheten oavsett vilken metod man använder. Elfström Pettersson beskriver också hur hennes resultat visar att barns del-aktighet är sammanflätat med en rad olika saker, som lärares för-hållningssätt, datorer, kameror och foton.
Självskattningar
Sedan 2017 har utvecklingsarbetet i processtödjargruppenmed
ut-gångspunkt i de fyra målområdenapågått. Varje målområde har delats upp i fyra nivåer, där nivå ett är den som borde vara lättast att uppnå och nivå fyra den mest avancerade och därmed svåraste. Till varje nivå finns ett antal kriterier som man måste uppfylla för att kunna gå vidare till nästa nivå (Bilaga 1).
Två gånger/termin har samtliga tillsvidareanställda kollegor, se-dan vi skapade dessa utvecklings- och målområden, gjorten själv-skattning. Efter att ha skattat sig själva vid ett antal tillfällen under utbildningens gång, kom alla processtödjare överens om att lägga till i självskattningsdokumentet, där kollegorna och övriga pedago-ger kunde lämna kommentarer om varför de skattade sig just så som de gjorde på den fyrdelade skalan (Bilaga 2).
Efter varje självskattningstillfälle har vi processtödjare samman-ställt svaren genom att räkna ut ett medeltal för alla svar på re-spektive målområde. Vi har även gjort noggranna analyser av lik-heter, skillnader och tänkbara orsaker till dessa. Medeltal har se-dan utgjort trådarna i ett spindelnätsdiagram, som tagits fram för att åskådliggöra resultatet och en eventuell förändring (Bilaga 3).
Frågeenkät
Förutom resultatet av och de kommentarer som kommit in i sam-band med självskattningarna, behövde vi få kollegornas fördjupade
synpunkter på arbetet med pedagogisk dokumentation och beslöt därför att sammanställa en frågeenkät med fem frågor i februari 2019. Frågeställningarna vi la fram var: 1. Vilka dokumentationer är viktigast att göra? 2. Hur tycker du en tydlig dokumentation ser ut? 3. Hur visar du ett förändrat lärande för det enskilda barnet? 4. Hur visar du ett förändrat lärande för gruppen? 5. Vilka metoder använder du/arbetslaget för att involvera barnet/barnen i reflekt-ionen kring sitt eget lärande?
Enkäterna delades ut till alla anställda som deltar i arbetet med att dokumentera den pedagogiska verksamheten och de enskilda barnens utveckling och lärande. Av 20 enkäter fick vi till-baka 17 svar. Vi bestämde oss för att ställa öppna frågor, då vi var intresserade av ett brett svarsunderlag och det kändes viktigt för oss att få svar som inte var förutsägbara (Bilaga 5).
Kollegialt lärande
Tidigare studier
Att arbeta i arbetslag, vilket man inom förskolan har gjort sedan 70-talet, skapar goda förutsättningar för kollegialt lärande. Under rätt förutsättningar kan kollegialt lärande mynna ut i en lärande kultur där både individuell kunskap och gemensamma förhåll-ningssätt skapas (Skolverket, 2019).
Karin Alnervik (2013) talar i sin avhandling, Men så kan man ju
också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i
förskolan, om begreppet det utvidgade arbetslaget, där det
kollegi-ala samarbetet finns som ett sätt att undvika att arbetet går på ru-tin samt att skapa ett engagemang för arbetet på förskolan. Hon skriver vidare att genom att få tillgång till mångas tankar och idéer, kan man hindra att det egna arbetet fastnar i en viss kultur som kan uppfattas som självklar. I avhandlingen beskrivs även att när många deltar i samtalen om lärandeprocesser som kan uppfatt-tas i dokumentationsmaterialet, kan det skapa ett ansvar för hela förskolans utveckling.
Processtödjarnas arbete
Inom processtödjargruppen har vi arbetat med kollegialt lärande på flera nivåer. När vi först skulle ta fram de fyra målområdena,
fick varje förskola i uppdrag att föreslå tre till fem områden som det fanns intresse av att fördjupa sig i. Utav dessa valdes sedan fyra områden som vi enades om att arbeta med kommunövergripande. För att ta fram kriterier till fyra skattningsnivåer delade vi in oss i fyra grupper med representanter från de olika förskolorna. På detta sätt fick alla förskolor vara med och sätta sin prägel och bi-dra med tankar om vilken kvalitet vi vill uppnå.
Under arbetets gång, då alla förskolor med jämna mellanrum hade gjort sina självskattningar, har det kollegiala lärandet bestått i att vi delgivit varandra hur vi utvecklat arbetet. Det har till exem-pel rört sig om olika sätt att förenkla, som ett individuellt schema för deltagarna att anteckna i hur de skattat sig vid de olika skatt-ningstillfällena. Önskemål om detta hade framkommit på någon förskola då man tyckte det var svårt att komma ihåg hur man skat-tade sig vid föregående gång. Andra bidrag till förbättringar var kommentarsrader efter varje målområde där man kunde ge person-liga kommentarer om anledningar till varför man skattat sig på en viss nivå. Ett exempel på en sådan var: ”Tycker att formuleringar-na i punkt 2 gör att man stoppar där. HUR involverar man de yngre som inte kan uttrycka sig verbalt? ” (Bilaga 4).
Förste-förskollärarnas uppdrag
Vellinge kommun har två förste-förskollärare, vilka har arbetat med kollegialt lärande genom att presentera sig själva och sitt upp-drag för samtliga anställda i de kommunala förskolorna på en träff under hösten 2017. De leder och planerar förskolenätverket där vi, Anna och Christina, också är med. Nätverket träffas tre gånger per termin.
De har också åkt runt under hösten 2018 och föreläst på de olika förskolorna om hur en pedagogisk dokumentation kan se ut. De har gett oss handfasta råd och delgivit oss en checklista att an-vända när man skapar en individuell dokumentation kring ett barns utveckling och lärande. Checklistan innehåller sex olika punkter: 1. Kortfattad beskrivning av aktiviteten, 2. Barnets förför-ståelse och förändrade kunnande. 3. Hur visar barnets sina nya er-farenheter/förmågor? 4. Barnets egen reflektion över sitt lärande. 5.
