• No results found

7.3 Ett nytt perspektiv på födandet

7.3.2 Att sprida erfarenheten vidare

Så att man fick mer en aha-upplevelse utav att man faktiskt ska hjälpa till och använda rätt övningar i rätt läge... För annars gör man egentligen precis tvärtom… Och då blir det ännu svårare för barnet att tränga ner till exempel. (1c)

Flera barnmorskor beskrev det som att de fått tänka om helt och omvärdera vad de tidigare har lärt sig. En barnmorska berättade att hon tidigare har uppmanat kvinnorna att sära på benen och skapa plats åt barnet i utdrivningsskedet. Samtidigt har hon uppmärksammat att kvinnorna gärna för ihop sina knän om man låter dem göra som de vill och inte rör eller försöker påverka dem. Tack vare Spinning Babies har hon ändrat inställning och förordar nu att knäna ska hållas ihop. Förutom att underlätta utdrivningen minskas även trycket på perinealkroppen.

“För barnets huvud kommer ju mycket lättare ner och det spänner ju inte alls lika mycket på perinealkroppen när hon håller ihop sina ben… Och det kan snarare ibland gå för fort ibland faktiskt..” (2a)

Flera barnmorskor beskrev att de tidigare fått lära sig att värksvaghet orsakar felinställningar hos barnet, men att Spinning Babies istället lär att det är felinställningar som orsakar

värksvaghet. Utifrån det traditionella synsättet korrigeras felinställningar genom att behandla värksvaghet för att få till stånd starkare och effektivare värkar. Efter att ha börjat praktisera Spinning Babies upplevde flera barnmorskor att deras synsätt har förändrats till att i högre grad utgå ifrån att det är på grund av felställning hos barnet eller obalans i bäckenet som värksvaghet utvecklas.

...Det här gamla konceptet att vid värksvaghet då gör man starkare värkar för att korrigera felinställningar. Och det tycker jag är ganska intressant om man liksom kan ändra sitt fokus litegrann och tänka istället att det är på grund av obalans eller att bebisen står lite tokigt som gör att vi får den här värksvagheten. Och det ser man ju ofta på de patologiska mönstren som helt plötsligt ibland dyker upp vid asynklitism och sådana saker. (2c)

En annan vanlig erfarenhet bland barnmorskorna var att de skiftat fokus under förlossning till att i allt högre utsträckning fokusera på barnets position och läge, medan cervix öppningsgrad blivit alltmer ointressant som ett mått på förlossningens progress och förlopp. Vissa

barnmorskor menade till och med att cervix öppningsgrad inte säger något alls om förlossningens förlopp. Barnmorskorna beskrev även att de blivit mer uppmärksamma på barnets rotationer mot vad de var innan.

7.3.2 Att sprida erfarenheten vidare

Barnmorskorna uttryckte ett stort behov av att diskutera, ta del av varandras erfarenheter och sprida det vidare. Flera barnmorskor från olika kliniker har haft inspirationsträffar för sina kollegor där de informerat om Spinning Babies som ett led i att främja normal förlossning. De

diskuterade deras önskan om att alla barnmorskor måste få ta del av denna naturliga metod och att de försöker sprida det och öka medvetenheten om Spinning Babies på deras arbetsplats genom att ha föreläsningar för kollegorna. En barnmorska hoppades att fler kollegor får ta del av Spinning Babies och att det till och med kan skrivas ett PM om det. Några barnmorskor diskuterade att barnmorskekollegors mottaglighet för att ta till sig information av Spinning Babies kan vara beroende av deras övergripande inställning till vård under förlossning. En barnmorska menade att de som praktiserar Spinning Babies redan är mer förankrade i alternativa metoder vilket gör att detta bara blir ytterligare ett verktyg att använda sig av. Att försöka övertyga de som är mer benägna att ta till medicinska interventioner bedömde barnmorskan vara svårt.

“Så det är ju lätt att övertyga en frälst medans det vore bra om alla kunde prova på det, frälst eller icke.” (3c)

För att sprida information till sina kollegor beskrev en barnmorska att de har en pärm med beskrivningar av Spinning Babies övningar på deras förlossningsklinik. Hon menade att det blir enklare för alla barnmorskor att ta reda på vilken övning som passar bäst att utföra utefter huvudets station. Enligt en barnmorska är en fördel med Spinning Babies jämfört med andra erfarenhetsbaserade metoder att metoden är konkret och tydlig. Det handlar inte om ett diffust handlag eller en tyst erfarenhet som kanske bara kan föras vidare från en barnmorska till enstaka andra, utan om handfasta övningar och grundlig genomgång av anatomi och fysiologi.

...Precis just det där att det är inte någon liten olja som vi stryker på eller något litet handlag som vi har, och så vet vi det och så kanske vi kan föra med eller föra det vidare till en eller två, utan precis som du säger där finns ju faktiska grepp och information och kunskap i Spinning Babies. (3c)

En barnmorska berättade att hon ibland upplever att många föräldrapar blir chockade över hur mycket man bör röra på sig under en förlossning. Hon berättade att hon själv blir ganska förvånad över att många kvinnor och deras partners tror att det bara är att lägga sig i sängen och föda barn och känner ibland att barnmorskor hade kunnat göra ett mycket större arbete på barnmorskemottagningarna med att utbilda föräldrapar i hur viktigt det är med rörelse och olika övningar.

“Det jag tycker är att många blir överrumplade, kvinnan eller vem det är som följer med, många vet inte om hur viktigt det är att röra på sig under en förlossning” (3a)

Några barnmorskor påpekade att det är synd att Spinning Babies är varumärkesskyddat och att de inte får lov att “utbilda” varandra sinsemellan, men att de gärna får visa övningarna för varandra. De diskuterade också att det behövs mycket praktisk träning på övningarna för att alla ska utföra dem korrekt. En barnmorska berättade att hon ofta hjälper kollegor med lite

korrigeringar och att kollegorna då får en förståelse för hur viktigt det är med att utföra övningen rätt.

“För ofta är det så att när man då kommer in och ska hjälpa till så brukar man göra lite korrigeringar och sen kanske poletten trillar ner om hur viktigt det är.” (2c)

Alla barnmorskor var överens om att de vill sprida erfarenheten om Spinning Babies vidare. Några barnmorskor diskuterade att det är kvinnan som borde vara i fokus, inte äganderätten eller frågan om pengar.

“Det känns lite synd att inte alla får ta del utav det, i slutändan är det ju kvinnan och hennes kropp det handlar om.”(3c)

Flera av barnmorskorna uttryckte en önskan om att Spinning Babies borde vara en del i barnmorskeutbildningen och att de har saknat erfarenheten som metoden har gett dem. Barnmorskorna diskuterade att det finns många verktyg för mental förberedelse inför

förlossning att guida de födande kvinnorna med men att det saknas verktyg för det fysiologiska under utbildningen. En barnmorska berättade att hon inte visste att hon saknat erfarenheten i barnmorskeutbildningen förrän hon fick den anatomiska och fysiologiska erfarenheten som Spinning Babies gav henne. Hon menade att hon fick en helt annan insikt och förståelse om förlossning och andra barnmorskor instämde och önskade att detta var någonting som skulle funnits med i utbildningen. En barnmorska var tydlig med att hon saknat kunskap om hur barnet tränger ner och hur muskler och ligament påverkar och ifrågasätter varför de inte har lärt sig detta tidigare.

“Jag tycker att det här är det man ska lära sig på barnmorskeutbildningen… att lära sig hur barnet tränger ner och hur ligament och muskulatur påverkar… och hur man kan inta olika positioner...” (5a)

Vidare beskrev barnmorskorna att det behövs vetenskapliga studier om Spinning Babies för att det ska bli accepterat i hela landet av alla barnmorskor och förlossningsläkare samt för att komma in i barnmorskeutbildningen. Några barnmorskor diskuterade att det är svårt att utvärdera effekten av Spinning Babies eftersom det inte går att veta hur utfallet hade blivit om Spinning Babies inte hade använts. De menade visserligen att de flesta har positiva erfarenheter av att utöva Spinning Babies, men att det är svårt att jämföra resultat eftersom det inte går att ha samma patient två gånger.

“...De allra flesta tycker ju att detta här är jättepositivt och man märker skillnad på många sätt, men vi vet inte hur det hade gått om vi inte hade gjort någonting alls…”(2c)

8 Metoddiskussion

Som datainsamlingsmetod valdes kvalitativ fokusgruppintervjustudie. Fokusgruppmetoden skiljer sig från andra kvalitativa metoder genom att den baseras på en kollektiv förståelse av ett ämne, snarare än på individuella perspektiv. Syftet med fokusgruppmetoden är att stimulera till samspel och utbyte av erfarenheter mellan deltagarna för att få fram så många åsikter och synpunkter som möjligt om ett ämne. Genom att deltagarna interagerar med varandra kan ämnet vidareutvecklas och ny kunskap växa fram. Fokusgruppmetoden är explorativ till sin karaktär och kan exempelvis användas för att undersöka olika företeelser och utforska ny kunskap (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Då syftet var att belysa barnmorskors erfarenheter av att använda Spinning Babies under förlossning och därigenom få inblick i ett ämne som ännu inte finns beskrivet i vetenskaplig litteratur, bedöms valet av datainsamlingsmetod som väl

motiverat.

Genom att rekrytera deltagare via en nationell grupp för barnmorskor på Facebook med drygt 5000 medlemmar var ambitionen att många barnmorskor skulle nås, vilket ses som en styrka. Det visade sig dock tidigt vara svårt att rekrytera tillräckligt många deltagare, och

inklusionskriteriet om att barnmorskorna skulle ha arbetat minst ett år på förlossningen som legitimerad barnmorska valdes därför att bortses ifrån under rekryteringen. Det bedöms dock inte ha haft någon negativ påverkan på resultatet; endast en av deltagarna har mindre än ett års erfarenhet som barnmorska på förlossningen. Enligt Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) är det viktigt att fokusgruppdeltagarna har något gemensamt som diskussionen kan utgå ifrån, men det är samtidigt en fördel om de har olika perspektiv på ämnet. Bland deltagarna finns en stor variation i såväl arbetslivserfarenhet, geografisk hemvist samt utbildning och utövande av Spinning Babies vilket ses som en styrka.

När rekryteringen via Facebook inte räckte togs även personlig kontakt med en barnmorska med erfarenhet av Spinning Babies samt med en förlossningsklinik där Spinning Babies praktiseras. Detta genererade dock inte i några fler deltagare. Enligt Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) kan rekrytering dels ske genom att målgruppen tillfrågas direkt, dels genom att kontakt tas med personer eller organisationer som har kontakt med målgruppen och kan informera dem om studien, så kallade grindvakter (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Ett möjligt alternativ till rekrytering hade varit att kontakta klinikchefer på förlossningsenheter där Spinning Babies praktiseras och be dem informera de anställda om studien. Att detta inte gjordes som en komplettering till den ursprungliga rekryteringen kan ses som en svaghet då det hade kunnat generera fler deltagare. Samtidigt framhåller Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) att det finns svårigheter med att använda grindvakter som måste tas i beaktande. Grindvakter kan av olika anledningar ha egna agendor kring vilka som ska tillfrågas och därigenom göra egna urval (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Att rekryteringen slutligen lyckades generera tillräckligt

många deltagare för att genomföra fokusgrupperna genom att enbart tillfråga deltagarna via direktkontakt kan således ses som en styrka.

Fokusgrupperna genomfördes enbart via videolänk vilket kan ses som en svaghet. Det hade eventuellt varit fördelaktigt att låta deltagarna styra valet av intervjuform utifrån vad de kände sig mest bekväma med, t.ex. genom att även erbjuda intervjuerna via fysisk träff eller

gruppsamtal via telefon. Kanske hade det då även varit möjligt att rekrytera fler deltagare. Samtidigt hade det troligen varit svårt att genomföra i praktiken, då det redan i nuläget var svårt att få till stånd intervjutillfällen som passade samtliga deltagare. Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) menar att en utmaning med fokusgrupper som metod är att hitta ett tillfälle som passar alla. Att vara flexibel när det gäller tidsbokning är därför viktigt, så att så många deltagare som möjligt kan delta (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Fokusgruppernas sammansättning var inte medvetet ordnad; vilka som deltog och antal deltagare i respektive grupp styrdes av när det passade deltagarna själva. Detta kan ses som en svaghet, då det inte möjliggjorde anpassning av sammansättningen av fokusgrupperna på ett medvetet sätt. Då tidsramen för att genomföra fokusgruppintervjuverna var begränsad och det redan från början visade sig vara svårt att rekrytera deltagare och hitta tider som passade alla, bedöms valet av strategi för

sammansättningen av fokusgrupperna som rimlig.

Att deltagarna inte formulerar vissa åsikter är en risk vid fokusgrupper som kan påverka resultatets tillförlitlighet negativt (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Vid fokusgruppernas början betonades vikten av konfidentialitet och att inte sprida det som sas under fokusgrupperna till utomstående. Detta gjordes för att förhindra att deltagarna av olika anledningar påverkas till att inte uttrycka vissa åsikter, exempelvis av rädsla för att de inte ska accepteras av gruppen. I syfte att uppmuntra deltagarna att våga prata fritt betonades betydelsen av olika perspektiv och åsikter i början av intervjuerna. Fördjupande frågor ställdes också i syfte att lyfta fram olika infallsvinklar på de ämnen som diskuterades. Under samtliga fokusgrupper upplevdes samtalsklimatet som tillåtande och respektfullt, med högt i tak för olika erfarenheter och perspektiv. Enligt Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) har fokusgruppledaren en viktig roll i att underlätta ett öppet utbyte mellan deltagarna. Huvuduppgiften är att främja en tillåtande och öppen miljö så att diskussionerna blir givande (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017).

Ingen av gruppledarna har tidigare erfarenhet av att genomföra fokusgrupper, vilket kan påverka tillförlitligheten negativt (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Som vägledning konstruerades en intervjuguide bestående av sex nyckelfrågor. Enligt Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) kan intervjuguiden vara en hjälp för att hitta viktiga ingångar i ämnet och få deltagarna att delta i diskussionen. Rekommendationen är att ha fyra till sex nyckelfrågor kring ett ämne som är välbekant för deltagarna (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Rollen som gruppledare var något som författarna växte in i allt eftersom. Det var en utmaning att stanna kvar efter att en fråga

hade ställts och inte fortsätta spinna vidare på ytterligare en fråga innan deltagarna hann säga sitt. Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) menar att en fara med att använda intervjuguide är att gruppledaren fastnar i den, dvs. att ledaren enbart håller sig till frågorna istället för att följa gruppens diskussioner och utveckla frågorna utifrån det. Detta togs i beaktande under

intervjuerna. Enligt Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) är förmågan att som gruppledare inte vara bunden vid intervjufrågorna en erfarenhet som fås allteftersom metoden används.

Datainsamlingen genomfördes genom tre fokusgrupper med mellan tre och fem deltagare i varje fokusgrupp. Totalt deltog tolv barnmorskor. Enligt Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) råder det delade meningar om den ideala gruppstorleken vid fokusgrupper. Vissa forskare

rekommenderar grupper bestående av sex till tolv personer medan andra rekommenderar fyra till åtta personer. Enligt erfarenheter från Dahlin-Ivanoff och Holmgrens egen forskning bör en fokusgrupp inte bestå av fler än sex personer eftersom det annars kan vara svårt att få med alla i diskussionen (Dahlin-Invanoff & Holmgren, 2017). Att en av fokusgrupperna enbart bestod av tre deltagare kan ses som en svaghet, då en större grupp troligen hade gett ett bredare utbud av potentiella svar och erfarenheter. Samtidigt menar Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) att mindre fokusgrupper ger mer utrymme och tid för varje enskild deltagare att diskutera sina åsikter och förmedla sina erfarenheter. Vid diskussioner av ämnen som genererar hög grad av engagemang hos deltagarna kan små fokusgrupper rentav vara att föredra (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). I alla tre fokusgrupperna var deltagarna engagerade i ämnet, diskuterade aktivt och ställde fördjupningsfrågor och följdfrågor till varandra. Samtliga fokusgrupper präglades av engagerade diskussioner där många perspektiv på ämnet synliggjordes. Storleken på fokusgrupperna bedöms därför inte ha påverkat resultatet negativt.

Urvalet genererade barnmorskor med varierande bakgrund och erfarenhet. Detta bedöms som positivt för trovärdigheten, då den enligt Granheim och Lundman (2004) stärks om deltagare med varierande erfarenheter deltar eftersom det ökar möjligheten att ämnet belyses ur olika perspektiv. Trovärdigheten stärks även om analysprocessen delas med utomstående, samt om identifiering av meningsenheter och kodning utförs med noggrannhet, så att textens mening inte riskerar att gå förlorad i processen av kondensering och abstrahering (Granheim & Lundman, 2004). Under analysprocessen har analysen kontinuerligt diskuterats med handledaren. Då analysprocessen upplevdes som utmanande upprepades urskiljandet av meningsenheter och koder ett flertal gånger för att säkerställa att ingenting av innehållet gick förlorat. Kategorier och underkategorier justerades även i takt med resultatets framväxt, då en fördjupad insyn i

materialet erhölls.

Urval, datainsamling och analys är noggrant beskrivna, vilket enligt Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) stärker pålitligheten. Pålitligheten stärks även av att fokusgrupperna genomförts på ett sådant sätt att delaktighet och interaktion mellan deltagarna har fått en

framträdande roll, medan författarnas påverkan (i egenskap av gruppledare) har varit mindre. Detta gör att maktförhållandet gentemot deltagarna utjämnats, och att författarnas möjlighet att själva påverka diskussionerna och därmed resultatet har minskat (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Förutsättningarna för genomförandet av varje enskild fokusgrupp har varit desamma, vilket enligt Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) också stärker pålitligheten.

Författarna har ingen erfarenhet av Spinning Babies sedan tidigare och kunskapen i ämnet var begränsad till en medvetenhet om att det är en metod som praktiseras vid förlossning runt om i Sverige i syfte att främja progress av nedträngning. I arbetet med uppsatsen har författarna strävat efter att synliggöra sin förförståelse utan att låta den påverka resultatet, så kallad neutralitet. Enligt Graneheim och Lundman (2017) kan medvetenhet kring förförståelsen möjliggöra upptäckt av ny kunskap och en djupare förståelse för ämnet.

Huruvida resultatet är överförbart till andra liknande sammanhang överlåts till läsaren att bedöma (Graneheim & Lundman, 2004). Möjligheten till bedömning av överförbarhet bedöms dock underlättas av den omfattande presentationen av resultatet i kategorier och underkategorier som stärkts med citat direkt hämtade från gruppdiskussionerna (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Bedömningen av överförbarhet underlättas också av att kontexten för urval och deltagarnas bakgrund är väl beskrivna (Graneheim & Lundman, 2004).

9 Resultatdiskussion

Resultatet visar att barnmorskornas erfarenheter är att Spinning Babies skapar förutsättningar för att främja normal förlossning. Resultatet präglas av barnmorskornas entusiasm kring att med hjälp av Spinning Babies utöva och utvecklas inom sitt kompetensområde. Barnmorskornas strävan efter att fortlöpande stärka sin professionella kompetens och yrkeskunnande

överensstämmer med Kompetensbeskrivningen (Svenska Barnmorskeförbundet, 2019). Barnmorskorna upplever att Spinning Babies tillhandahåller dem med en resurs som på olika sätt upplevs underlätta och främja en naturlig förlossningsprocess. Enligt

Kompetensbeskrivningen har barnmorskan ansvar att främja normal process vid förlossning och att självständigt handlägga normal förlossning (Svenska Barnmorskeförbundet, 2019). Utifrån Socialstyrelsens (2018) rådande definition av normal förlossning innebär det bland annat att verka för att förlossningen fortlöper komplikationsfritt och att kvinna och barn mår bra efter förlossningen. I resultatet framkommer att Spinning Babies erbjuder övningar och tekniker som kan tillämpas vid en rad olika tillstånd och situationer vilket ger barnmorskorna verktyg för att komplettera eller rentav förhindra medicinska interventioner. Barnmorskorna menar att en styrka med Spinning Babies är att den erbjuder konkreta handgrepp att ta till i olika situationer, vilket upplevs främja deras arbete. Barnmorskornas önskan och ansvarskänsla inför att främja

Related documents