TBL ¨ar sk¨arningen mellan milj¨om¨assig, social och ekonomisk prestation och endast de aktiviteter som faller inom denna sk¨arning b¨or anv¨andas, se Avsnitt 3.7. I Tabell 3 under Avsnitt 5.3 ¨ar det tydligt att JIT ¨ar den mest ekonomsikt l¨osamma leveransmetoden, med hela sju miljoner kronor tillgodo mot lagerh˚allning. D¨aremot ¨ar det inte n¨odv¨andigtvis den mest l¨osamma metoden sett till milj¨on. JIT inneb¨ar att fler leveranser ska ske f¨or att kunna m¨ota efterfr˚agan p˚a arbetsplatsen och samtidigt undvika lagerh˚allning. Denna ¨okning i leveranser kan medf¨ora en ¨okning i anv¨andandet av fossila br¨anslen. H¨ar ¨ar det allts˚a viktigt att ta med teorin kring SSCM vid best¨ammelser av le-veransmetod och br¨ansleval. H¨ar kan anv¨andandet av mindre elbilar med sl¨ap vara en m¨ojlighet f¨or att h˚alla nere den milj¨om¨assiga p˚averkan och samtidigt klara behovet till byggarbetsplatsen. Ytter-ligare ett krav som Skanska kan st¨alla p˚a sina underleverant¨orer ¨ar att de v¨aljer det milj¨om¨assigt b¨asta leveranss¨attet till omlastningscentralen och att de optimerar sina leveranser s˚a att de mini-merar oanv¨and yta i fordon som transporteras. En JIT-l¨osning skulle allts˚a kunna resultera i en minskad kostnad f¨or transport och lagerh˚allning, minskning av anv¨andandet av fossila br¨anslen samt hj¨alpa till att s¨anka bullerniv˚aerna runt omkring byggarbetsplatsen och transportstr¨ackan mellan omlastningscentral och byggarbetsplats.
Okningen i den allm¨¨ anna k¨annedomen r¨orande milj¨on och de sociala aspekter som p˚averkas av organisationer st¨aller ytterligare krav p˚a hur f¨oretag agerar. Detta medf¨or ytterligare en drivkraft f¨or att minimera den negativa p˚averkan p˚a milj¨on och m¨anniska.
6.8 Erfarenhets˚ aterf¨ oring
Som det beskrivs i Avsnitt 3.8 s˚a kan erfarenhets˚aterf¨oring kopplas till stora vinster f¨or f¨oretagen som anv¨ander sig av det. Hur Skanska i dagsl¨aget hanterar erfarenhets˚aterf¨oring tas upp i Avsnitt 2.3. I det sistn¨amnda Avsnittet kan vi se tydliga anstr¨angningar f¨or att skapa en distinkt och l¨attanv¨and plattform f¨or att kunna dra nytta av tidigare erfarenheter, bra som d˚aliga. Som det be-skrivs i Avsnitt 3.8 ¨ar det vanligt med brister i systemet, detta st¨ammer ¨aven f¨or Skanska. Det har bland annat handlat om brist i tillg¨angligheten p˚a tidigare erfarenheter samt att det bortpriorite-rats p˚a grund av tidsbrist. Anledningen till varf¨or erfarenhets˚aterf¨oring kan vara bristf¨allig beskrivs i Avsnitt 3.8 och handlar till st¨orst del om; Bristf¨allig till¨ampning och fullf¨oljande; Ledningen;
Kultur; Tidsfr˚aga. Som vi kan se genom arbetet med PIV s˚a ¨ar den f¨orsta orsaken (Bristf¨allig till¨ampning och fullf¨oljande) nu hanterad. De ¨ovriga tre kan vi se h¨anger ihop. Om ledningen f¨oreg˚ar med gott exempel och tar erfarnhets˚aterf¨oringen p˚a allvar, kan en tydlig och positiv kultur bildas och bibeh˚allas med hj¨alp av vidare utbildningar och betoning p˚a vikten av att dela med sig av sina erfarenheter inom organisationen. Vi ser d˚a att tidsfr˚agan inte l¨angre blir ett problem d˚a erfarenhets˚aterf¨oringen kommer ha h¨ogre prioritet till f¨oljd av den ¨okade f¨orst˚aelsen och positiva kulturen r¨orande erfarenhets˚aterf¨oring.
7 Rekommendation
V˚ar rekommendation till Skanska ¨ar att f¨oretaget i framtida byggprojekt, n¨ar lagerutrymmen kos-tar en st¨orre summa, anv¨ander sig av en JIT-l¨osning, f¨orslagsvis i samarbete med Schenker. Ifall lagerkostnaderna ¨ar l˚aga eller icke-existerande b¨or Skanska ist¨allet anv¨anda sig av lagerh˚allning och EOQ f¨or att hitta hur stor m¨angd stenmaterial som ska best¨allas per g˚ang och hur frekvent best¨allningarna ska g¨oras. Genom att anv¨anda sig av EOQ kan den lageryta som beh¨ovs begr¨ansas, vilket ger mer yta till annat material som beh¨ovs f¨or byggprojektet. F¨or att veta vilket eller vilka tillg¨angliga lager som ¨ar mest l¨ampliga att anv¨anda f¨or ett byggprojekt kan v˚art program vi ska-pat i Microsoft Excel utifr˚an en matematisk modell f¨or ALP k¨oras. D¨ar anges ¨aven hur mycket av materialet som ska placeras p˚a lagret eller lagren.
Utifr˚an den nul¨agesanalys som utf¨orts, se Avsnitt 2.3, och den teori som tagits upp, se Avsnitt 3.8 samt den analys som genomf¨orts kan vi rekommendera att Skanska forts¨atter arbetet med PIV och vidare arbetar p˚a att f¨orb¨attra kulturen inom Skanska g¨allande vikten och v¨ardet av erfaren-hets˚aterf¨oring.
Utifr˚an de resultat vi f˚att r¨orande vilka enorma besparingar som kan g¨oras vid optimering av la-gerh˚allning kan vi rekommendera att Skanska optimerar sin anv¨andning av lager i situationer d¨ar lager ¨ar en direktkostnad f¨or Skanska. Exempel p˚a potentiella optimeringsm¨ojligheter kan vara att, i fallet Projekt Vasaplan, stapla tre stycken pallar av granith¨allar p˚a varandra ist¨allet f¨or tv˚a. Ett annat exempel kan vara att optimera placeringen av pallarna p˚a lagret, se Avsnitt 5.5.
Det finns ¨aven v¨ardefull kunskap att erh˚alla fr˚an The Smart Governance Concept som CIVIC-projektet utvecklat. V˚ar rekommendation ¨ar d¨arf¨or att se ¨over stegen som beskrivs och v¨agledningen som erbjuds f¨or att skapa innovativa logistikl¨osningar som kan hj¨alpa Skanska i det l˚anga loppet.
Referenser
[1] Skanska. Kort om skanska, 2019. https://www.skanska.se/om-skanska/
skanska-i-sverige/kort-om-skanska/, H¨amtad: 2019-01-23.
[2] Skanska. Verksamheten i sverige, 2019. https://www.skanska.se/om-skanska/
skanska-i-sverige/verksamheten-i-sverige/, H¨amtad: 2019-01-23.
[3] Bj¨orn Oskarsson, H˚akan Aronsson, and Bengt Ekdahl. Modern logistik: f¨or ¨okad l¨onsamhet.
Liber, 2013.
[4] Mats Jann´e. Construction Logistics Solutions in Urban Areas, volume 1806. Link¨oping Uni-versity Electronic Press, 2018.
[5] Ume˚a Kommun. Vasaplan ombyggnad bygghandling, 09.1 administrativa f¨oreskrifter, 2017.
[6] Robin Forsgren. Produktionschef Skanska, intervju den 1 februari 2019.
[7] Petter Lindqvist. Produktionschef Skanska, intervju den 8 februari 2019.
[8] Mikael Lindman. Maskinf¨orare, Underentrepren¨or, intervju den 6 mars 2019.
[9] Robert Bj¨ornerb¨ack. S¨aljare Norr- och V¨asterbotten, DB Schenker.
[10] Susanne Balm, Michael Berden, Marie Morel och Walther Ploos van Amstel. Smart construc-tion logistics. 2018.
[11] Corporate Finance Institute. What is EOQ?, 2019. https://corporatefinanceinstitute.
com/resources/knowledge/finance/what-is-eoq-formula/, H¨amtad: 2019-01-30.
[12] Marc J Schniederjans och Qing Cao. An alternative analysis of inventory costs of JIT and EOQ purchasing. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 31 (2):109–123, 2001.
[13] Farzaneh Fazel. A comparative analysis of inventory costs of JIT and EOQ purchasing.
International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 27(8):496–504, 1997.
[14] Laurence A Wolsey. Integer programming. Springer, 2000.
[15] Trung Hieu Tran, Maria Paola Scaparra, and Jesse R. O’Hanley. A hypergraph multi-exchange heuristic for the single-source capacitated facility location problem. European Journal of Operational Research, 263(1):173 – 187, 2017. doi: https://doi.org/10.1016/j.ejor.2017.04.032.
[16] Lindholmen Science Park. Smart construction logistics, 2018. https://www.civic-project.
eu/en, H¨amtad: 2019-02-12.
[17] Corporate Finance Institute. What are Key Performance Indicators (KPIs)?, 2019. https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/
key-performance-indicators-kpis/, H¨amtad: 2019-02-07.
[18] SCB. Urbanisering - fr˚an land till stad, 2015. https://www.scb.se/hitta-statistik/
artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/, H¨amtad: 2019-02-07.
[19] Ume˚a Kommun. Milj¨ozon och genomfartsf¨orbud f¨or tung trafik, 2018. https:
//www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/bullerochluftkvalitet/luftenutomhus/
miljozonochgenomfartsforbudfortungtrafik.4.616272f115a38e1541fe65.html, H¨amtad: 2019-02-06.
[20] Craig R. Carter och P. Liane Easton. Sustainable supply chain management: evolution and future directions. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 41 (1):46–62, 2011. doi: 10.1108/09600031111101420.
[21] Nick Milton. The Lessons Learned Handbook: Practical approaches to learning from experience.
Elsevier, 2010.
[22] Ume˚a Kommun. Taxor och avgifter f¨or att hyra offentlig plats, 2018.
[23] Uppsala Kommun. Avgifter f¨or uppl˚atelse av offentlig plats i Uppsala Kommun, 2018.
[24] Kurt Auoja. Parkeringsstrateg Uppsala Parkerings AB, intervju den 21 februari 2019.
[25] Uppsala Kommun. Parkering och parkeringsavgifter, 2018. https://www.uppsala.
se/boende-och-trafik/trafik-och-gator/parkering-och-parkeringsavgifter/
#parkeringsplatser-i-uppsala-tatort, H¨amtad: 2019-02-25.
A Insamlat data till Anl¨ aggningslokaliseringsproblemet
Tabell 14: Fast lagerkostnad, fi och lagerkapacitet, si
Lagerplats Kronoparken Skanskas kontor Gamla BA Lilla lagret
Fast lagerkostnad 0 kr 0 kr 360 000kr 0 kr
Lagerkapacitet
Tabell 15: Transportkostnad, cij. kostnad f¨or transport fr˚an, plats i till plats j
Plats i, j Centralt Lager Byggarbetsplats
Tabell 16: Avgifter f¨or uppl˚atelse av offentlig plats i Ume˚a kommun, priserna ¨ar i kronor per m2 och dygn f¨orutom grundavgfiten som endast avser en fast kostnad i kronor.
Bygg och renovering Area 0-50 m2 Area >50 m2
Grundavgift 824 824
Zon 1 1.65 0.40
Zon 2 0.80 0.40
Zon 3 0.50 0.30
Se referens [22]
Tabell 17: Schablonkostnad f¨or bortfall av parkeringsint¨akter Bygg och renovering Kr per p-plats och dag
Zon 1 90
Zon 2 75
Zon 3 35
Se referens [22]
Ume˚a Kommun definierar de olika zonerna som f¨oljer [22]:
“Zon 1: Avser hyra p˚a R˚adhustorget, Renmarkstorget, R˚adhusesplanaden (mellan R˚ ad-hustorget och Nygatan), p˚a g˚agatan, p˚a Kungsgatan mellan Renmarkstorget och Va-sagatan, R˚adhusparken, ˚Arstidernas park och Vasaplan. Zon 2: Avser hyra p˚a Cent-rumfyrkanten i Ume˚a undantaget platserna i zon 1, D¨obelns park och Broparken. Med centrumfyrkanten menas det omr˚ade som i norr och s¨oder avgr¨ansas av J¨arnv¨agsall´en och Ume ¨alv, i v¨aster och ¨oster av V¨astra Esplanaden och ¨Ostra kyrkogatan. Zon 3:
Avser hyra p˚a Offentlig platsmark ¨ovriga delar av Ume˚a kommun”
Uppsala Kommun
Tabell 18: Avgifter f¨or uppl˚atelse av offentlig plats i Uppsala kommun, priserna ¨ar i kronor per m2 och ˚ar f¨orutom min. avgifterna som endast avser en fast kostnad i kronor
Byggetableringar (Upplag) 2018 Avgift kr Utanf¨or centrum: m2/˚ar 487
Min. avgift 1543
I centrum: m2/˚ar 703
Min. avgift 2572
Se referens [23]
Tabell 19: Schablonkostnad f¨or bortfall av parkeringsint¨akter Bygg och renovering Kr per p-plats och dag
I centrum 236
Utanf¨or centrum 80
Se referens [24]
Uppsala Kommun definierar de olika zonerna som f¨oljer [25]:
“Parkeringsomr˚ade A, B och C Omr˚aden A, B och C inneh˚aller parkeringar i Uppsalas innerstad. Parkeringsomr˚ade D och E Omr˚ade D och E ¨ar tv˚a nya parkeringsomr˚aden.
Tidigare har de till st¨orsta delen varit avgiftsfria, men under 2017-2019 f˚ar de parke-ringsavgifter d¨ar vi bed¨omer att det finns behov av det. Omr˚ade D begr¨ansas i huvud-sak av Tycho Hedens v¨ag, Gamla Uppsalagatan, j¨arnv¨agen, Tiundagatan, Krongatan, Stadsskogen, Kungs¨angsleden och Bj¨orkgatan. Omr˚ade E ¨ar Uppsalas t¨attbebyggda omr˚ade utanf¨or omr˚ade D.”
B Intervjuer
B.1 Fr˚ ageunderlag intervju med produktionschef Petter Lindqvist
1. Varf¨or tror du att det blev granitsten ¨over i slutet av projektet n¨ar det under projektet upplevdes som att det ibland var brist p˚a detta?
2. Kommunen betalade f¨or lagerutrymmen i centrum (gamla balettakademien, plus den lilla ytan).
Men ni fick betala f¨or de st¨orre lagren. Vet du vad ni betalade per dag f¨or dessa?
3. Hur hanterades materialet p˚a de stora lagerplatserna? Hyr Skanska lagret sj¨alv eller anv¨ande man sig av ett tredjepartsf¨oretag som tillhandah¨oll lagret, och sk¨otte annat som lossningen och transporterna mellan stora lagerplatserna (klockarb¨acken, kronoparken) och lilla lagerplatserna (n¨ara Vasaplan), eller utf¨ordes det internt? Eller var Stenteknik huvudansvariga f¨or detta?
4. Hur upplevde du att leveranserna skedde i ¨overlag p˚a Vasaplan? I f¨orh˚allande till tidsplanen.
5. Hur skedde leveransen av granith¨allarna? Kom de i pallar? Fanns det en standard f¨or hur m˚anga granith¨allar som kom i varje leverans? Hur mycket levererades per dag? G˚ar det att ta reda p˚a ytan som det levererade materialet tog upp?
6. Hur k¨ordes granith¨allarna fr˚an de stora mellanlagret (kronoparken, klockarb¨acken) till de lilla mellanlagren (gamla BA)?
7. Eventuella f¨orseningar av leveranser kostade mest f¨or stenteknik eftersom de skulle tillhan-dah˚alla materialet (granith¨allarna). G˚ar det att uppskatta ungef¨ar hur stor sannolikhet det ¨ar att en f¨orsening av material sker? G˚ar det att titta tillbaka och se hur m˚anga f¨orseningar av material som skedde under projektets g˚ang?
8. H¨ande det ibland att materialet (granith¨allar) gick s¨onder i samband med lossning eller hante-ring av materialet? Uppkom det d˚a spillkostnader? G˚ar det att uppskatta en sannolikhet f¨or detta?
9. Varifr˚an kom leveranserna av granith¨allar? Varifr˚an kom de andra leveranserna ifr˚an (med t.ex. flis)?
10. Hur gick det till med av- och p˚alastning av granith¨allarna till och fr˚an st¨orre lastbilar, mindre bilar och traktorer? Vem sk¨otte vad och var det n˚agon extra kostnad f¨or detta moment?
11. G˚ar det att f˚a en siffra p˚a vad Skanska betalade extra f¨or att Stenteknik ocks˚a skulle ha ansvar f¨or best¨allningen av materialet (granith¨allarna)? Vad kostade det att k¨opa bort den risken?
12. G˚ar det att f˚a fram alla best¨allningar som gjorts p˚a granith¨allar och volymen/m¨angden p˚a dessa? G˚ar det att se n¨ar alla best¨allningar kommit till de st¨orre lagerplatserna?
13. Vilken Euroklassning ¨ar det p˚a bilarna som utf¨or leveranserna? Och n¨ar registrerades des-sa bilar? Detta g¨aller b˚ade leveranserna fr˚an leverant¨or till de stora lagrena (Kronoparken och Skanska) samt fr˚an de stora lagrena (Kronoparken och Skanska) till de sm˚a lagrena i stan.
14. Vilket drivmedel anv¨ands f¨or leveranser av granith¨allar fr˚an leverant¨or till de st¨orre lagre-na (Kronoparken och Klockarb¨acken)?
15. Vilket drivmedel anv¨ands f¨or leveranser av granith¨allar fr˚an de st¨orre lagrena (Kronoparken och Klockarb¨acken) till de mindre lagrena i stadsk¨arnan?
16. Hur gick erfarenhets˚aterf¨oringen till? Kan den f¨orb¨attras?