egenskaper hänförliga till dem
• Enligt föräldrabalken 12:2 skall gode män och förvaltare, i den mån det följer av de- ras förordnande, bevaka rätten för de personer som de företräder, förvalta deras till- gångar och sörja för deras person. Förmyndare skall enligt 12:1 FB förvalta omyndi- gas tillgångar och företräda dem i angelägenheter som rör tillgångarna
- Hur tolkar ni dessa tre uppgifter, det vill säga vad innebär respektive uppgift enligt er?
- Har det i praktiken kommit att förekomma ytterligare behov att tillfredstäl- la och uppgifter utöver dessa som ställföreträdarna utför?
- Vilka egenskaper och kunskaper är viktiga att ställföreträdaren har för att tillfredställande kunna utföra respektive uppgift?
Enligt respondentens uppfattning är uppgiften att bevaka den enskildes rätt, den grundläg- gande uppgiften och stommen i uppdraget. Att bevaka den enskildes rätt innebär enligt re- spondenten exempelvis att ställföreträdaren kan skriva under handlingar för den enskilde, deklarera, överklaga beslut och ansöka om insatser exempelvis enligt lagen ( 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Respondenten förklarar att det är svårt att säga vad de vanligaste uppgifterna är men det skulle kunna vara deklarationen och vardagliga av- tal, eller att ordna nytt boende och skriva på hyreskontrakt. Vid traditionella godmanskap handlar det oftast om att ansöka om anpassat boende eller om äldreomsorg. Det har mer och mer kommit uppdrag med yngre personer med missbruksproblematik, svårare psykiska
sjukdomar och liknande. I de här fallen kan uppgiften att bevaka den enskildes rätt bli en stor och svår del. Det kan till exempel handla om att ställföreträdaren skall avstyra avtal som den enskilde ingått men som denne inte är i behov av. Respondenten bekräftar även att en del av att bevaka den enskildes rätt är att se till att den enskilde är rätt försäkrad och att det i vissa fall kan vara en svår uppgift.
Beträffande förvaltningen av den enskildes tillgångar innebär uppdraget bland annat att be- tala räkningar och se till att den enskildes pengar finns på tryggat konto i bank. Egendoms- förvaltningen är enligt respondenten kanske den tydligaste uppgiften med största möjlighe- ten för nämnden att kontrollera, genom att ställföreträdarna för kassabok och upprättar re- dovisning. Det är också egendomsförvaltningen som av tradition förknippas mest med godmanskap.
Uppdragsdelen att sörja för den enskildes person är nog den oklaraste delen. Respondenten förklarar att många tror att det är ställföreträdaren som skall vårda den enskilde och se till att den enskilde mår bra. Många gode män som är lite för snälla tar också på sig det och blir en kontaktperson i stället för enbart en god man. De hjälper till att hänga upp gardiner, går och fikar och köper kläder, med mera. Den gode mannen skall inte vara den vårdande utan tanken är att denne skall ansvara för att ansökan om en kontaktperson eller att annan vård företas. Det traditionella godmanskapet innebar att någon ville göra någon annan en tjänst, det vill säga det ideella inslaget. Respondenten tror att missuppfattningen är en kvarleva från det traditionella godmanskapet då någon var god man åt sin gamla mamma eller någon annan äldre man eller kvinna.
På frågan vem eller vilka som bör kontaktas eller anlitas för att ställföreträdaren skall se till att denna del av uppdraget tillgodoses, svarar respondenten att i de fall då personen bor på ett boende, har personalen ansvaret att ha den faktiska vården och se till att den hjälpbehö- vande mår bra. Ställföreträdaren kan även ansöka om ledsagarservice via exempelvis kom- munens personal eller röda korset. Sedan finns socialtjänstens motsvarighet till ”god man”, de ideella kontaktpersonerna. Den främsta myndigheten som nämnden kommer i kontakt med i samband med den här delen av uppdragen är socialtjänsten. Respondenten medger att huruvida ställföreträdaren sörjer för den enskildes person på ett tillfredställande sätt är det svåraste för nämnden att kontrollera. Om det är något som inte fungerar är det nästan alltid någon som uppmärksammar det i personens omgivning och kontaktar nämnden. Re- spondenten påpekar dock att vid uppgiften att sörja för den enskildes person är det viktigt att ställföreträdaren utgår från den enskilde och inte tvingar på åtgärder som ställföreträda- ren anser är nödvändiga. Respondenten uppger att det är en vanlig missuppfattning hos ställföreträdarna att det måste finnas sociala kontakter, aktiviteter och umgänge i den en- skildes vardag, men ställföreträdaren måste utgå ifrån den enskildes egna behov och önskan. Har denne exempelvis en psykisk sjukdom så kanske den enskilde inte vill träffa andra för socialt umgänge.
Beträffande de tre uppdragsdelarna förklarar respondenten att nämnden har gjort en väldigt vid tolkning och på så sätt fått alla ställföreträdarskapens uppgifter att passa in under någon av kategorierna. Respondenten förklarar vidare att de uppgifter som inte passar in under någon av de andra lägger de in under uppgiften att sörja för person, denna kategori blir en slasktratt. Det är således inga uppgifter som dagens ställföreträdare utför som inte ryms i lagstiftningen och har hamnat helt utanför. På frågan om man skulle kunna ändra paragra- fen och göra den mer detaljerad, anser respondenten att den nog måste vara generell. Har nämnden tusen ärenden så är det tusen varianter, vilket gör att det är väldigt individstyrt förklarar denne. Respondenten framför även att det kan vara farligt att gå in och detaljstyra för mycket. Respondenten fick frågan om det går att göra någon skillnad mellan godman-
skapet och förvaltarskapet och svarade att godmanskapet måste vara generellt men det kan- ske skulle vara möjligt att detaljstyra förvaltarskapet något mera, eftersom det inte bygger på frivillighet på samma sätt. Främst är det i så fall uppgifterna att bevaka den enskildes rätt och förvalta dennes egendom som eventuellt bör kunna ses över. Uppgiften att sörja för den enskildes person är fortfarande alltför individuell för att kunna detaljstyra, menar respon- denten.
Respondenten ombads att beskriva vilka egenskaper som denne ansåg vara väsentliga för ut- förandet av de tre uppdragsdelarna. Gällande sörja för den enskildes person svarade respon- denten att ställföreträdaren måste ha känslan och förmågan att se den enskildes behov, ha empatisk förmåga, ett mänskligt synsätt, förståelse och vara uppmärksam. Respondenten anser att det är svårt att sätta fingret på en egenskap. Vid förvaltning av den enskildes egen- dom anser respondenten att det som krävs sammanfattas bra med noggrannhet och ett ekonomisk sinneslag. Det behöver i vissa fall inte vara värre än att ställföreträdaren kan ta hand om sig själv på ett bra sätt, då kan denne ta hand om någon annan. Dock krävs ytter- ligare ansvarstänk och krav på återkoppling till nämnden. För att bevaka den enskildes rätt skall ställföreträdaren ha insikt i samhället i övrigt, kunskaper om samhället och hur det fungerar. Till exempel skall denne veta hur en deklaration ser ut och hur den skall hanteras samt vilka insatser som kan ansökas.