Källa: Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst (SSD). www.ssd.gu.se.
Tabell 1. Förändringar i deltagandet i trossamfundens gudstjänster enligt vissa valundersöknin- gar 1956 till och med 2006. Procent av svarande.
Källa: Gustafsson 1997:236.
Tabell 2. Förändringar i svaret på frågan ”Tror ni att det finns en Gud?”. Procent av svarande.
���� ���� ���� ����
�� �� �� �� ��
��� � �� �� ��
��� �� � � �� ��
Människor och makter
Statistisk analys och tolkning
skilja mellan specifika religioners tro och på tro i allmänhet. Att folk i minskad utsträckning säger sig tro på till exempel de kristna samfundens gud, behöver inte nödvändigtvis innebära sekularisering. De få exempel som presenterats här visar snarare att det är tvärtom: religionen ökar samtidigt som intresset för den religiositet som representeras av organiserade samfund minskar.
Ovan har jag framför allt diskuterat datas vali- ditet, det vill säga om insamlat statistiskt material svarar mot de frågor jag ställer till det. Ett annat – men minst lika viktigt – problem är datas tillför- litlighet eller reliabilitet. Med andra ord: Hur vet jag att jag kan lita på den statistik jag har tillgång till? Är urvalet som den bygger på representativt? Har tillräckligt många tillfrågats? När det gäller Svenska kyrkans statistik är denna, åtminstone när det gäl- ler dop, vigsel och begravning, fullt tillförlitlig. Do- pet är numera grunden för medlemskap i Svenska kyrkan och det finns egentligen ingen anledning att tro att kyrkans administrativa personal fuskar med dessa siffror. I Sverige är kyrklig vigsel civilrättsligt bindande, vilket inte är fallet i många andra länder. Svenska kyrkan har också enligt lag ansvaret för att alla som dör i Sverige ska bli begravda enligt den ordning han eller hon önskar, och det formella hanterandet av den döda är strängt reglerat, bland annat på grund av den civilrättsliga lagstiftningen. Statistiken över konfirmerade kan ibland bli lite fel på lokal församlingsnivå, men dessa brister är be- tydelselösa när man jämför hur konfirmationen har
förändrats i hela landet över en längre tidsperiod. Reliabiliteten är emellertid mer problematisk när man frågar folk om vad de gör eller vad de tror på. Det finns en risk att man överskattar hur ofta man besöker en kyrka för gudstjänst eller andakt. För- modligen var denna överskattning större i 1950-ta- lets Sverige än i dagens på grund av att då bodde fortfarande en betydande del av Sveriges befolk- ning på landsbygden där det sociala trycket för lik- formigt beteende brukar vara större än i städerna. Men när man studerar förändringar över tid, som vi har gjort här, kan man i stort sett bortse från denna typ av tillförlitlighetsproblem, eftersom man kan anta att det också nu finns de som överskattar sitt deltagande. En ytterligare aspekt här är också hur många man frågar. Rent generellt kan man säga att ju fler man frågar, ju mer tillförlitliga är de data man får in. Detta påstående måste dock kvalificeras med att det är minst lika viktigt att de som tillfrågas på ett eller annat sätt är representativa för den grupp som de utgör ett urval av.
När man däremot frågar folk vad de tror på ökar reliabilitetsproblemen. Vi vet till exempel inte om olika generationer eller folk från olika delar av Sverige menar samma sak med begrepp som till ex- empel ”Gud”, ”ande” eller ”livskraft”. Dessutom finns det alltid en risk att de som tillfrågas svarar som de tror att den som frågar vill att man ska svara. Men beteendevetenskapliga metodböcker innehål- ler ofta många goda råd om hur man praktiskt kan hantera både validitets- och reliabilitetsproblem. Källa: Data från 1981/82 finns på: www.worldvaluessurvey.com. Data för år 1997/98 insamlades i projektet Nationalkyrkor och etisk pluralism. Data finns tillgängliga hos författaren. Projektet är redovisat i Folkkyrkor och religiös pluralism – den nordiska religiösa modellen (2000), redigerad av Göran Gustafsson och Thorleif Pettersson.
Tabell 3. Förändringar i åsikten om existensen av en högre makt. Procent.
1981/82 (n=954)
1997/98 (n=1032)
Det finns en personlig Gud 18.9
Jag tror på en Gud som man kan ha en personlig relation till 17.5 Det finns något slags ande eller livskraft 38.9
Jag tror på en opersonlig högre makt eller kraft 19.2 Jag tror att Gud snarare är någonting ���� varje människa än
någonting utanför
35.2 Jag tror inte på någon Gud, övernaturlig makt eller kraft 17.2 11.3
Jag vet faktiskt inte vad jag skall tro på 19.5 14.3
Ej svar/Vet ej 5.6 2.4
Människor och makter
Statistisk analys och tolkning
Litteraturtips
För mer allmänna metoddiskussioner om statistik, se Alan Brymans Samhällsvetenskapliga metoder (2002). För ett exempel på statistisk analys i relation till re- ligion och värderingar, se Pippa Norris och Ronald Ingleharts Sacred and secular (2004). Denna bygger bland annat på den stora, återkommande attitydun- dersökningen World Values Survey, som man kan läsa mer om på dess hemsida, www.worldvalues- survey.org.
Noter
1 n står för antalet i kolumnen ingående personer. Här
har jag valt att enbart ta med dem som angett ett av de i tabellen ingående svarsalternativen på frågan.
2 I svaren från 1968, 1985, 1994 och 2002 ingår även
radio- och tv-gudstjänst samt sjukhusandakt.
3 Denna undersökning är gjord av SVT, men data finns
hos Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst (SSD).
4 En annan aspekt av sekulariseringsteorin, nämligen ett
samhälles sekularisering, beaktas inte alls i denna korta artikel. För mer information om denna problematik, se t.ex. Dobbelaere 2002.
Referenser
Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö. Liber ekonomi.
Dobbelaere, Karel. 2002. Secularization. An analysis at three
levels. Bryssel. P.I.E. Peter Lang.
Gustafsson, Göran. 1997. Tro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv. Örebro. Libris.
Gustafsson, Göran och Thorleif Pettersson. 2000. Folk-
kyrkor och religiös pluralism. Den nordiska religiösa modellen.
Verbum. Stockholm.
Norris, Pippa och Ronald Inglehart. 2004. Sacred and
secular. Religion and politics worldwide. Cambridge. Cam-
bridge University Press.