Helt kortfattat kan fyra frågeställningar från antro- pologin lyftas fram för att visa hur de berikar reli- gionsvetenskapen.
1. Ideal och verklighet
När en religion beskrivs är det ofta utifrån dess ide- al: hur livet bör vara snarare än hur det är. Antro- pologiska studier ger perspektiv på de normer och den religiösa ideologi och teologi som formuleras i dogmer, ideal och regler och pekar framför allt på hur de religiösa normerna praktiseras i en bestämd situation. Det innebär inte att det skulle vara oin- tressant att studera normer. Tvärtom. Men frågor- na formuleras kring hur normer används, hur de formuleras och av vem, eller hur människor agerar med och mot normer.
Ett uppsatstema kan struktureras kring frågor runt normer inom en viss religion i en viss fråga, exempelvis auktoritetsförhållandet mellan unga och vuxna. Uppsatsen bör då presentera vilka käl-
Människor och makter 2.0
Antropologi
lor som förmedlar ideal och regler, från vilken tid och vilken miljö dessa källor stammar, vilka grup- per och institutioner som har förmedlat dem ge- nom tiderna.
I den här fasen av analysen är det viktigt att kom- ma ihåg att de normativa källorna inte är en gång för alla givna. Många val är gjorda genom historien, och många val görs idag. Man kan alltså inte gene- raliserande skriva ”Detta är islams normativa källor i frågan X”, utan ”i den bosniska församlingen i Y-köping hänvisar imamen i sin religionsundervis- ning för tonåringar till skriften Z eller muntliga le- gender om helgonet Å, medan ungdomarna sinse- mellan omväxlande hänvisar till familjetraditioner i Bosnien och till värderingar som de uppfattar som svenska”. Resultatet från en sådan fältstudie visar hur inte bara personer med olika auktoritet lyfter fram normer och tolkar dem, utan också situatio- nens betydelse. De skiftande svaren innebär oftast inte att människor skulle vara osäkra på sina upp- fattningar eller oärliga i sin framställning, men vi använder alla olika typer av tal i olika situationer bland olika människor. Bönens gammaldags ord- vändningar eller en formaliserad talsituation som en predikan kan inte jämföras rakt av med varda- gens informella samtal.
Människor upplever i de flesta fall sin egen värde- grund som enhetlig och stabil vilket också kommer till uttryck i hur de framställer sina åsikter i tal eller skrift. Deras sociala beteende kan dock tala ett an- nat språk.
2. Allting existerar alltid i ett sammanhang
De skiftande sammanhang en enskild människa verkar i leder över till frågan om hur antropologin betonar betydelsen av kontext. Analysen refererar till ett specifikt samhälle och ett bestämt socialt sammanhang.
Religion på en viss plats är inte endast tankesys- tem utan i hög grad ritualer, beteendemönster och vanor samt interaktion mellan människor. Att fånga mångfalden kräver flera slags dokumentation: För- utom film, foton och bandupptagningar krävs även anteckningar från långa och upprepade möten. En sådan metod brukar kallas deltagande observation (se artikeln om fältarbete i denna antologi). Begreppet har två led och olika forskare brukar lägga beto- ningen olika.
Rumslighet är ett exempel på en viktig aspekt av sammanhang för religiöst liv och kommer väl fram när en antropologisk metod används. Rum där ritu-
aler utförs (exempelvis synagogor, kyrkor, moskéer eller offerplatser) är fyllda av symboler och tecken som minner om berättelser och försanthållanden, men också av social interaktion mellan människor. Traditionen bjuder ett visst slags uppträdande och en viss rollfördelning.
I ett hinduiskt tempel talar gudastatyetterna om vilken riktning av hinduismen anhängarna tillhör och själva byggnaden om huruvida det rör sig om sydindisk eller nordindisk tradition. Gudarnas po- ser och attribut leder besökarnas tankar direkt till olika myter och legendära historieframställningar. Det finns tydliga markeringar var det heliga områ- det börjar utanför tempelbyggnaden och innanför väggarna finns flera grader av avskärmning fram till den heligaste platsen. Kast- och könstillhörighet avgör om rummet överhuvudtaget är tillgängligt och hur långt in.
Även om man kan mäta och rita kartor över ett tempelområde blir analysen av aktiviteterna kring det alltid beroende av perspektivet. Är prästen och hans offer och recitationer i fokus? Eller är det be- söket vid templet som en både religiös och social aktivitet som är av intresse? Vilka ritualer genom- förs av män respektive kvinnor?
3. Betraktaren och de betraktade
Antropologin är många gånger reflexiv, det vill säga själva arbetsprocessen blir föremål för analys. Ett fältarbete är alltid grundat på personliga relationer som förändras över tid och som många gånger är komplicerade att återge utan att denna del av texten tar oproportionerligt utrymme. Under en första fas ska förtroenden etableras på båda hållen och un- der den avslutande fasen har kanske vänskapsband knutits som sätter lojaliteter på prov. Och mycket har hänt däremellan. Den som samlar material ställs hela tiden inför valsituationer som kan ha långtgående konsekvenser för det fortsatta arbetet. Ju mindre sammanhang man arbetar i, ju känsligare är det att följa en informant som tar en med till ritualer, möten och miljöer som annars hade varit stängda. Dessa band till en person kan mycket väl innebära att förhållandet till andra informanter kan bli nog så frostigt.
Beroendet av informanterna har flera källkritiska komplikationer. Det kan bli ett dilemma hur analy- sen ska förhålla sig till diskrepansen mellan de svar som formuleras vid direkta frågor och de faktiska förhållanden som fältarbetaren observerar under möten/kontakter under lång tid, exempelvis häv- dad jämlikhet och observerade hierarkier.
Människor och makter 2.0
Antropologi
Förr eller senare måste en fältarbetare alltid välja. De utvalda personer som givits uppgiften att vara kontakter och introduktörer kan många gånger prägla ett helt fältarbete och ibland till och med skapa svårigheter att ta kontakt med andra infor- manter. Det gäller att kunna hålla kvar vid fokus och det analytiska mål som är uppställt utan att missbruka ett givet förtroende. I exemplet med att analysera en ungdomsgrupps attityder kan det vara känsligt att ”avslöja” ungdomarnas tankar i förhål- lande till de äldre religionslärarna och föräldrarna.
4. Allt flyter, eller?
Även det kortaste fältarbete har en utsträckning i tid. Det torde vara alla fältarbetares erfarenhet att de förändringar man noterar tillhör något av det svåraste att dokumentera i en analyserande text.
Stora händelser kan hänföras till årtal, traktater och lagar, men mer sega och långsamma föränd- ringar som också kan bero på stora – men svår- fångade – processer som globalisering, urbanise- ring eller migration är inte alltid möjliga att fästa till en enda synlig punkt i en lokal miljö. Där till kom- mer allt som berör den lilla världen: familjesitua- tion eller den enskilda individens övriga personliga förhållanden. Hur ska alla dessa aspekter rymmas i analysen av en bestämd kontext?
Spelet mellan de individuella uttrycken (diskur- serna om man så vill, se kapitlet om diskursanalys i denna antologi) och de strukturer som styr ger möjlighet att studera hur kulturellt och religiöst in- flytande sipprar in i människors liv på olika vägar, och förstås på nya sätt i nya sammanhang. Bara för att en studie är inriktad på processer, mångtydig- het och förändring innebär det inte att den med nödvändighet är blind för strukturer som påverkar och styr människors liv. Makro- och mikronivå är inte varandras motsats, men betoningen kan ligga olika.
Slutord
Det är en utbredd fördom att antropologiska stu- dier endast tar sitt material från landsbygden och platser i ett exotiskt ”långt borta”. Sedan 1960-talet finns en stark tradition av urban antropologi. Att vara buddhist i en kinesisk by är inte det samma som att vara buddhist i Hong Kong eller Kalifor- nien. Metropolismiljöer som Los Angeles, Kairo och Jakarta har studerats från ekonomiska och kulturella perspektiv, vilket utgör viktiga bakgrun- der för att kunna analysera hur människor, rörel-
ser och institutioner agerar. I analysen av religiöst liv i det senmoderna samhället blandas personliga livsvillkor med ekonomi och globaliseringens för- ändringar.
Ett religionsantropologiskt fältarbete kan göras i din omedelbara närhet och vara ett utmärkt under- lag för en uppsats som speglar vardagens religion. Deltagande observation, som kan vara ett mer eller mindre intensivt deltagande, är en utmärkt metod för att identifiera aktörer (både enskilda och grup- per) och aktiviteter (vad aktörerna gör), både var- dagligt handlande och specifika ritualer.
Antropologin har mycket att bidra med för att få ett lokalt perspektiv på stora omvälvande skeenden. Här hjälper oss antropologin att få perspektiv på den nära historien och förmedla bilder av olikhet. Glimtar från enskilda människors liv ställs i relation till händelser som fick världspolitiska konsekven- ser. I ett lyckat arbete framstår dessa människors liv som pågående, under utveckling och i förändring.
Litteraturtips
Bowie, Fiona. 2006. The anthropology of religion. An intro-
duction. Oxford. Blackwell.
Moore, Henrietta. 1994. A passion for difference. Cambrid- ge. Polity Press.
Raudvere, Catharina. 2002. ”Här och där. Anteckningar från ett avslutat fältarbete”. Chaos, 37.
Raudvere, Catharina och Leif Stenberg (red.)1998. Rös-
ter. Religionsantropologiska perspektiv. Eslöv. Symposion.
Rothstein, Mikael, Jørgen Podemann Sørensen och Mar- git Warburg (red.) 1999. Humanistisk religionsforskning.
En introduktion till religionshistoria och religionssociologi.
Nora. Nya Doxa.