Stöd för flerspråkiga elever

Ämnes/innehållskompetens, lärande samt stöttning/scaffolding och den sociala kontexten som sker mellan eleverna kan kopplas till enkätfrågan om vilka hjälpmedel som används i undervisningen och intervjufrågan om klasslärares arbetssätt kring stöd på flerspråkighet. Mellanstadielärarna och förberedelseklasslärarna som svarade på enkäten och intervjuerna nämnde många olika slags hjälpmedel som de har använt för att stödja flerspråkiga elever i klassrummet vilket räknas som stöttning/scaffolding. Dessa frågor kan också kopplas till didaktisk kompetens utifrån lärarnas val av stöd för flerspråkiga elever. Alla lärare ska ha en god ämneskompetens för att veta vilka hjälpmedel de ska använda sig av i undervisningen i alla ämnen för både olika flerspråkiga elever och enspråkiga elever. Om lärarna vet vilka hjälpmedel som passar bäst för att stödja elever så kan det bli lättare för eleverna att förstå samt smidigare för lärarna. Det blir ett samtal mellan eleverna samt mellan läraren och eleverna när de får använda sig av olika slags hjälpmedel. Detta gör att eleverna måste tänka själva. När eleverna får arbeta med ett särskilt ämnesinnehåll så utvecklar de också sina ämneskunskaper. Det som lärarna delade med sig stämmer med det som Basaran (2016) lyfte om både vilka slags hjälpmedel lärare kan använda samt hur man kan använda dem. Hon nämnde hur viktigt det är att arbeta på ett multimodalt sätt för att det gynnar inte bara flerspråkiga elever men alla elever. Detta förstärks i de svaren som mellanstadielärarna och förberedelseklasslärarna delade med sig i enkäten och intervjuerna när de

beskrev hur de använder bilder och videor tillsammans med en text för att underlätta förståelsen för eleverna.

De flesta klasslärare använde sig av digitala verktyg, som Ipad, CB, smartboard och datorer. De använde sig också av digitala läromedel samt tryckta läromedel, se under rubriken Resultaten från de öppna enkätfrågor (7.2). Dessa klasslärare använde sig också av pedagogiska spel, bilder, videoklipp och filmer.

“CB, ILT, Legimus, läromedel för andraspråkselever, såsom Zick Zack, Fånga förmågan, Aha läsförståelse, Studentlitteraturs läsförståelse böcker osv.” (Person 35)

“Grönt ljus, iPad, Polyglutt, spel och praktiska material. Det stärker elevernas språkutveckling. Det ökar möjligheten till kommunikation och samtal.” (Person 98)

Dessa lärare använde sig även av olika undervisningsmetoder eller strategier som lyfts också fram under rubriken Resultaten från de öppna enkätfrågor (7.2). Det finns även klasslärare som har nämnt att de antingen inte har några hjälpmedel alls som kan stödja elever eller att de vill arbeta med digitala verktyg men att skolan de arbetar i har inte utrustning eller resurser för det:

“Jag skulle föredra att arbeta mer digitalt men tyvärr finns inte rätt utrustning för det. Det digitala verktyget kan vara ett verktyg som både kan få eleven att höra, se och reflektera. Det finns flera olika appar att använda för att ta sig an ett språk. Tryckta läromedel är något som elever kan känna, skriva, klippa etc.” (Person 49)

Vissa klasslärare lyfte även olika attityder i arbetet med att utveckla flerspråkiga elevers språkutveckling genom att bland annat skapa lust, att vara öppen mot mångkulturalitet, att uppskatta olika kulturer, att prata om allas lika värde, att dra nytta av varandras styrkor och erfarenheter, att använda elevernas språkbegåvningar och intressen till försprång, att använda olika lässtrategier samt att presentera olika sätt att lära sig.

“Jag tror att generellt få hela klassen att uppskatta kulturerna vi har i klassrummet. Det är därför jag brukar göra mycket, även om jag inte talar ett främmande språk, och pratar om min uppväxt. Och det breddar horisonten, tror jag, i det långa loppet för att se och höra om de andra kulturerna omkring oss.” (Lärare A)

Utifrån svaren från enkäten och intervjuerna framgick det att dessa mellanstadielärare och förberedelseklasslärare använde sig av olika stöd för att stödja flerspråkiga elever i deras

i deras språkutveckling?” behandlad på olika sätt av dessa klasslärare eftersom de har olika bakgrunder och arbetar i olika skolor, kommuner och län och gav många olika förslag på olika sätt som klasslärare kan stödja flerspråkiga elever i språkutvecklingen.

Det som är viktigt utifrån svaren på de hjälpmedlen som mellanstadielärarna och förbereldeseklasslärarna nämnde är att man får ta del av vilka hjälpmedel som fungerar eller har fungerat bra när de har arbetat med att stödja flerspråkiga elever i undervisning. Utifrån det de delade med sig får vi tips och stöd på vilka hjälpmedel vi kan använda i framtiden som lärare om vi har en klass som består av flerspråkiga elever. Då får vi också veta att det är viktigt att jobba på ett multimodalt sätt som också är ett arbetssätt som gynnar både flerspråkiga elever och andra enspråkiga elever. Multimodalitet i arbetet med flerspråkiga elever understryker även Basaran (2016) att det stärker flerspråkiga elevers andraspråk.

Anledningen till varför många mellanstadielärare och förberedelseklasslärare vänder sig till digitala hjälpmedel och verktyg kan dels vara på grund av att det är smidigare, att det ibland kan ersätta tryckta läromedel, att det finns pedagogiska spel som kan stödja eleverna precis som analoga hjälpmedel gör, och att det i styrdokumenten står att elever ska få använda digitala hjälpmedel och verktyg i undervisningen. För vissa elever kan digitala hjälpmedel vara det ultimata valet för att stärka deras språkutveckling medan vissa elever kan tycka att det är svårare och kanske därför föredrar att arbeta med analoga hjälpmedel. Detta beror på att alla elever har olika förutsättningar, olika behov och olika sätt som de lär sig på och utvecklas. Eftersom lärare ska utgå ifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, ska de då välja ämnesinnehåll som gör det möjligt för lärande (Lindström & Pennlert, 2019) och därför ska lärare veta vilka digitala verktyg och hjälpmedel samt vilka analoga hjälpmedel som passar bäst till det ämnesurval som hen har valt för lektionen. Flerspråkiga elever kan även utvecklas i kommunikation med andra elever genom att prata med varandra. Detta samspel mellan eleverna bidrar till inte bara lärande men även språklärande (Kästen Ebeling & Otterup, 2018) eftersom de pratar med varandra under tiden de arbetar, kan fråga varandra om ord de inte förstår eller om de har funderingar kring hur de ska göra någonting. Det som kan hända när läraren använder mycket digitala hjälpmedel i undervisningen kan vara att den mänskliga kommunikationen kanske försvinner mellan eleverna när de befinner sig framför en ipad eller dator eller att dessa maskiner kanske har bara ett antal begränsat svar. För att stödja flerspråkighet då kan läraren som sagt använda sig av olika slags hjälpmedel och då är det viktigt att kunna växla mellan dessa så att man inte fokuserar bara på ett hjälpmedel och kanske begränsar elevernas lärande.

Allt i skolan handlar inte bara om skolämnen utan mycket handlar också om kultur och respekt. Många av mellanstadielärarna och förberedelseklasslärarna som deltog i intervjuerna tog upp hur både läraren och andra elever ska respektera samt uppskatta alla elevers olika språk och kulturer. Det kan även kopplas till att det är viktigt med att läraren förmedlar i undervisningen till eleverna att alla är lika värda oavsett om man har ett annat språk eller kommer från en annan kultur. Svensson (2016) hänvisar till Garcia (2009) och Axelsson (2013) som lyfter även att när detta sker på ett positivt sätt så frambringar det förtroende vilket leder till enorm betydelse för elevernas kunskapsutveckling. När eleverna får se att läraren är respektfull mot allas olika språk och kulturer samt drar nytta av deras olika språk i undervisningen så leder det till att eleverna också blir respektfulla mot både andras språk och sina egna språk (Svensson, 2016).