Avgifter
§ 1 Medlemsavgift erläggs i enlighet med Umeå studentkårs stadgar.
Medlemskap
§ 2 Medlem i JF-‐sektionen är den som studerar program eller fristående kurs vid Juridiska institutionen på Umeå universitet eller Juridiskt forum vid Umeå universitet och erlagt medlemsavgift till Umeå studentkår.
§ 3 Sektionsmedlem äger automatiskt medlemskap i Juridiska föreningen vid Umeå universitet (JF).
Verksamhet
§ 4 JF-‐sektionen har som huvudsakligt syfte att bedriva utbildningsbevakning och verka för juriststudenternas intressen gentemot universitetet.
§ 5 JF-‐sektionen har också till uppgift att bedriva studiesociala aktiviteter för medlemmarna.
Organisation
§ 6 JF-‐sektionen är partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden.
§ 7 JF-‐sektionen består av JF som enda underliggande förening.
Styrelse
§ 10 Styrelsen ska för JF-‐sektionen ha samma behörighet och befogenhet som styrelsen har i JF enligt JF:s stadga, om inget annat framgår av denna stadga.
§ 11 Styrelsen ansvarar för att JF-‐sektionen uppfyller Umeå Studentkårs stadgar.
Årsmöte
§ 12 Årsmötet är JF-‐sektionens högsta beslutande organ.
§ 13 Årsmötet sammanträder i två former, medlemsmöte respektive årsstämma.
§ 14 Medlemsmötet hålls årligen innan den 10 november.
§ 15 Årsstämman hålls årligen innan utgången av februari månad i samband med JF:s årsstämma.
§ 16 Medlemsmötet ska behandla föregående års verksamhetsberättelse, ekonomiska berättelse och revisionsberättelse.
§ 17 Årsstämman ska behandla ansvarsfrihet för den avträdande styrelsen.
§ 18 Styrelsen kallar till medlemsmöte respektive årsstämma i enlighet med vad som gäller för kallelse till JF:s medlemsmöte respektive årsstämma.
§ 19 Följande dagordning gäller vid medlemsmötet:
• mötets öppnande
• mötets vederbörliga utlysande
• val av mötesordförande
• val av mötessekreterare
• val av två justerare
• val av två rösträknare
• fastställande av dagordning
• verksamhetsberättelse
• mötets vederbörliga utlysande
• ansvarsfrihet för avträdande styrelse
• mötets avslutande
§ 21 Omröstning sker genom acklamation. Om minst två tredjedelar (⅔) av närvarande medlemmar så begär ska sluten omröstning ske.
§ 22 Styrelsen får kalla till extra årsmöte om särskilda omständigheter föranleder det.
Ekonomi
§ 23 Styrelsen svarar för JF-‐sektionens ekonomi och verksamhet inför årsstämman.
§ 24 JF-‐sektionens räkenskapsår löper från 1 juli till 30 juni.
Firmateckning
§ 25 JF-‐sektionens firma tecknas av JF:s ordförande och ekonomiansvarig var för sig.
Stadgar
§ 26 Stadgeändring kan ske om förslag vinner stöd av minst tre fjärdedelars (¾) majoritet vid ett årsmöte/extra årsmöte.
§ 27 För att stadgeändring ska kunna verkställas krävs godkännande från Umeå studentkårs fullmäktige.
Om inspektor
§ 28 JF-‐sektionen ska ha en inspektor. Inspektor för JF-‐sektionen ska vara samma som inspektor för JF, och ha motsvarande befogenheter i JF-‐sektionen som denne har avseende JF.
Upplösning
§ 29 På initiativ av styrelsen kan JF-‐sektionen upplösas. För upplösning av JF-‐sektionen krävs minst två tredjedelars (2/3) majoritet av avgivna röster vid två (2) på varandra följande ordinarie årsmöten.
§ 30 JF-‐sektionens tillgångar ska vid upplösning enligt § 28 förvaltas av Umeå studentkår för att återgå till JF-‐sektionen vid eventuell reorganisation.
§ 31 Efter upplösning kan JF-‐sektionen reorganiseras av personer som uppfyller kravet på medlemskap i § 2.
Umeå studentkår
Under hösten har arbetet med Scharinska villan legat på att försöka hitta en finansieringsplan för Scharinska villan. Arbetet har inte gått enligt förväntningarna och det finns fortfarande inte någon finansiering till Scharinska villan.
Kårfullmäktige har tidigare beslutat (vid sammanträder 2014-04-16) att Umeå studentkår ska arbeta med inriktningen att bedriva verksamheten i Scharinska villan. I diskussionsunderlaget är dock förslaget att denna verksamhet ska placeras i Kårhusstiftelsen, en stiftelse som enligt sina egna stadgar endast får arbeta med förvaltning eller drift av verksamhet i vad som numera är Kårhuset Universum. Således kan Kårhusstiftelsen inte förvalta Scharinska villan och en av förutsättningar till det beslut som fattades är alltså inte giltig.
Den 1 april 2015 kommer Umeå studentkår få tillgång till villan och Umeå kommun förväntar sig en fullständig plan över all verksamhet i januari, då vill de även ha en tydlig finansieringsplan.
(Som bilaga till detta finns det visionsdokument för Scharinska villan som varit grunden till de diskussioner som kåren fört under hösten och även haft till grund för de ansökningar om finansiering som genomförts).
UMS har bestämt att tillsammans med oss undersöka hur en kårgemensam drift skulle se ut. De har inte bestämt sig för att gå in med pengar än, detta beslut kan komma senast efter årsskiftet.
Det finns även en skrivelse som UMS och NTK kommer att skriva under (om de inte redan gjort det när detta tas upp i KF). Denna skrivelse ska lämnas över till UmU där vi anser att de ska gå in med finansiering till Scharinska. UmU har tidigare behandlat frågor kring vikten av kårhusverksamhet och även stöttat uppstart av kårhus. Vidare kommer även Umeå kommun kontaktas i syfte att söka medfinansiering, samt några andra större finansiärer.
Oavsett utgången av det arbete som pågår kring medfinansiering, så har Umeå studentkår en verklighet som möter oss VT15, då vi formellt tar över verksamheten i Scharinska villan. Hyran för villan ligger på 430 000kr plus renoveringskostnader på 387 679kr vilket gör att årskostnaderna landar på 817 679kr per år.
Oavsett hur vi skulle göra med villan så kommer US alltså att behöva betala renoveringskostnaderna som totalt ligger på 4,8 miljoner kr (fördelat på 15år).
Det är därför nu upp till kårfullmäktige att ta ett nytt inriktningsbeslut, där alla dessa faktorer vägs in. Vare sig utkomsten är att fortsatta enligt tidigare fattade beslut, eller att kårfullmäktige kommer fram till något annat, är det centralt att kårfullmäktige nu ger kårstyrelsen ett tydligt mandat för vad som är nästa steg i processen.
Scharinska villan har en anrik historia med sin början år 1905 då byggnaden färdigställdes efter Ragnar Östbergs ritningar och Egil Scharin med familj kunde flytta in. Egil Unander-Scharin var en affärs- och industriman verksam inom träindustrin i Umeå.
Redan år 1957 förvärvade Umeå kommun villan och två år senare, 1959, beslutades det att upplåta byggnaden hyresfritt, via ett avtal mellan Kunglig Majestät och Umeå kommun, till studentkårerna. Detta var i syfte att skapa en samlingsplats för studenterna i Umeå, då främst de vid medicinska och odontologiska utbildningsanstalten. När Scharinska uppläts till studentlivet fanns ännu inte Umeå universitet, och Umeå hade endast ett fåtal studenter i staden. När Umeå väl tilldelades ett universitet 1965 fungerade redan Scharinska villan som en självklar knytpunkt för studenterna i norr.
Allt sedan dess har såväl staden som studentlivet förändrats kraftfullt – Umeå har utan tvekan dragit nytta av den kraft som universitetet tagit med sig, där universitetet vidare dragit kraft av det framgångsrika studentliv Umeå har kunnat presentera med Scharinska i centrum. Den framgångsrika samverkan mellan studenter, universitet och kommun har i dag gjort Umeå till den sanna huvudstaden i norr genom framväxten av framstående näringsliv, utbildning och forskning.
Med tillkomsten av konstnärligt campus ser vi i dag möjligheterna – och behovet av – att knyta samman universitetsstadens stråk, med början i det centrerade campus i öst, vidare till konstnärligt campus med destination Umeå centrum, där Scharinska villan har potential att fungera som den självklara platsen där studenter möter stad och stad möter studenter. Genom att erbjuda denna mötesplats och brygga ges möjlighet för utvecklad samverkan mellan näringslivet och dess framtida arbetstagare. Med kulturarrangemang i nära samarbete med Umeås kulturföreningar ges möjligheter att effektivt introducera det civila samhället för de tusentals nykomna studenterna och på detta sätt få in dem i den gemensamma atmosfären som finns i Umeå.
Den verksamhet som planeras i Scharinska villan skulle återföra funktionen till vad den en gång i tiden var, en samlingsplats för studenterna men också en byggnad som välkomnade stadens invånare, vilkas möten tillsammans bidragit till den kreativa aura som omger Scharinska villan.
Namnet Scharinska har dessutom genom åren blivit ett etablerat begrepp inom staden, synonymt med engagerad kulturverksamhet och något som ska värderas högt och fortsätta att vårdas.
Scharinska villan är av stort historiskt värde med omfattande studenttraditioner, disputationsmiddagar och kulturarrangemang av olika slag, varför det är viktigt att knyta an till den anrika historien men också bygga en verksamhet för framtiden.
Umeå studentkår
Scharinska villan kommer hyras av Umeå studentkår från Umeå kommun. Umeå studentkår skulle i sin tur hyra ut verksamheten till en nybildad stiftelse, förvaltad av studentkårerna i Umeå, som sköter den dagliga driften.
Fördelarna med att förlägga den faktiska verksamheten i en stiftelse är många.
Verksamheten regleras av en stiftelseurkund där ändamålet med verksamheten tydligt ska framgå. Att ändra i en stiftelseurkund, särskilt med avseende på ändamål, är mycket svårt och är något som i enlighet med Stiftelselagen (1994:1220) också ska godkännas av Kammarkollegiet.
Samtliga intäkter från externa parter som inkommer till stiftelsen ska också brukas för dess ändamål. Medel kan alltså ej användas för andra syften.
I stiftelseurkunden kan inflytande från samtliga kårer vid Umeå universitet samt representation för Umeå universitet och Umeå kommun säkras, vilket stärkes samarbetet mellan samtliga parter.
Vidare så bör stiftelseurkunden till viss del reglerar hur fastigheten ska vårdas med hänsyn till byggnadsminnesförklaringen. Detta skapar ett åtagande från stiftarna gentemot Scharinska villan.
Den gemensamma förvaltningen, där varje deltagande studentkår också är en del av stiftelsen, garanterar ett likvärdigt inflytande och ansvarstagande i verksamheten, och möjliggör den breda grund som en framgångsrik mötesplats behöver.
I den senare delen av detta dokument beskrivs förslag och idéer på verksamheter, med förbehåll att dessa är just förslag och idéer snarare än färdiga koncept. För att driva förberedelserna och planeringen inför verksamhetsstart föreslås en person anställas inom ramen för en projektanställning under sex månader.
Scharinska villan har en byggnadsminnesförklaring som lades på fastigheten år 1981, vilket har medfört att de restaureringar och renoveringar som nu genomförs ska återställa villan i ett ursprungligt skick. Att byggnaden är kulturminnesmärkt innebär också att ett stort ansvar måste tas avseende nyttjandet av lokalerna, där man aktivt vårdar den fastighet som studentkårerna fått i uppgift att förvalta för studenternas och Umeås bästa.
Scharinska har i många år fokuserat på att ha dagverksamhet i form av lunchservering samt kvällsverksamhet i form av klubbar. Det nya Scharinska villan föreslås bredda sin verksamhet betydligt för att svara mot vad hela studentlivet, och omgivande samhälle, efterfrågar och för att kunna vara en mötesplats för studenter och medborgare i Umeå centrum.
Scharinska villan ska, genom sitt läge, fungera som en del i den nya campussträckningen, och binda ihop huvudcampus, konstnärligt campus och Umeå stad. Med studieplatser på dagtid och som knytpunkt på kvällstid förflyttar sig universitetet uppströms, inte enbart med lokaler utan också med studenter.
Föreslagen verksamhet från hösten 2015 och framåt:
Studieplatser: Cirka 100 studieplatser 8-17 vardagar placerade i restaurangdelen på plan 2 och plan 3 (se bilaga 1). Här möjliggörs även utställningsytor för framförallt studenter vid konstnärligt campus.
Restaurang/café: Drivs i egen regi alla dagar 8-17. Används för att även bedriva sittningar och disputationsmiddagar.
Konferens och event: På plan 3 (se bilaga 2) placeras konferens- och eventverksamhet med tre konferensrum för 12, 18 respektive 24 deltagare. Till dessa finns två grupprum för vardera 8-12 deltagare.
Kvälls- och helgverksamhet: På kvällar och helger drivs verksamheten med allmänt serveringstillstånd, med fokus på pub och kultur. I nära samverkan med Umeås kulturföreningar och studentföreningar arrangeras löpande kulturevents, i syfte att introducera och främja utbytet av kultur från Umeå såväl som från övriga Sverige och världen.
Alkoholfri verksamhet: Scharinska villan ska också fungera som ett alternativ till de pubar som finns i centrala Umeå. Den övriga verksamheten finansierar och stödjer alkoholfri verksamhet och verksamhet där inte alkoholen är i fokus.
Övriga events: Löpande kommer även andra events att hållas på Scharinska villan. Såväl dag- som kvällstid kan allt från föreläsningar, till caféer, utställningar, uppträdanden, föreningskvällar och mer ordnas, där Umeå universitet ges en tydligare närvaro i Umeå stad och möjliggör ett större nyttiggörande av universitetets kunskaper till det omgivande samhället.
Umeå studentkår
Denna policy har fastställts av kårfullmäktige den xx december 2014.
Sfären runt Umeå studentkår omfattar en rad stiftelser, företag och föreningar (”organisationerna”), som antingen bildats, drivs eller förvärvats av Umeå studentkår. För att säkerställa att studentkårens intressen tas tillvara i dessa, samtidigt som organisationerna ska kunna känna en trygghet i vad som förväntas av dessa, författas denna policy i syfte att användas som grund vid de tillfällen Umeå studentkår på olika sätt ska ge direktiv till organisationerna.
Vid de tillfällen Umeå studentkår har möjlighet att göra formella eller informella medskick till organisationerna, exempelvis ägardirektiv till aktiebolag, ska denna policy skickas som bilaga till det organisationsspecifika direktiv som författas vid det enskilda tillfället. I det fall inget specifikt direktiv författas ska ändå denna policy läggas som bilaga.
För stiftelser och föreningar sammankopplade med Umeå studentkår, då inkluderat kårsektioner och kårföreningar, ska policyn beaktas i verksamheten och ligga till grund när företrädare för Umeå studentkår möter dessa organisationer.
Umeå studentkår är en studentkår för studenter vid Umeå universitet som studerar vid samhällsvetenskaplig fakultet, humanistisk fakultet eller Lärarhögskolan. Umeå studentkårs huvudsakliga syfte är att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Umeå universitet.1 Utöver detta har Umeå studentkår som syfte att främja sina medlemmars väl.2 Alla organisationer som inbegrips i den sfär som utgår ifrån Umeå studentkår bör vara införstådda i och agera för att vara behjälpliga i att uppfylla dessa syften.
Umeå studentkår är en medlemsorganisation. Detta innebär att Umeå studentkår, och organisationerna som inbegrips i den sfär som utgår ifrån Umeå studentkår, ska arbeta för att premiera kårmedlemskapet. Att erbjuda olika förmåner för studenter är beaktansvärt, men sedan
1 4 kap. 9 § högskolelagen (1992:1434): ”En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.”
2 1 kap. 4 § Umeå studentkårs stadgar: ”Umeå studentkår har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Umeå universitet samt främja sina medlemmars väl.”
kårobligatoriets avskaffande så måste distinktionen mellan kårmedlemmar och studenter göras, varför medlemsnytta är det centrala begreppet, i syfte att öka medlemskapets värde.
Umeå studentkår tror på solidaritet mellan olika studentkårer, varför förmåner riktade gentemot kårmedlemmar även från andra studentkårer ses som positivt. Primärt fokus ska dock alltid vara gentemot Umeå studentkårs medlemmar.
Umeå studentkår har ett varumärke som är omfattande och brett. I många fall så finns ingen distinktion mellan organisationer initierade eller skapade av Umeå studentkår och studentkåren.
Med anledning av detta så måste alla organisationer som inbegrips i den sfär som utgår ifrån Umeå studentkår ha i åtanke hur dess verksamheter påverkar studentkåren.
Misstänker organisationen att en verksamhet har potential att skada Umeå studentkårs varumärke eller på något annat sätt påverka medlemmarnas, studenternas eller allmänhetens förtroende för Umeå studentkår, ska alltid Umeå studentkårs arbetsutskott (AU) kontaktas och rådgöras med.
Umeå studentkår är en studentkår för alla. För att vara en studentkår för alla måste (potentiella) medlemmar Umeå studentkår också uppfattas som sådan. Det är därför av största vikt att alla, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsvariation eller ålder, känner sig välkomna i studentkåren. För Umeå studentkår är det oacceptabelt om individer känner sig det minsta ovälkomna av anledningar som har att göra med tidigare listade diskrimineringsgrunder. Umeå studentkårs toleransnivå för frågor eller ärenden som ställer sig i eller kan uppfattas ställa sig i kontrast till ovanstående är därför obefintligt.
Umeå studentkår är en studentkår med fokus på såväl nutid som framtid. Att lösa de aktuella frågorna är lika viktigt som att arbeta långsiktigt med påverkansarbete, vilket har sin grund i att förbättra universitetet och studielivet för framtida studenter.
Klimatförändringarna och miljöförstörelsen hotar det framtida samhället – därför hotar det också de framtida studenterna. Umeå studentkår ser därför vikt i att organisationerna som inbegrips i den sfär som utgörs av Umeå studentkår arbetar miljömässigt långsiktigt.
2014-12-05
Umeå studentkår
Denna policy är fastställd av kårfullmäktige den xx december 2014.
Denna policy är fastställd för att ge förtroendevalda och anställda inom organisationen Umeå studentkår ett dokument att luta sig mot i frågor som rör det långsiktiga påverkansarbetet, och är svårt att mäta i en ettårig verksamhetsplan.
Genom detta dokument fastställs vilka ställningstaganden organisationen gör, och därmed blir det också lättare för förtroendevalda och anställda att sära på privata åsikter och de ställningstaganden man ska företräda. När man uttalar sig i egenskap av den funktion man innehar på Umeå studentkår, ska man göra det på ett sätt så att detta alltid är kompatibelt med denna policy.
... 1 ... 1 ... 2 ... 3 ... 4 ... 6 ... 6 ... 7 ... 7
En viktig rättssäkerhetsfråga för studenter är att de redan innan kursstart vet genom vilka former deras prestationer kommer att bedömas. Då kursplan är en juridiskt bindande föreskrift, är det ej tillåtet för universitetet att avvika från de examinationsformer som framgår av kursplanen. Därför finns det ibland ett intresse att använda ospecifika formuleringar i kursplaner så att examinationsformerna lätt kan bytas ut utan att kursplanen måste revideras.
Ospecifika formuleringar i kursplan är dock inte tillåtet enligt högskoleförordningens bestämmelser enligt ett flertal tillsynsbeslut fattade av Högskoleverket och Universitetskanslersämbetet. Det är en mycket viktig studenträttighet att förutsättningarna för universitetets myndighetsutövning gentemot student är tydligt formulerat i bindande förutskrifter och skapar en förutsägbarhet om vad en student kan förvänta sig av en kurs vid Umeå universitet.
På samma sätt som förutsägbarhet av examinationsformerna är viktigt för grundutbildningsstudenter, är det också viktigt för doktorander. Tyvärr ställer högskoleförordningen inga krav på att det ska finnas kursplaner vid kurser på forskarutbildningsnivå, vilket riskerar sätta doktorander i en situation av rättslöshet. Umeå studentkår anser att det i ett första steg vid Umeå universitet ska finnas kursplaner inom forskarutbildningen, förutom i de fall där det finns särskilda skäl som talar emot. Något som skulle minska risken för doktorander att utsättas för godtycklig myndighetsutövning.
Umeå studentkår anser att:
För att säkerställa en rättssäker bedömning, samt för att studenter ska veta vad de kan förvänta sig vid en viss kurs, ska kursplaner vid Umeå universitet tydligt ange formerna för att bedöma studenternas prestationer.
Av samma anledning som ovan, ska det införas en bestämmelse att vid Umeå universitet att det vid samtliga kurser på forskarutbildningsnivå, ska det finnas kursplan.
Umeå studentkår
Vid Umeå universitet gäller enligt beslut av rektor från 2008 att samtliga salsskrivningar ska vara kodade och därigenom anonyma, utifrån förslag från studentkårerna vid Umeå universitet.
Motiveringen till beslutet är enligt Umeå studentkårs mening fullt tillämpbar vid de skriftliga examinationsuppgifter där så är lämpligt:
”En viktig del av studenternas rättssäkerhet är hur examinationen sker. Det finns en oro bland studenter för att inte bli rättvist bedömda, för att lärares personliga uppfattning om studenten skall återspeglas i bedömningen. Det finns också en oro bland lärare över att anklagas för att inte bedöma studenter på ett sakligt och rättvist sätt.” – Rektors beslut 2008-01-08, Dnr 500-13-08
En del av Rektors beslut från 2008 innebar att ”Under året ska Planeringsenheten utreda vidare om även andra skriftliga examinationsuppgifter ska vara kodade och i förekommande fall hur detta rent praktiskt ska gå till” Någon sådan utredning enligt rektors beslut ägde aldrig rum.
Ett återkommande argument mot införandet av anonyma hemtentamina är att kodningen av salstentamina tar mycket administrativa resurser i anspråk. Att även införa kodning av hemtentamina skulle ytterligare öka den administrativa belastningen och ta resurser från grundutbildningen i anspråk.
Mot bakgrund av att den utav rektor beslutade utredning som aldrig ägde rum och föreställningen om att anonymiserade hemtentamina skulle vara en administrativ belastning, har Umeå studentkår tagit fram en modell för anonym inlämning och bedömning av skriftliga examinationsuppgifter via Cambro. Modellen innebär ingen extra administrativ belastning, troligtvis en besparing. I
Mot bakgrund av att den utav rektor beslutade utredning som aldrig ägde rum och föreställningen om att anonymiserade hemtentamina skulle vara en administrativ belastning, har Umeå studentkår tagit fram en modell för anonym inlämning och bedömning av skriftliga examinationsuppgifter via Cambro. Modellen innebär ingen extra administrativ belastning, troligtvis en besparing. I