in-stitut. Till flertalet institut är någon
före-trädare för historia, internationell rätt,
so-cialpsykologi och militärvetenskap knuten.
Nationalekonomi och statistik är mindre ofta representerade och det hör till undan-tagen att antropologi, geografi, matematik, demografi eller psykologi har någon före-trädare bland forskarstaben.
Forskningens inriktning varierar mellan instituten. Bland de problem som det sto-ra flertalet av instituten uppger sig syssb med är:
»General Conflict Theory, Balance of power, Public opinion on foreign affairs, Diplomacy, Arms control, General military strategy, the Decision-making process in foreign relations, the Role of elites in foreign policy decissions».
Endast undantagsvis studeras problem som
»Technology and international relations, Geo-grafic factors in international relations, Eco-nomic consequences of disarmament, Econo-mic models of conflict, Simulations of inter-national conflict, Effects of economic pressures on international relations».
Det bör påpekas att vid sidan om des-sa forskningsinstitut för internationella pro-blem finns vid de här behandlade universi-teten s. k. regional institutes. Forskningen vid dessa regional institutes är antingen kon-centrerad till ett land oftast Sovjetunionen eller behandlar ett område t. ex. Latiname-rika eller Sydöstasien. Även dessa är i första hand forskningsinstitutioner, men forskare vid instituten undervisar i viss utsträckning på »post-graduate» nivå.
5.4 Sammanfattning
International Relations som självständigt akademiskt ämne företrätt av professor fö-rekommer främst i Förenta staterna och Storbritannien. I båda dessa länder har ämnet förekommit sedan 1920-talet även om de flesta professurerna inrättats under tiden efter andra världskriget. Det är då att märka att ämnet International Rela-tions inte har den vida omfattning som kommittén har gett åt begreppet interna-tionella relationer. Det är svårt att ge en generell karakteristik av ämnet International Relations omfattning, då det i hög grad kommit att bero på ämnesrepresentantens intresseinriktning. Detta hänger i viss mån samman med att ämnet i flesta fall endast
förekommer på nivå motsvarande svensk akademisk högstadienivå och att på denna nivå studierna i Storbritannien och Fören-ta sFören-taterna kan läggas upp ganska fritt ef-ter den studerandes intresseinriktning. All-mänt kan dock sägas att ämnet som regel innehåller moment från internationell rätt, internationell politik, nationalekonomi och historia, ibland även sociologi. Utveckling-en beträffande undervisningUtveckling-ens innehåll främst i Förenta staterna synes dock gå i riktning mot ett ökat intresse för teori och metodbildning och därmed sammanhänger måhända det ökade inslaget av sociologiska och matematiska metoder.
Under 1950 och 1960-talen har professu-rer i International Relations och Internatio-nal Politics inrättats i Holland och Frank-rike.
För akademisk grundexamen sker under-visningen i huvudsak inom ramen för de traditionella ämnena som historia, stats-kunskap, nationalekonomi.
I den översikt som lämnats av de skil-da typer av institut som bedriver forskning och utbildning i vid mening i internationella frågor har ingen skillnad gjorts mellan stitut där verksamheten är inriktad på in-ternationell politik, säkerhetspolitisk forsk-ning eller freds- och konfliktforskforsk-ning.
UNESCO-undersökningen av institut som specialiserar sig på freds- och konfliktforsk-ning visar också att det är tämligen säll-synt att ett forskningsinstitut enbart äg-nar sig åt denna typ av forskning. Det tycks finnas en skillnad i detta avseende mellan de amerikanska instituten och de europeis-ka. Detta kan tänkas bero på det faktum att freds- och konfliktforskning, trots att det numera i de flesta europeiska länder finns studiegrupper eller institut, som ägnar sig åt denna typ av forskning, i Europa befin-ner sig på uppbyggnadsstadiet. I Europa dominerar instituten av stiftelsetyp vilkas huvudsakliga uppgift varit och är att ge-nom att utge böcker, mindre skrifter, tid-skrifter och genom att organisera konferen-ser sprida upplysning i internationella frå-gor. De är självständiga i förhållande till statsmakt och universitet, men
samarbe-SOU 1969: 61 39
tar ofta nära med dem. Deras vetenskapli-ga produktion kan i stor utsträckning sävetenskapli-gas vara inriktad på samtidshistoria.
Universitetsinstituten har länge varit en-bart en amerikansk företeelse. Men in-sikten om att forskning rörande interna-tionella problem kräver ett tvärvetenskap-ligt samarbete bidrar till att utvecklingen i Europa går i samma riktning. En stor fördel med denna typ av institut ligger i att forskning och akademisk undervisning är nära knutna till varandra. Lärare i Interna-tional Relations har tidvis kunnat ägna sig åt forskning och forskare vid instituten har kunnat berika undervisningen på »post-grad-uate» nivå.
Forskningsverksamheten vid dessa insti-tut har i stor utsträckning varit inriktad på att söka utveckla nya metoder för att stu-dera relationerna mellan stater. Bland des-sa nya metoder märks konfliktforskning, system-teori, besluts-teori, spel-teori, simu-lationer, studier av eliter, vapenkontroll, politisk integration. Denna nyare forsk-ningsinriktning använder sig av begrepp och metoder som hämtats från nationalekonomi, operationsanalys, antropologi, psykologi och sociologi. Forskarna använder sig ofta av matematiska metoder för databehandling och
analys.
Sammanfattningsvis skulle man kunna hävda att utvecklingen av utbildningen och forskningen inom ämnesområdet interna-tionella relationer såväl i Förenta staterna som i de europeiska länder som undersök-ningen omfattar har haft vissa gemensam-ma karakteristiska drag. Allmänt har gemensam-man eftersträvat en ökad integration och sökt betona de tvärvetenskapliga momenten.
Verksamheten, såväl på utbildnings- som på forskningssidan har igångsatts vid in-stitut av riksomfattande karaktär. Verksam-heten har så småningom förstärkts genom en utbyggnad vid lokala universitet. Den-na utbyggDen-nad har ofta startat med lösligt anknutna tvärvetenskapliga forskningsinsti-tut. Dessa har så småningom fått en starkare anknytning till universiteten så att institu-ten kommit att fungera både som undervis-nings- och forskningscentra.