Utbildning och forskning i internationella relationer i andra länder

5.1 Syftet med en internationell översikt Syftet med den av kommittén föreslagna un-dersökningen har varit att få belyst den internationella situationen på sådana om-råden, där kommittén funnit problem och där ett studium av förhållandena utomlands kan vara till hjälp för att finna en lösning.

Men hänsyn till utredningens uppdrag har följande frågeställningar bedömts som in-tressanta: i vilken utsträckning förekom-mer internationella relationer som själv-ständigt ämne företrätt av professor, på vilken nivå i den akademiska utbildningen förekommer internationella relationer, hur är studierna i internationella relatio-ner utformade där ämnet förekommer som självständigt examensämne utöver den internationella inriktning i en rad ämnen som införts tidigare. Beträffande forsk-ningen har kommittén varit intresserad av forskningens organisation, om den bedrivs vid universitetsinstitutioner eller vid fri-stående forskningsinstitut, vilken omfatt-ning och inriktomfatt-ning den kan sägas ha. Un-dersökningen omfattar Förenta staterna och några europeiska länder, Storbritannien Frankrike, Holland, Jugoslavien samt In-stitut universitaire de hautes études inter-nationales i Geneve. I Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike har forskning och utbildning förekommit under en längre tid, Holland och Jugoslavien har bedömts som intressanta då dessa länders

universi-tetsväsende i vissa avseenden kan sägas vara jämförbart med Sveriges. Institut uni-versitaire de hautes études internationales är ett av de få försök som gjorts i Europa att få till stånd en undervisning som direkt syftar till att utbilda specialister på inter-nationella frågor, blivande interinter-nationella tjänstemän och diplomater. Det bör påpe-kas att kommittén som sådan inte företa-git några studieresor utomlands. Under ut-redningsarbetet har enskilda ledamöter av kommittén haft tillfälle att studera förhål-landena i andra länder. Den följande fram-ställningen bygger till stor del på uppgif-ter som kommittén erhållit genom direkta förfrågningar till respektive institutioner.

5.2 Undervisning vid universiteten 5.2.1 Akademisk undervisning i vissa eu-ropeiska länder

Organisatorisk uppbyggnad

Inom ämnesområdet internationella rela-tioner finns i samtliga de länder som un-dersökningen omfattar professurer. I Stor-britannien förekommer International Rela-tions/International Politics som självstän-digt ämne företrätt av professor eller lectur-er vid ett fllectur-ertal univlectur-ersitet bl. a. Ablectur-erdeen, Cambridge, Oxford, London, Edinburgh, Sussex, Leeds och Wales. I några få fall har professuren/lectureship inrättats kort

ef-ter första världskriget men flertalet har kommit till efter andra världskriget.

I Frankrike finns vid Sorbonne-universi-tet professurer i internationella ekonomiska relationer, internationella institutioner och samtidshistoria. Vidare finns det två fristå-ende institutioner, med såväl ett forsknings-som ett utbildningsprogram, Institut d'etudes politiques de 1'université de Paris och Ecole des hautes études internationales. Vid öv-riga universitet ges undervisning inom äm-nesområdet i ett flertal olika akademiska ämnen främst internationell rätt, modern historia, nationalekonomi. Vid de flesta uni-versiteten finns vidare särskilda universitets-institut för politiska studier, Institut d'etudes politiques vid vilka kurser i internationella frågor ges. Dessa institut kan vara special-inriktade på ett visst problemområde, t. ex.

i Strasbourg och Nancy på Europa-frågor och integrationsproblematik.

I Holland är International Relations re-presenterat vid universiteten i G roningen, Leyden och Utrecht. Vid universitetet i Nijmegen finns en professur i internationel-la organisationer. Vid de två universiteten i Jugoslavien där International Relations finns som självständig disciplin är ämnet förenat med internationell rätt.

Undervisningens uppläggning

Studiernas uppläggning och innehåll är skif-tande och beror i hög grad på ämnesinne-havarens intresseinriktning. Detta framgår

av de förfrågningar som kommittén riktat till företrädare för ämnena i de olika län-derna. I det följande ges en redogörelse för utbildningens uppläggning i de länder där utformningen av studierna i International Relations såväl innehållsmässigt som organi-satoriskt kan tänkas vara av intresse när det gäller utformningen av en utbildnings-verksamhet på detta område i Sverige.

Ämnets ställning inom det brittiska ex-amenssystemet varierar mellan universite-ten. Möjlighet att studera International Re-lations/International Politics som huvud-ämne i grundexamennivå, Bachelor of Art (B.A.)-examen finns endast vid ett par av universiteten, London, Leeds och Sussex, vid

de övriga ingår ämnet som ett bland flera valfria ämnen vid sidan om huvudämnena historia, statskunskap (politics) eller natio-nalekonomi. För högre akademisk examen, Master of Art (M.A.)-examen och doktors-graden, finns det vid samtliga universitet, där ämnet är inrättat möjlighet till speciali-sering. Undervisningens omfattning och in-nehåll varierar väsentligt mellan universi-teten. I flesta fall har den en nära anknyt-ning till historia, statskunskap, nationaleko-nomi eller sociologi.

Undervisning i International Relations har pågått längst vid London School of Eco-nomics och vid King's College vid Univer-sity of London. Det kan därför vara av in-tresse att redogöra närmare för undervis-ningens uppläggning och utformning där.

Uppläggningen av studierna till Bachelor of Science (Econ.) (B.Sc.) syftar till att ge en bred men sammanhållen utbildning i sam-hällsvetenskaperna (social studies). Studierna är uppdelade på två avdelningar. I den första avdelningen, som omfattar två års studier, är flertalet ämnen obligatoriska.

Den obligatoriska avdelningen omfattar na-tionalekonomi, det brittiska statsskicket samt historia, där studerande kan välja mel-lan ekonomisk och politisk historia. Det tred-je årets studier kan koncentreras på ett av

16 huvudämnen av vilka International Rela-tions är ett. Kursplanen för detta ämne om-fattar ytterligare studier i nationalekonomi, politisk idéhistoria, historia, internationell politik, utrikespolitisk analys, internationella institutioner, samt endera av följande om-råden:

teoribildning inom internationell politik, internationella ekonomiska relationer, stra-tegiska studier, internationell rätt, inter-nationell historia, ett modernt främman-de språk. Fortsatta studier efter B.Sc. kan syfta till endera Diploma, M. A. eller Doc-tor of Philosophy (Ph. D.) i International Relations.

För att bli antagen som studerande på

»post-graduate» nivå fordras avlagd grund-examen med »first or good second class honours» i något av de samhällsvetenskapliga ämnena eller humaniora. I undantagsfall kan

SOU 1969: 61 33

studenter med betyg från naturvetenskapliga ämnen få tillträde om deras studier på »un-der-graduate» nivå är relevanta för deras fortsatta vetenskapliga arbete t. ex. i strate-giska studier.

För Master-examen måste studerande föl-ja en föreskriven studiekurs under ett stu-dieår samt redovisa kunskaper i en skrift-lig examen. De ämnesområden mellan vil-ka studerande vil-kan välja är internationell politik, staters utrikespolitik, internationel-la organisationer, europeiska institutioner, teoribildning inom internationell politik, stra-tegiska studier samt internationell politik med speciell inriktning på en region. In-om varje In-område finns vissa obligatoriska kurser samt ett valfritt område. Fordringar-na för Master of Philosophy liksom Ph.D.

består av en godkänd avhandling. Inter-national Relations utgör vid London School of Economics ett självständigt Department.

I den grupp av lärare som ingår i detta Department och omhänderhar undervisning-en finns flera akademiska läroämnundervisning-en före-trädda främst historia, statskunskap och nationalekonomi men även sociologi.

Vid University of London, King's College, finns ett »Department of War Studies».

Detta samarbetar nära med Department of International Relations vid London School of Economics samt med Institute for Stra-tegic Studies. Undervisningen syftar till av-läggande av endera akademiskt diplom efter ett års studier. M.A., som tar ett till två år, M.Phil. och Ph.D. vilka båda examina av-läggs efter två respektive tre års studier.

Uppläggningen av studierna och metoder-na för att studera Intermetoder-natiometoder-nal Relations kan i huvudsak sägas vara statsvetenskap-ligt-historiskt inriktat. Det är även det om-döme som gavs i den UNESCO-undersök-ning rörande undervisUNESCO-undersök-ning i International Relations i Storbritannien som gjordes 1954.

En närmare anknytning främst till sociologi och nationalekonomi har dock kommit till stånd och utvecklingen kan sägas gå i rikt-ning mot att en ökad tyngdpunkt lägges vid metodiska och teoretiska problem.

Vid universiteten i Belgrad och Zagreb samt vid Ljubljana »Higher school of

po-litical science» ingår International Rela-tions som en del av undervisningen i politi-cal science på undergraduate-nivå. Studier-na är integrerade. Studietiden är fyra år.

Kurserna omfattar kurs i det jugoslaviska statsskicket, jämförande statskunskap, socio-logi, politisk idéhistoria, nationalekonomi, statistik, socialpsykologi, metod- och teo-ribildning inom samhällsvetenskaperna samt modern historia och internationell politik, internationella organisationer, samt interna-tionell rätt. Vid universitetet i Belgrad finns det möjlighet att under de sista två studie-åren läsa en kurs speciellt inriktad på inter-nationellt politiska problem. I denna kurs in-går ämnena internationell rätt, internationel-la organisationer och ekonomisk geografi.

Vid samma universitet har också under hös-ten 1967 undervisning för graduate-students i International Relations påbörjats. Denna undervisning organiseras gemensamt av uni-versitetet och Institute for International Poli-tics and Economics. Undervisningen som le-der fram till M.A. examen, omfattar fyra ter-miner. Följande tre ämnen är obligatoriska:

den vetenskapliga forskningens metodik, jämförande politiska system samt de inter-nationella relationernas historia.

Institut universitaire de hautes études in-ternationales i Geneve, inrättad 1927 för att främja forskning och utbildning i interna-tionella problem, är en självständig institu-tion. Den drivs med anslag bl. a. från den schweiziska staten, kantonen Geneve samt Rockefeller och Ford foundations. Den sam-arbetar nära med universitetet och med Car-negie-stiftelsens europeiska forskningsinsti-tut i Geneve.

Institutet ser som sin främsta uppgift att bedriva forskning. Undervisningen är där-för i där-första hand inriktad på forskarutbild-ning, antingen en lägre forskarexamen - Dip-loma - eller Doctorat és sciences politiques.

I samarbete med universitetet i Geneve ger dock institutet undervisning som leder fram till en akademisk grundexamen, licence és sciences politiques (études internationales).

Inträdesfordringarna till institutet är av-lagd akademisk grundexamen i vilken in-går något av ämnena statskunskap,

poli-34 SOU 1969: 61

tical science, nationalekonomi, juridik eller modern historia. Fordringarna för Docto-rat és sciences politiques är att aktivt ha följt undervisningen vid institutet under minst två terminer, avlagd muntlig ten-tamen i tre av följande ämnesområden: in-ternationell rätt med inin-ternationell privat-rätt, internationell ekonomi, internationell politik och historia, internationella organi-sationer och internationella institutioner, samt en godkänd avhandling, som tryckes och ventileras offentligt.

5.2.2 Akademisk undervisning i Förenta Staterna

Undervisning i International Relations så-väl för akademisk grundexamen som för högre akademisk examen förekommer vid det stora flertalet amerikanska universitet och colleges. Ämnet introducerades vid uni-versiteten efter det första världskriget men det stora intresset för det kom efter det andra världskriget och sammanhängde med den ledande roll som Förenta staterna kom-mit att få i världspolitiken.

Den översikt som ges i det följande byg-ger på uppgifter från några av de ledande universiteten och några på internationella re-lationer specialiserade »skolor». Undersök-ningen är vidare begränsad till »postgra-duate» stadiet då det bedömts som rele-vant för kommitténs förslag.

Den högre akademiska utbildningen skall tillgodose två skilda studiegrupper dels de som inom en begränsad studietid vill av-lägga en högre examen som kvalificerar för statlig främst diplomatisk tjänst - eller tjänst inom det privata näringslivet, dels de som siktar på en framtid inom det högre utbildningsväsendet eller på forskningstjäns-ter. I universitetens organisation tillhör In-ternational Relations i de flesta fall Depart-ment of Political Science/GovernDepart-ment. Men ämnet har vid samtliga de universitet under-sökningen omfattar minst en professor som är ansvarig för studiernas uppläggning.

Vid några universitet finns det möjlighe-ter att avlägga en Masmöjlighe-ter-examen eller

Ph.D. i International Relations men som regel avläggs examen inom ämnet Govern-ment/Political Science med specialisering på International Relations. Detta är t. ex. för-hållandet vid University of Michigan, Uni-versity of Chicago och Yale där det finns ett »special doctoral program in Interna-tional Relations». Cirka 300 amerikanska universitet och colleges har speciella De-partments of Political Science eller Inter-national Relations. Men mer seriös forsk-ning i ämnet bedrivs uppskattforsk-ningsvis vid fyrtio eller femtio av dessa.

Inträdeskraven till »post-graduate» studier är relativt lika. En B.A.-examen med go-da vitsord är överallt ett krav samt gogo-da kunskaper i ett främmande språk. Speciali-sering i grundexamen på International Re-lations är inte ett formellt krav men så-dan specialisering tycks vara vanligt före-kommande. Vid Massachusetts Institute of Technology godtas förutom Major i Social Sciences även B.A. med naturvetenskaplig eller teknisk inriktning. Ofta förekommer som villkor för tillträde till doktorandstu-dier grundläggande kunskaper i matematik och någon kurs inom B.A. studierna i statistik. Vid uppläggningen av studierna söker man undvika en alltför långt gåen-de specialisering. »Post-graduate» stugåen-denter bör ha en allmän överblick av hela äm-net.

En mer målinriktad utbildning ges bl. a.

av School of International Affairs vid Co-lumbia University. School of Advanced In-ternational Studies vid Johns Hopkins Uni-versity och School of International Service vid the American University i Washington.

Dessa »skolor» ger en grundlig utbildning för ett begränsat antal studenter som ämnar söka tjänst med internationell inriktning in-om den statliga förvaltningen, näringsli-vet, icke-statliga organisationer, interna-tionella organisationer, tidningsvärlden el-ler undervisningsväsendet. Det finns här speciella utbildningslinjer t. ex. för diplo-matisk tjänst, för de som vill bli lärare, jurister, missionärer eller som siktar på internationell affärsverksamhet. Studierna vid School of International Affairs vid

Co-SOU 1969: 61 35

lumbia University syftar till en Master of International Affairs. I undervisningen har man sökt att föra samman moment från en rad ämnen, man söker m. a. o. att skapa ett specialämne (international affairs) på lågstadiet. Vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies lägges ton-vikten vid högre studier och vid interdisci-plinära aspekter.

Till samtliga universitet är knutna spe-ciella forskningsinstitut Centers for Inter-national Studies, Institut for War and Peace Studies vid Columbia University, Institute for Conflict Resolution vid University of Michigan samt Regional Institutes. Dessa institut är i första hand forskningsinstitu-tioner. Det är dock vanligt att forskare vid institutionenia ger seminarier för stude-rande vid universiteten och att studestude-rande på »post-graduate» nivå bereds tillfälle att forska vid instituten.

Uppläggningen av de högre akademiska studierna i Förenta staterna karakteriseras å ena sidan av krav på aktivt deltagande i en rad kurser och seminarier, stora läs-kurser med skriftliga tentamina och myc-ket intensiv handledning av studierna, å andra sidan av en mycket stor frihet att välja mellan olika kurser. De ämnen som regelmässigt ingår i fordringarna för exa-men i International Relations är interna-tionell politik, diplomatisk historia, inter-nationell rätt, interinter-nationella organisationer och internationell ekonomi. Dessutom fö-rekommer ofta en koncentration av studier-na på ett land eller en speciell region. För-utom dessa huvudämnen har det blivit allt vanligare att International Relations-stude-rande som andra ämne tar sociologi, so-cialpsykologi, psykologi, antropologi, geo-grafi. Vid de universitet eller institutioner där professorerna i International Relations är speciellt intresserade av att utveckla me-toder och teorier krävs kunskaper i statis-tik och matemastatis-tik.

5.3 Forskning

Som redan påpekats har forskning rörande internationella frågor i växande

utsträck-ning kommit att bedrivas efter andra världs-kriget. De institut eller institutioner vid vilka en dylik forskning bedrivs eller som understödjer dylik forskning kan indelas i fyra olika grupper

1. internationella forskningsinstitut eller organisationer,

2. nationella institut som har till huvud-uppgift att främja utrikespolitisk forskning och information,

3. rena forskningsinstitut av vilka de flesta tillhör en universitetsorganisation men några är privata stiftelser,

4. till regeringsmakten anknutna institut.

I den följande framställningen redovisas den nationellt bedrivna forskningen.

5.3.1 Forskningsinstitutioner i vissa euro-peiska länder

Av de fristående instituten är Royal Institu-te of InInstitu-ternational Affairs som inrättades

1920 det äldsta. Det har också tjänat som förebild för de flesta privata institutioner för utrikespolitisk forskning och informa-tion i Västeuropa och Förenta staterna. Syf-tet med verksamheten är att främja forsk-ning i internationell politik, nationalekonomi och juridik, att följa utvecklingen av littera-tur och forskning på dessa områden, samt att införskaffa och förmedla information om internationella frågor. Verksamheten finan-sieras genom medlemsavgifter, inkomster från institutets publikationer och donatio-ner. Olika forskningsprojekt finansieras ge-nom stora understöd från Rockefeller och Ford foundations samt från Carnegie End-owment for International Peace.

The Institute for Strategic Studies, Lon-don, är en relativt ung institution. Den grundades 1958 med syfte att främja stu-diet av, diskussioner om och utbyte av upplysningar om modärna och nukleära va-pens och krigföringssätts inflytande på för-svar, strategi, avrustning och internationell politik. Institutet är en privat institution som finansieras med bidrag från privata näringslivet, medlemsavgifter och anslag från nationella forskningsfonder och de sto-36

ra amerikanska stiftelserna. Budgeten om-fattade 1964 74 000 pund. Institutet hade vid samma tidpunkt 7 heltidsanställda fors-kare inräknat föreståndaren, 2 assistenter samt kanslipersonal. Huvudsakliga forsk-ningsområden var: säkerhetspolitik och ned-rustning. Förutom forskning organiserar institutet konferenser och seminarier.

Vid universiteten har man under de se-naste åren börjat upprätta Centers of In-ternational Studies. Syftet är att få till stånd ett närmare samarbete mellan de ämnen inom vilka forskning rörande ternationella problem bedrivs och att in-tensifiera den forskning som förekommer.

Vid Oxford University inrättades 1967 ett dylikt Center i vilket ingår representanter för de juridiska, historiska och ekonomiska fakulteterna. Den forskning som bedrivs vid universiteten är till största delen histo-risk, statsvetenskaplig eller nationalekono-miskt inriktad. Det tycks bland akademis-ka lärare finnas en viss misstro mot freds-och konfliktforskning samt säkerhetspolitis-ka studier i synnerhet emot den utform-ning som denna typ av forskutform-ning f. n. har i Förenta staterna. Under 1960-talet har det dock bildats Centers for Peace Research vid flera universitet. Dessa Centers är tvärve-tenskapligt sammansatta, främst är det so-ciologi, statskunskap och historia som finns företrädda bland de forskare som är knutna till dessa Centers. Verksamheten består av viss undervisning och forskning.

Centre d'etudes de politique étrangere i Paris har en verksamhet som i stort mot-svarar Royal Institute of International Af-fairs. Institutets huvudsakliga uppgift är att sörja för en allmän upplysningsverksam-het i utrikespolitiska frågor. Därjämte före-kommer forskning inom den internationella politikens område bedriven i anslutning till de studiegrupper som är knutna till institutet.

Universitetsforskningen vid forskningsinsti-tut knutna till universiteten, Centre d'etudes des relations internationales. Vid dessa

»centres» som förekommer vid ett flertal universitet förekommer även viss undervis-ning. Freds- och konfliktforskning har än-nu inte fått någon större omfattning,

hu-vudparten av den forskning som bedrivs inom detta område sker vid ett självständigt forskningsinstitut, Institut frangais de pole-mologie.

Det holländska utrikespolitiska institutet sysslar i huvudsak med upplysning beträffan-de aktuella internationella frågor. Forskning rörande internationella problem förekom-mer i Holland huvudsakligen vid universi-tetsinstitutioner.

Tre universitetsinstitutioner är specialise-rade på freds- och konfliktforskning. Det största av dessa är Polemologisch Institut i Groningen till vilket ca 15 forskare är knutna.

Institutet för internationell politik och ekonomi i Belgrad är en självständig forsk-ningsinstitution, vilken liksom Royal In-stitute for International Affairs bedriver forskning och förmedlar upplysning om in-ternationella problem. Institutet finansieras till största delen genom statsbidrag. De ämnesområden som finns representerade i forskarstaben är demografi, nationalekono-mi, geografi, historia, internationell rätt, in-ternationella relationer, statskunskap, social-psykologi och sociologi.

5.3.2 Forskningsinstitutioner i Förenta Staterna

De största och mest inflytelserika av de pri-vara stiftelserna och institutionerna, som sysslar med forskning och allmän informa-tion i internainforma-tionella frågor i Förenta sta-terna är the Council on Foreign Relations, the Brookings Institution och Carnegie Endowment for International Peace.

Council on Foreign Relations har enligt sina stadgar tre huvuduppgifter; att stu-dera internationella frågor för att grundligt belysa och om möjligt få fram nya aspek-ter på de utrikespolitiska problem som För-enta staterna måste ta ställning till, genom möten och studiegrupper bidra till en ökad förståelse bland medlemmarna för de pro-blem den amerikanska utrikespolitiken mö-ter, att genom olika publikationer allmänt

Council on Foreign Relations har enligt sina stadgar tre huvuduppgifter; att stu-dera internationella frågor för att grundligt belysa och om möjligt få fram nya aspek-ter på de utrikespolitiska problem som För-enta staterna måste ta ställning till, genom möten och studiegrupper bidra till en ökad förståelse bland medlemmarna för de pro-blem den amerikanska utrikespolitiken mö-ter, att genom olika publikationer allmänt