Nedan beskriver vi vilka formler vi använt i våra beräkningar av lagerföringskostnader, beordringskostnader, transportkostnader och kostnaden för kapitalbindning under transport. Vi beskriver vilka indata vi fått av företaget och hur vi använder dem i våra beräkningar.
Lagerföringskostnader och beordringskostnader
Säkerhetslagret, SL, har vi beräknat genom följande formel:
𝑆𝐿 = 𝑘 × 𝜎𝐷 × √𝐿𝑇
Denna formel beräknar en nivå på säkerhetslager med hänsyn tagen till osäkerhet i efterfrågan. k: utifrån indata om vilken ABC-klassificering varje artikel har samt antalet beställningar av varje artikel per år har vi räknat ut vilken servicenivå varje artikel ska ha enligt företagets servicematris (se figur 6). Därefter har vi ändrat servicenivån till 99% på de artiklar som enligt servicematrisen inte uppnått denna nivå men som företaget påtvingat servicenivå 99% eftersom de är kritiska för kunden. Utifrån denna servicenivån har vi hämtat värden på säkerhetsfaktorn i ”Tabell över säkerhetsfaktorn vid SL-dimensionering enligt SERV1 (Oskarsson et al., 2013, s. 380), sannolikhet att det inte uppstår en brist under en lagercykel.
Standardavvikelsen, 𝝈𝑫, har vi beräknat genom följande formel:
𝜎𝐷= √
𝐹𝑖× 𝐷𝑖2
𝑛
Denna formel beräknar standardavvikelsen på efterfrågan för hela populationen i den undersökta tidsperioden för lagret FR och US.
𝐹𝑖 = indata från företaget för varje artikel.
𝐷𝑖 = indata från företaget för varje artikel.
𝑛 = indata från företaget för varje artikel.
Medellagernivån, MLN, har vi beräknat genom följande formel:
𝑀𝐿𝑁 = 𝑆𝐿 +𝑄 2
30 SL: beräknat enligt ovan
Q: här har vi använt oss av EOQ som vi själva beräknat för båda lagren, se nedan.
Ekonomisk orderkvantiteten, EOQ har vi beräknat genom följande formel:
𝐸𝑂𝑄 = √2 × 𝐾 × 𝐷 𝑟 × 𝑝
K: indata från företaget för de båda lagren.
D: indata från företaget för de båda lagren om årlig efterfrågan. r: indata från företaget för de båda lagren.
p: för lagret i FR har vi använt indata från företaget medans vi för lagret i US har beräknat ett nytt värde på p genom att addera transportkostnaden FR-US och beordringskostnaden för både in- och utlagring för lagret i US.
Medellagervärde, MLV, har vi beräknat genom följande formel:
𝑀𝐿𝑉 = 𝑝 × 𝑀𝐿𝑁
p: för lagret i FR har vi fått indata medans vi för lagret i US har beräknat ett nytt värde på p genom att addera transportkostnaden FR-US och beordringskostnaden för både in- och utlagring.
MLN: enligt ovan
Lagerföringskostnaden, Cr, har vi beräknat genom följande formel:
𝐶𝑟 = 𝑟 × 𝑀𝐿𝑉
r: indata från företaget för de båda lagren. MLV: enligt beräkning ovan
Beordringskostnaden, Ck, har vi beräknat genom följande formel:
𝐶𝑘 = 𝐾 × 𝐷 𝑄
K: indata från företaget för de båda lagren.
D/Q : Detta är samma som antalet orders på ett år. För FR har vi använt totalt antal orders som gått till kunden i Kanada enligt indata, vi har inte gjort beräkningar på övriga orders som levereras ut från detta lager. För lagret i US har vi använt oss av det antal orders som vi fått indata om som innefattar hela lagrets antal orders.
Transportkostnader
Transportkostnad i flödet FR-CA
För flödet FR-CA har vi beräknat total transportkostnad med flyg då det är det transportsätt som används idag. Utifrån information om att de i dagsläget flyger varor en gång i veckan har vi beräknat vikten som skickas varje vecka. Denna vikt har vi multiplicerat med ett kilopris. Ingen hänsyn är tagen till volymen i
31
dessa beräkningarna. Till detta värde har vi adderat de kostnader som uppkommer vid varje sändningstillfälle för att få fram ett veckopris. För att få fram den totala kostnaden har vi multiplicerat veckokostnaden med antal veckor på ett år. Figur 7 visar exempel på hur en beräkning såg ut.
Figur 7. Exempel på beräkning av transportkostnad i flödet FR-CA
Transportkostnad i flödet FR-US
För flödet FR-US har vi räknat total transportkostnad med båt då det är det transportsätt som används i dag. Utifrån information om att maxkapacitet för en container för företagets varor är 9333 kg, har vi räknat ut antalet containers som behövs på ett år med hjälp av totalvikten på allt gods som skickas i flödet under ett år. Ingen hänsyn är tagen till volymen i dessa beräkningarna. Vi har räknat ut ett pris för den totala kostnaden att skicka en container i flödet FR-US vilket vi sedan multiplicerat med det årliga antalet containers för att få fram den totala transportkostnaden i flödet. Figur 8 visar exempel på hur en beräkning såg ut.
Figur 8. Exempel på beräkning av transportkostnader i flödet FR-US
Transportkostnad i flödet US-CA
För flödet US-CA har vi räknat total transportkostnad med lastbil då det är det transportsätt företaget anser rimligast att använda om det blir aktuellt med transport i detta flöde. Vi har utgått ifrån en veckosändning då det är denna frekvens som anses rimligast. Som i de tidigare transportberäkningarna har vi tagit fram en årlig total vikt, utifrån den årliga vikten har vi räknat ut veckovikten. Ingen hänsyn är tagen till volymen i dessa beräkningarna. På veckovikten har vi räknat ut ett veckopris med hjälp av ett kilopris som vi multiplicerat med antalet veckor på ett år för att få fram den totala kostnaden för transport i flödet US-CA.
Kostnad för kapitalbindning under transport
Kapitalbindning under transport, Ctr, har vi beräknat genom följande formel:
𝐶𝑡𝑟=
𝑝 × 𝑡𝑡 × 𝑟 365
P = för flödet FR-CA och FR-US används samma indata som vi fått. För flödet US-CA beräknar vi ett nytt värde på p genom att addera transportkostnaden FR-US och beordringskostnaden för både in- och utlagring.
32
Resultatet av beräkningarna för nuläge, AsIs
Tabell 2 visar det resultat vi fått fram i beräkningarna av nuläget, AsIs. Resultatet visar att de största kostnadsposterna är de för att hålla lager i FR och US som tillsammans utgör ca 2/3 av de totala kostnaderna. Transportkostnaden i flödet FRCA är betydligt större än för flödet FRUS. Vad gäller kapitalbindningen är det betydligt mindre, nästan obefintlig i flödet FRCA jämfört med flödet FRUS. Tabell 2. Resultat av beräkning för AsIs