I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 90 % 78 % År

Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund

98 % 94 % År

Nämndmål:

1.3.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Förväntat resultat

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Lärmiljöerna är anpassade för att kunna möta alla elevers olika behov. Återkopplingen till eleverna är en central del av undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Digitala verktyg är en naturlig del av undervisning, kommunikation och uppföljning. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer som underlag för att kunna rikta stöd utifrån behov och för att utveckla verksamheten. Stödet ska särskilt fokuseras mot skolor med störst utmaningar.

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 92 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 50 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik

i åk 3

97 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

95 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6

93 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9

97 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

93 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 9

96 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik

97 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda

ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt

98 % År

Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program

97 % År

Andel legitimerade lärare i grundskolan 87 % År

Meritvärde i årskurs 9 250 Poäng År

Enhetsmål:

Elevernas lärmiljö är tillgänglig.

Förväntat resultat

* Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer).

* Ombyggda lokaler som tillhandahåller fler och bättre anpassade lärmiljöer för elever i behov av stöd.

Arbetssätt

* Fortsätta prioritera insatser och utbildning avseende utvecklingen mot en tillgängligare lärmiljö och genom detta stärka arbetet avseende ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummen. Merparten av denna utveckling samlas inom ramen för Skolverkets

stadsbidragsfinansierade kompetensutvecklingsinsats "Specialpedagogik för lärande".

Fortbildningen innefattar samtliga lärare och pågår hela läsåret 2020/2021. Skolan planerar att fortsätta insatsen i egen regi och i något lägre hastighet under läsåret 2021/2022. Då med fokus på den mer omfattande modulen som berör "Tillgängligt lärande via digitala verktyg".

* Slutföra påbörjad ombyggnation av en tidigare svårutnyttjad lokal till klassrum (sal 111)

* Arbeta att bygga om och dela upp sal 125 i ett antal smårum som kan användas till arbetsplatser, möten och stöd till elever i behov av särskilt stöd.

* Komplettera klassrummens stödlådor (NPF-lådor) med mer material samt tydliggöra ansvarsfrågor kring deras påfyllnad och underhåll.

Resursanvändning

* Tid till fortbildning och utvecklingsinsatser avsätts i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser.

* Skolans förstelärare leder på uppdrag av, och tillsammans med, Skolledningen de pedagogiska utvecklingsinsatserna.

* Skolledning med stöd av vaktmästare driver ombyggnadsprojekten av sal 111 och sal 125.

* Skolledning beslutar om rutiner och systematik för påfyllnad av klassrummens stödlådor.

* Ekonomiska medel avsätts för eventuella investeringar och inköp av hjälpmedel.

Uppföljning

* Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs i syfte att bättre förstå elevernas upplevelse kring skolans lärmiljö och stöd. (vt)

* Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (juni)

* Sammanställning av utvärderingar samt analys av målets genomförande i samband med tertialrapport 2. (augusti/september)

Utveckling

Skolan ser utvecklingen mot en allt mer tillgänglig lärmiljö som betydelsefull för alla elevers utveckling och kunskapsresultat. Utvecklingsarbetet bedöms komma att pågå ytterligare några år. Intentionen att under läsåret 2021/2022 fördjupa pedagogernas kompetens avseende

tillgängliga lärmiljöer i kombination med digitala verktyg bedöms, mot bakgrund av det kraftigt ökade antalet personliga elevenheter, som extra viktigt.

Skolan är trångbodd och arbetar löpande med att utveckla och optimera sin nuvarande lokalanvändning. Skolan har som en del av detta påbörjat arbetet med att bygga ett klassrum av en lokal som tidigare varit utrymmesmässigt begränsat och svårtillgänglig för stora delar av skolans verksamhet (sal 111). Förändringen får till följd att en av lågstadiets årskurser samlas på en egen och mer lätthanterlig yta. Ombyggnationen resulterar också i att ett av årskursens tidigare använda klassrum (sal 125) frigörs. Detta rum ligger lättillgängligt i fastigheten och är väl lämpat för att delas upp i ett antal mindre rum som i sin tur kommer öka skolans möjlighet att ge eleverna det särskilda stöd som de behöver. I samband med

driftsättningen av de nya rummen finns behov av att utveckla och konkretisera rummens specifika inredning och utrustning. Detta kommer att prioriteras ekonomiskt och genomföras i samråd med berörda personalgrupper.

Nämndmål:

1.3.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö

Förväntat resultat

Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

75 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 87 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på

lektionerna

70 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på

lektionerna

60 % År

Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Mitt barn känner sig

tryggt i skolan

90 % År

Total frånvaro i grundskolan 7 % År

Enhetsmål:

Skolmiljön är trygg och lugn.

Förväntat resultat

* Vårdnadshavare till elever i förskoleklass och åk 2 upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (enligt elevintervjuer och satta indikatorer).

* Elever i åk 2, 5 och 8 upplever sig trygga och att de kan arbeta i lugn och ro (enligt elevintervjuer och satta indikatorer).

* Ombyggda lokaler som tillgängliggör anpassade lärmiljöer för elever i behov av stöd samt ökar möjligheten till avskilda och lugna hemvister.

* Nyinstallerad och förstärkt belysning av skolgården.

Arbetssätt

* Fortsätta anpassa skolans korridorer och kringytor för att möjliggöra en säkrare, tryggare samt mer stimulerande rast- och skolmiljö. Arbetet med att frigöra och utrusta ett lämpliga rastutrymme / uppehållsrum för årskurs 7-9 kommer att vara prioriterat.

* Skapa en organisation där en eller två pedagoger får ett ökat ansvar för att fokusera på utomhuspedagogik (årskurs F-6) samt ett eventuellt uppehållsrum (årskurs 7-9).

* Genomföra och vidareutveckla våra årskursintegrerade aktiviteter för att eleverna ska lära känna varandra över årskursgränserna.

* Skolan aktualiserar i samtal med SISAB (fastighetsägaren) behovet av en förstärkt och förbättrad skolgårdsbelysning.

* Ombyggda lokaler som tillhandahåller mer anpassade lärmiljöer för delar av årskurs 1-3 samt elever i behov av stöd (finns utförligare beskrivet under enhetsmålet "Elevernas lärmiljö är tillgänglig).

* Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs för att följa utvecklingen och få kvalitativ information kring hur eleverna upplever tryggheten och skolmiljön samt vad som behöver förbättras framöver. En viktig aspekt av intervjuerna är att försöka fånga upp om eleverna upplever sig kunna vara fokuserade på lektionerna samt eventuella anledningar kring varför de inte kan vara det. För skolans del är det viktigt att få förståelse för om eventuella störningar är kopplade till specifika händelser och moment eller ett tecken på upplevd brist på anpassningar och stimulans.

Resursanvändning

* Skolledning prioriterar och leder arbetet kring anpassningen av skolans korridorer, driftsättning av ett eventuellt uppehållsrum samt ombyggnation av klassrum.

* Ekonomisk prioritering av inventarier och möbler till rastrelaterade utrymmen och aktiviteter.

* Ekonomisk satsning kopplad till förstärkt organisation riktad mot utepedagogik och uppehållsrum.

* Skolledningen lyfter, i förhållande till SISAB, vikten av att den tidigare utlovade skolgårdsbelysningen prioriteras och installeras.

* Skolledning planerar och genomför tänkta elevintervjuer.

Uppföljning

* Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs i syfte att få utförligare information kring elevernas upplevelse av trygghet och studiero. (vt)

* Sammanställning av utvärderingar samt analys av målets genomförande i samband med tertialrapport 2. (augusti/september)

Utveckling

Katarina Norra är en relativt stor skola som samsas på en förhållandevis begränsad yta. För att kunna skapa trygghet och lugn krävs därför väl anpassade lokaler. Skolan har kommit en bra bit på väg till att skapa de hemvister och den fysiska klassrumsplanering som önskas men har fortfarande några lokaler som inte kan användas fullt ut men som efter mindre

ombyggnationer och anpassningar skulle kunna frigöras och disponeras bättre. De tänkta förändringarna skulle medföra en mer samlad lokalisering för några av våra årskurser samt frigöra några ytterligare rum för rastverksamhet, studier och stöd. Förändringarna är relativt begränsade men bedöms, utifrån att rastrelaterade korridorsljud, enligt elever och pedagoger, emellanåt sprids in i klassrummen, påtagligt kunna öka skolans förutsättningar till en tryggare och lugnare lärmiljö. I samband med en eventuell ombyggnation kommer skolan, tillsammans med berörda pedagoger, att påbörja en mer detaljerad utvecklingsplan för hur de nya

lokalerna ska utrustas och användas. Skolan ser även värdet av att förstärka organisationen avseende personal med ett rastrelaterat ansvar kopplat till skolgård, idrottssalar samt ett eventuellt uppehållsrum.

Skolan ser vidare ett trygghetsskapande värde i att fortsätta utveckla sina

årskursöverskridande aktiviteter. Via dessa aktiviteter ges eleverna möjlighet att lära känna och bygga relation med elever från andra årskurser som de annars enbart passerar i

korridoren. Utvecklingen av det årskursöverskridande arbetet ses som viktigt och bedöms komma vara fortsatt prioriterat ett tag framöver.

Vissa områden som ligger under SISAB:s ansvarar bedöms påverka elevernas trygghet.

Skolan ser bland annat behov av färdigställandet den tidigare tänkta skolgårdsbelysningen i syfte att öka elevernas trygghet kopplad till raster och fritidsverksamhet.

Nämndmål:

1.3.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Förväntat resultat

Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot. Eleverna är med ökande ålder delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv

attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag får vara med och bestämma om de aktiviteter vi har på mitt fritidshem

65 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven

74 % År

Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven

60 % År

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

77 % År

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen

70 % År

Enhetsmål:

Elever har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar.

Förväntat resultat

* Elever som upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (åk 5 och 8) (enligt elevintervjuer och satta indikatorer).

* Vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas (F-klass och åk 2) (enligt satta indikatorer).

* Elever upplever sig nöjda sig vara nöjda med inflytandet de har över fritidshemmets aktiviteter (enligt elevintervjuer och satta indikatorer).

* Generell höjning av elevernas bedömning av fritidsklubbens verksamhet (enligt grundskoleundersökningens spindeldiagram samt elevintervjuer).

* Elever upplever att lärarna är bra på att väcka intresse så att de får lust att lära (minst i nivå med staden) (enligt grundskoleundersökningen och elevintervjuer).

Arbetssätt

* Säkerställa och följa upp att skolans rutiner avseende skolplattformens bedömnings- och planeringsrelaterade moduler (Elevdokumentation (ED) och Planering & Bedömning (PoB)) efterföljs samt att vårdnadshavare och elever vet vilken information som ligger där och hittar dit.

* Förbereda och implementera de reviderade kursplanerna samt fortsätta utvecklingen mot en gemensam kommunikation och bedömningspraktik i ljuset av revideringen och Skolverkets allmänna råd (Betyg och betygsättning). Relevanta förändringar kopplade till revisionen av läroplanen kommuniceras till elever och vårdnadshavare.

* Fortsätta utveckla och investera i skolans fritidsverksamhet med fokus på att stärka elevernas och vårdnadshavarnas upplevelse av variation och valfrihet.

* Vidareutveckla fritidsverksamhetens lärmiljö och styrning i relation till läroplanen samt nyttjandet av skolans olika utrymmen och lokaler i samband med verksamheten.

* Slutföra Skolverkets webbkurs "Fritidshemmets uppdrag och undervisning" tillsammans

med fritidshemmens personal.

* I samband med möten, veckoblad och utvecklingssamtal förtydliga förskoleklassens uppdrag i relation till berörda vårdnadshavare.

* Prioritera kompletterande inköp som önskas av elever och personal till fritidshem, fritidsklubb och skolgård.

* Arbeta för en ökad lust att lära genom en varierad undervisning stärkt av Skolverkets kompetensutvecklingsinsats "Specialpedagogik för lärande".

* Stärkt fokus på undervisning och mindre på bedömning kopplat till de reviderade kursplanerna.

* Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs. Intervjuer genomförs i syfte att få mer information kring elevernas upplevelse av tydlighet, inflytande och förståelse för det egna lärandet.

Resursanvändning

* Skolledningen följer upp att skolplattformens moduler används på beslutat sätt i relation till terminsvis bedömning och löpande kommunikation.

* Tid för fortbildning av personal avsätts i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser.

* Skolans förstelärare leder Skolverkets fortbildning "Specialpedagogik för lärande".

* En ansvarig pedagog leder Skolverkets webbkurs "Fritidshemmets uppdrag och undervisning".

* Skolledningen leder arbetet med att utveckla skolans fritidsverksamhet avseende läroplan, valfrihet och variation.

* Förskoleklassens pedagoger kommunicerar med berörda vårdnadshavare avseende förskoleklassens uppdrag.

* Skolledningen prioriterar nödvändiga investeringar i fritidshem och fritidsklubb samt på skolgård.

* Skolledning planerar och genomför tänkta elevintervjuer.

Uppföljning

* Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med sex elever från respektive årskurs. Frågor ställs rörande elevernas upplevelse av tydlighet, inflytande och förståelse för sitt lärande. (vt)

* Sammanställning av utvärderingar samt analys av målets genomförande i samband med tertialrapport 2. (augusti/september)

Utveckling

Skolplattformens moduler bedöms numera vara väl fungerande och ge elever och vårdnadshavare goda möjligheter till insyn avseende elevernas kunskapsutveckling och skolans krav. Systemet samlar på ett systematiskt sätt skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner samt relevanta underlag i samband med betygsättning och bedömning.

Skolplattformens initiala driftproblematik försvårade implementeringen men bedöms numera fungera och i kombination med att skolan konsekvent hänvisar till dess innehåll, succesivt

upptäckas av vårdnadshavare och elever. Skolan bedömer Skolplattformens innehåll som centralt och viktigt för att skapa förståelse för elevernas kunskapssituation och lärande.

Skolan noterar att Skolverket i samband med införandet av de nya kursplanerna varit tydliga med att skolans löpande fokus ska vara undervisning och inte bedömning. Förändringen kan komma att innebära en viss förskjutning av skolans fokus och för en period medföra en diskrepans mellan skolans uppdrag och vårdnadshavarnas och elevers förväntan på bedömningsrelaterad tydlighet. Skolan kommer att följa utvecklingen i samband med implementeringen och förtydliga eventuella förändringar gentemot vårdnadshavare och elever.

Skolverkets kurser ses som värdefulla för att på ett systematiskt och kvalitativt sätt

vidareutveckla skolans och fritidshemmens verksamhet. Liknande utbildningsinsatser bedöms komma vara viktiga även framöver.

Skolan bedömer den pågående satsningen på utvecklingen av fritidshem och fritidsklubb som långsiktig.

KF:s inriktningsmål:

In document Verksamhetsplan 2021 för Katarina Norra skola (Page 7-15)