Stockholmsregionen i världen – en global utblick

Olika samverkande ekonomiska, tekniska och politiska processer har under lång tid bidragit till ett allt mer omfattande internationellt utbyte av kapital, arbets-kraft, varor och tjänster mellan regionen och omden. Globaliseringen leder även till att samhällen värl-den över utbyter kunskap, idéer, modetrender och kultur i allt högre grad.

Genom den digitala utvecklingen har interaktionen mellan människor förändrats dramatiskt. I dag har en stor del av världens befolkning tillgång till internet och fysiska möten ersätts i allt större utsträckning av elek-troniska kontakter. De digitala förbindelserna är där-med minst lika viktiga för utbytet som de fysiska, såväl i internationella som mer lokala sammanhang. Vid en jämförelse med andra internationella

storstadsregio-ner står sig Stockholmsregionen väl när det gäller de digitala förbindelserna samtidigt som regionen jäm-förelsevis har en låg internationell tillgänglighet i fysisk mening.

Trots den låga tillgängligheten, det perifera läget och en begränsad storlek hävdar sig den svenska huvudstadsregionen väl i en europeisk jämförelse.

Stockholmsregionen hamnar ofta högt i internationella rankingar över konkurrenskraftiga och attraktiva stor-stadsregioner i världen. Regionen är internationellt erkänd inom preklinisk forskning, mobil och trådbun-den kommunikation, miljöteknik, spelindustri, modern dans, musik, mode och formgivning med mera. Stockholmsregionen utpekas också i flera sam-manhang som den enda svenska ort med en betydande internationell roll inom tjänsteindustrin och finansvä-sendet. Samtidigt har många företags huvudkontor och FoU-verksamheter flyttat från regionen, bland annat i spåren av samgåenden och förvärv av bolag. Denna trend har inneburit att regionens FoU-investeringar som andel av bruttoregionprodukten har minskat, framför allt inom företagssektorn.

Stockholmsregionen är väl integrerad på europeisk nivå, men underordnad städer som London och Paris när det gäller positionen i den globala stadshierarkin.

I ett Östersjöperspektiv framstår Stockholm däremot som en ledande region och fyller som sådan en viktig roll.

Sverige är sedan länge i hög grad omvärldsberoende och i spåren av globaliseringen växer det internatio-nella utbytet. Även om varuhandeln fortfarande starkt dominerar det internationella utbytet så ökar tjänste-handelns andel, liksom den internationella migratio-nen och resandet. Den utvecklingen berör i hög grad

24 FÖRUTSÄT TNINGAR OCH UTMANINGAR FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

Source0 ESPON FOCIH xJøJ Origin of data0 ORYISH xJJI1 CORDISH xJJ,

© UMS RI5TE for administrative boundaries

Participation of Functional Urban Areas in global and European networks

This map does not necessarily reflect the opinion of the ESPON

Monitoring Committee © BBSR, ESPON Atlas, 2014 J x J JJkm

Global position in economic and resarch networks

global cities

cities with noticeable interw national participation cities with modest participation cities with low participation well integrated European cities

Size of symbols proportional to the population

JJHJJJ xHJJJHJJJ

EUROPE5N UNION

Partwfinanced by the European Regional Development Fund INVESTING IN YOUR FUTURE

Karta 1. Ranking av funktionella stadsregioner⁴ enligt © ESPON Atlas 2013

Källa: ESPON FOCI 2010; ORBIS 2007; CORDIS 2008.

Stockholmsregionen med sitt tjänstedominerade näringsliv, öppna samhällsklimat och nationellt sett goda omvärldsförbindelser. Till följd av den positiva nettomigrationen upplever regionen inte en lika påtag-lig demografisk utmaning på grund av en åldrande befolkning som i stora delar av övriga Europa.

I takt med regionens tillväxt har Stockholmsregio-nen successivt stärkt sin ställning som nationellt nav i

det internationella utbytet. Koncentrationen av beslutsfunktioner, expertis, finansiella institutioner och internationella förbindelser, inte minst genom regionens internationella befolkning, gör huvudstads-regionen till en port mot världen för en stor del av landets utåtriktade kontakter, likväl som en ingång för de utländska intressen som vill investera i, flytta till eller besöka Sverige.

4 Rankingen bygger på en analys av fem områden som enligt forskning driver den ekonomiska utvecklingen framåt; finans, försäkringar och fastigheter; högteknologi inklusive nano-, bio- och informationsteknik och beteendevetenskap;

avancerade företagstjänster; kulturella industrier samt transport och logistik. Beroende på i vilken omfattning städerna deltar i globala och europeiska nätverk inom var och en av dessa områden får de ett visst värde som sedan summeras.

Stockholm rankas i samma grupp som Amsterdam, Bryssel, Madrid, München och Zürich.

25 FÖRUTSÄT TNINGAR OCH UTMANINGAR FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

Sveriges handelsrelationer är starkt inriktade på närområdet. Tre fjärdedelar av utrikeshandeln med varor sker med Europa och ca 45 procent med länderna i Östersjöområdet, inklusive de nordiska grannlän-derna. Trenden visar att utrikeshandeln med Europa ökar i betydelse. Sveriges enskilt största handelspart-ner är Tyskland, följt av de nordiska grannländerna, Storbritannien, Nederländerna och USA. Därutöver har framför allt Ryssland och Kina haft ett växande utbyte med Sverige och Stockholmsregionen.

Östersjöområdet och Europa kommer även i fort-sättningen att ha störst betydelse för Sveriges och Stockholmsregionens internationella utbyte och

kon-takter. Det är första hand i denna kontext som Sveriges och Stockholmsregionens plats i ett internationellt sammanhang formas – i går, i dag och även i perspekti-vet 2030/2050. Samtidigt är det viktigt att utveckla relationerna till och utbytet med tillväxtekonomierna, framför allt i Asien. På längre sikt bedöms även tillväx-tekonomierna i Afrika få en större betydelser.

Trots en stark arbetsmarknad har Stockholmsregio-nen en hög ungdomsarbetslöshet, i synnerhet bland ungdomar med utrikesfödda föräldrar. Detta är ett stort och växande problem eftersom Sverige och Stockholmsregionen samtidigt har en relativt hög och växande andel utrikesfödda. En OECD-studie från

Wien Amsterdam

Istanbul Warszawa

Moskva Vilnius

Tammerfors

Berlin Hamburg

Paris London

Beijing

Bangkok

Doha Dubai Gran Canaria

BrysselDüsseldorf Frankfurt

Zürich

Genève

München Köpenhamn Oslo

Vasa

Helsingfors Tallinn Åbo

Riga New York

Stockholm

Avgångar/vecka 100 -130 40 -59 30 -39 20 -29 15 -19 5 -14

Källa: Swedavia, Stockholm Västerås Flygplats och Stockholm Skavsta Flygplats.

Karta 2. De fyra flygplatserna Arlanda, Bromma, Skavsta och Västerås utgör Stockholmregionens flygplatssystem.

Flest internationella direktavgångar gick i mars 2015 till Helsingfors, London, Oslo och Köpenhamn.

Av kartan framgår de mest frekventa destinationerna i mars 2015, tillsammans med de fem strategiskt viktigaste destinationerna utanför Europa.

26

Karta 3. Översikt över östra Mellansverige – ÖMS-regionen

0 15 30 60

Km Källa:

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Karlstad

Örebro

Linköping

Norrköping Eskilstuna

Nyköping Västerås

Uppsala Gävle

Falun

Borlänge

Stockholm

Jönköping

Regionala städer Huvudorter

Internationell flygplats Hamn

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

27 FÖRUTSÄT TNINGAR OCH UTMANINGAR FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

2015 visar att Sverige tillhör, tillsammans med USA, Nya Zealand och Finland, de länder där inkomstsprid-ningen har ökat snabbast mellan 1985 och 2013. Socio-ekonomisk exkludering och segregation är därmed betydande problem i Stockholmsregionen.

I en internationell jämförelse är de direkta utsläpp av växthusgaser förhållandevis låga i Stockholmsregio-nen, totalt sett, per invånare, och i relation till BNP/

BRP. Det finns ändå en stor utmaning i det kvarva-rande fossilberoendet inom transportsektorn. Här kan bland annat offentlig sektor driva på mot en snabbare omställning. Om regionens konsumtion och flygtran-sporter räknas in, vilket i ett globalt perspektiv är rim-ligt, blir ytterligare utmaningar belysta. Klimatfrågan är alltså högaktuell även i Stockholmsregionen, liksom flera andra miljöutmaningar som är kopplade till urbaniseringstryck, konsumtion och utsläpp.

4.2 Stockholmsregionen i ett