S
trandskolan består av två enheter, en skola och en förskola. Skolan ligger i utkanten av staden medan förskolan finns i stadens centrala delar. Under läsåret 2005–2006 uppgick skolans elevantal till 160 elever. På skolan arbetar 43 personer varav 34 är lä- rare (förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare). Vid studiens genomförande finns på skolan en förskoleavdelning för barn i åldrarna 1–5 år, tre fritidshemsavdel- ningar, tvåF–1-klasser (förskoleklass och skolår 1) och en klass i varje skolår 2–6. I den förskola som är belägen utanför skolan finns två avdelningar med barn i åldrarna 1–3 år och 3–5 år. Lärarna är organiserade i arbetslag. I F–1-klassernas arbetslag ingår för- skollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. I skolår 2–3 består arbetslaget av grundskollärare och fritidspedagoger och i skolår 4–6 finns grundskollärare, idrotts- och slöjdlärare samt elevassistent. Arbetslagen i förskolan består av förskollärare och barn- skötare.Skolan är en äldre byggnad och personalrummet ligger centralt i skolan. Här träffas samtliga kategorier av lärare vid raster och personalmöten. Rektorsexpeditionen ligger i nära anslutning till personalrummet. Ledningen för skolan består av en skolledare och en anställd skolassistent som avlastar skolledaren med administrativa arbetsuppgifter. Skolledaren är relativt ny på skolan och började sin tjänst under hösten 2005. Han är utbildad förskollärare och har varit rektor sedan 1998. Skolledaren har sedan 1984 haft olika ledaruppdrag och varit anställd som föreståndare inom barnomsorgen och barn- omsorgsinspektör. Skolledaren har gått den statliga rektorsutbildningen och en peda- gogisk/administrativ kurs på högskola.
Samspelet mellan skolledaren och lärarna
Avsnittet inleds med att jag redogör för skolledarens och lärarnas beskrivningar av samspelssituationer mellan skolledaren och lärarna. Här framkommer strategier som skolledaren använder i förhandlingsprocesser och i beslutsfattandet tillsammans med lärarna och hur lärarna ser på skolledarens agerande. I den avslutande delen redovisar jag förhållningssätt i ledarskapet och förutsättningar som skolledaren och lärarna för fram som centrala för att få en fungerande kommunikation.
Förhandlingsprocesser och beslutsfattande
Enligt skolledaren handlar ledarskapet till stor del om att föra samtal med personalen. Han anser att det är viktigt att skapa förståelse kring beslut för att de ska få genomslag i verksamheten. Min tolkning är att skolledaren ser förhandlandet med lärarna som det
centrala för att utveckla förståelsen för olika frågor i verksamheten. Skolledaren menar att det är under själva processen när han och lärarna resonerar sig fram till ett beslut som de utvecklar sådan förståelse som kan få en påtaglig verkan i verksamheten. Skol- ledaren menar att det ligger i uppdraget som skolledare att han skall leda och styra skolan, men att han inte får något genomslag i verksamheten om han sitter på sin rek- torsexpedition och själv fattar besluten. Lärarna måste vara delaktiga i beslut över hur de skall arbeta för att resultaten ska genomsyras i verksamheten. Skolledaren säger att om inte pedagogerna förstår ”syftet med ett beslut, en rutin eller en ordning så blir det ’tandlöst’ på något sätt”.
Skolledaren berättar att när han arbetar med förhandlingsprocesser kring föränd- ringar och för att få underlag till ett beslut lägger han först fram problemet för utveck- lings- och samverkansgruppen. Därefter resonerar han med det berörda arbetslaget om förändringen. Han säger att han under den här tiden lägger mycket tid på informella samtal till exempel vid kaffepauser med arbetslaget för att lärarna skall vara delaktiga i det som sker. Skolledaren understryker att det är en process som de berörda och han driver tillsammans. När han tagit del av lärarnas synpunkter drar han sig tillbaka på sin ”kammare” för att fundera vidare på lösningen av problemet.
I följande belyser skolledaren hur han arbetat med en beslutsprocess kring en för- ändring av mathållningen på förskolan, när de skulle köpa tjänsten från en närliggande skola. Idén till förändringen kom från en översyn av budgeten när skolledaren hade uppmärksammat att den inte skulle räcka till. I det första steget i arbetet med föränd- ringen uppger skolledaren att han gjorde de berörda lärarna medvetna om problemet. Skolledaren konstaterade att lärarna inte ställde sig negativa till förändringen och där- med kunde han gå vidare med förslaget och ta kontakt med berörda på förvaltningen. När skolledaren sedan utformat hela förslaget gick han tillbaka till lärarna igen för att höra deras åsikter. Därefter talade skolledaren med föräldrarepresentanter i lokala sty- relsen om deras synpunkter på förslaget.
Förändringsprocesser medför, enligt skolledaren, en tid fylld av osäkerhet för en del känner sig oroliga för att de inte vet hur det skall bli. Trots att dessa processer är arbet- samma menar skolledaren att de är fruktbara. Efter ett sådant arbete är det lätt att fatta beslut, för under processtiden faller förslag bort som inte varit så bra och andra saker framträder som självklara. Vid förändringar kan vissa medarbetare få ändrade uppgif- ter. Skolledaren framför då att det är betydelsefullt att tala extra med dem för att skapa förståelse för det beslut som är taget.
När lärarna uttalar sig om samspelet med skolledaren och hans agerande vid föränd- ringssituationer och när han vill att de skall ta till sig nya idéer menar de, att han inte vänder upp och ned på en invand situation. I stället beskriver de att han kommer med förslag som inte är helt genomtänkta. Fritidspedagogen kallar det för att skolledaren
”sår ett frö” som får växa fram hos lärarna genom att de blir delaktiga i hur föränd- ringen skall utformas. Hon har uppmärksammat att skolledaren kan föra fram idéer som andra på skolan skulle ha svårt att framföra. Skolledaren försvarar sig då med att han är nyanställd och inte har kännedom om hur saker fungerar på skolan. Enligt fri- tidspedagogen kan skolledaren säga:
Jag har inte jobbat så länge så jag vet inte hur ni har gjort innan. Det kan han ställa sig bakom lite och skydda sig med och [---] nu gör vi nytt för jag ser på ett annat sätt. Någon som har jobbat här längre har nog mycket svårare att göra en sådan grej och säga att nu har jag kommit på en ny idé. [---] Det har du sagt innan [---] så gjorde vi då.
Fritidspedagogen berättar hur det gick till när skolledaren förde fram förslag vid ett möte kring organiseringen av samverkan mellan förskoleklassen, fritidshemmen och de tidigare skolåren. Till mötet uppger hon att skolledaren hade förberett fyra olika förslag på samverkansmodeller. Skolledaren menar att det är viktigt att förändringar förbereds väl för att få långsiktiga lösningar. Vid förberedelserna säger skolledaren att han ”leker” med framtidsscenarier över tänkbara utvecklingsmöjligheter och dess konsekvenser. Han säger:
[---] jag som rektor måste ju tänka nästa läsår, två, tre, fyra och fem. Vart är vi på väg någon- stans. Så att jag i min tanke med utvecklingen och planeringen ser att så gör vi. [---] Får väl ha en sådan där rysk femårsplan (skratt). Det är ju viktigt för jag blir galen när man bara har ettårsperspektiv på en skola [---]. Jag vill ha en organisation som jag vet håller i flera år framåt även om elevantalet varierar lite grann och även om tjänsterna går lite upp och ner, så att det finns en grundorganisation som ändå håller och fungerar.
Fritidspedagogen berättar att på mötet, när de diskuterade skolledarens fyra samver- kansmodeller, framstod det förslag som skolledaren förespråkade som det mest genom- tänkta. Fritidspedagogen menar att hon genomskådat det genom att lägga ihop det hon hört vid tidigare diskussioner med det som framkom på mötet. I lärarens utta- lande i citatet framgår att skolledaren styr lärarna genom de förberedda förslagen men att det kan innebära svårigheter att driva igenom dem om inte lärarna är med på för- slagen:
[---] när man väl sitter då förstår man att ’aha’ det är så han har tänkt men samtidigt lämnar han det väldigt öppet för alla att få fundera. Men han har alltid en mall där han styr in alla på så att man inte flummar iväg alltför långt. Sedan är klart så vill han ha igenom (förslaget) men går det inte då är vi i majoritet [---] Det märker han att vissa grejer får han tulla på, han kan inte förändra allting på en gång men det är ett steg åt det håll som han vill.
När lärarna talar om förhandlandet menar de att skolledaren bollar sina idéer med dem. Han genomdriver inte förslag som lärarna ställer sig negativa till utan vill ha med sig dem i besluten. Det uppskattas av lärarna för att det blir en större enighet i frågor.
Flera lärare för fram att skolledaren intar ett jämbördigt förhållningssätt i samspelet med dem, vilket de menar underlättar kommunikationen med skolledaren. Läraren i idrott säger att skolledaren förhåller sig till lärarna som om han vore en av dem:
[---] känns nästan som en i mängden liksom han flyter in. Han är inte den där rektorn som sitter därborta utan han är mer en i mängden, då blir samarbetet betydligt lättare.
Det framgår också bland lärarna att deras förhållande inte är jämbördigt utan lärarna är medvetna om att skolledaren har en annan roll och kan bestämma över dem. Lä- rarna kan därför välja att vara följsamma och agera på det sätt som skolledaren önskar eftersom de vill positionera sig inför honom för att han är ny på skolan, uppger fritids- pedagogen. Hon säger:
[---] för man vet att även om jag har ett gott förhållande till honom så är det inte säkert att han skyddar mig om jag gör någonting som inte är riktigt okey, man är väldigt försiktig [---] Man går inte in och pratar med honom lite så där, hej hur mår du, hur är det idag, det gör man inte. Utan går man och pratar med skolledaren har man ett ärende då är det någonting man måste diskutera. Det är han bra på. Har man ett problem så tar han det på allvar och hjälper till att lösa det [---].
Skolledaren har varit på skolan för kort tid för att man skall kunna ha en uppfattning om honom, menar förskolläraren i förskoleklassen. Läraren har dock uppmärksammat att skolledaren vill lära känna lärarna för att veta hur han kan föra fram saker till dem:
[---] han är en sådan pedagog att han har en tanke med hur han lägger fram saker. Han har en vision om att lära känna folket, så han vet, så kan jag säga till den och så kan jag säga till den. Inte för att få sin vilja fram men ändå få det att sluta bra. Jag tror det ligger lite genomtänkt där bakom. Det är egentligen för kort tid att säga det när man inte känner honom så väl.
Att vara tillgänglig i vardagsverksamheten
När lärarna talar om samspelet med skolledaren i den vardagliga verksamheten framgår att de ser detta som betydelsefullt för att skolledaren skall få insyn i de olika verksam- heterna. Skolledarens tillgänglighet är också viktig för att de skall kunna få svar på sina frågor, enligt lärarna. Det uppstår dagligen frågor som de behöver hjälp med. Bland lärarna framkommer olika synpunkter på skolledarens besök i verksamheterna och ar- bete med pedagogisk ledning. Läraren i skolår 5 menar att skolledaren är mycket när- varande på skolan och lyckas med det på grund av att han har struktur på verksamhe- ten. Skolledaren berättar att han använder datorn för att skicka information för att på så sätt frigöra tid för pedagogiska diskussioner med lärarna. Varje vecka skickar han veckobrev till personalen. Veckobreven handlar dels om synpunkter på aktiviteter som genomförts och dels om information kring möten och aktiviteter som ska äga rum kommande vecka. Skolledaren menar att hans målsättning är att ta så lite tid som möj-
ligt i anspråk för envägskommunikation och i stället skicka informationen till lärarna. När skolledaren träffar lärarna behöver han därför inte ta upp
[---] sådan information som folk kan läsa sig till. [---] när jag träffar arbetslagen så försöker jag att komma till den pedagogiska diskussionen i olika frågor.
Läraren i skolår 2 anser att skolledaren arbetar mycket med pedagogisk ledning i jäm- förelse med tidigare skolledare. Läraren menar att skolledaren skaffat sig tid för detta genom att lägga ut mycket av det administrativa arbetet på skolassistenten. Enligt lära- ren finns det en vilja hos skolledaren att vara delaktig i det som händer på skolan och läraren känner tillit och får stöd av skolledaren. Skolledaren är synlig bland eleverna och intresserad av att vara med i verksamheten. Läraren säger att skolledaren
[---] kan dyka upp rätt som det är i korridoren eller titta in i klassrummet och det [---] tycker jag visar det här intresset, så man vet vad som pågår och vad som händer.
Bland lärarna framgår det emellertid också att de inte får någon större återkoppling på arbetet av skolledaren. Läraren i skolår 1 upplever att skolledarens besök i klassrummet varit korta och läraren undrar över om skolledaren hunnit få någon uppfattning om lärarens arbete. Läraren önskar mer besök av skolledaren. Enligt läraren har skolledaren det pedagogiska ansvaret för skolverksamheten och läraren ifrågasätter hur mycket samtal lärarna har med skolledaren om hur de utför undervisningen. Läraren upplever att hon inte får någon större respons av skolledaren på sitt arbete utan deras samtal handlar mer om konkreta saker som skall lösas. Läraren säger:
[---] jag har väl inte bett om någon uppfattning heller eller efterfrågat det men [---] ingen feedback så på mitt arbete. Det har jag inte fått [---] det vore kul att höra något ibland. Att du gör ett bra jobb eller något sådant.
Kontakten mellan skolledaren och lärarna, tror läraren, blir olika beroende på de problem läraren har med sin klass. Flyter arbetet i klassen blir samarbetet mindre och förekommer det elevvårdsärenden blir kontakterna tätare mellan skolledaren och lärarna.
Ledarskapet en kombination av mjukhet och fasthet
När skolledaren talar om sig själv och förhållningssättet till andra hänvisar han till per- sonlighetstester som han gjort och som visat att han är en ”samarbetsmänniska”. Andra kan, påpekar skolledaren, uppfatta honom som en som vet vad han vill, men utgångs- punkten för honom är att komma överens genom samarbete. Som person vill han uppfattas som någon det går att diskutera med och att inte känna sig nedtryckt om man har en annan åsikt. Skolledaren menar att det finns något hos honom som gör att det blir som han vill. Enligt min tolkning styr skolledaren lärarna i en bestämd riktning med ett mjukt förhållningssätt. Skolledaren beskriver det som att han är
[---] rätt så enveten att baxa det åt det hållet. Men inte på så sätt att jag går ut och slår näven i bordet och säger att nu är det detta som gäller utan snarare att jag i små, små steg liksom knuffar alla framför mig åt det hållet, kan jag nog känna.
Skolledaren menar att det finns två sidor i ledarskapet, en mjukare och en hårdare. Den mjuka sidan har att göra med ett ömsesidigt förhållningssätt till lärarna och att de tar hänsyn till varandra. Samspelet med lärarna betyder, enligt skolledaren, att han också får idéer av dem som han själv inte tänkt på. Han vill att lärarna skall känna av det gi- vande och tagande som han själv upplever mellan sig och lärarna och att de inte uppfat- tar det som om besluten tas på förhand av honom själv. I samspelet med lärarna ut- trycker skolledaren att han känner av om vissa saker är mogna att tas upp med dem. Det skolledaren bedömer som inte lämpligt väntar han med. Den andra sidan, den hårdare, handlar om att han har en annan roll än lärarna och att han är ytterst ansvarig för att ta besluten även om inte alla är med på dem. Skolledaren liknar sitt ledarskap vid en snigel. Han säger:
[---] en snigel är väldigt mjuk, känslig, försiktig och söker sig fram. Det ledarskapet måste man ha, att man lyssnar, känner sig för, resonerar och pratar. Men sen i bakgrunden så kommer man till det hårda skalet som snigeln också bär med sig. Någonstans går det en gräns där jag måste säga att nej nu är det så här [---] När jag har skaffat mig den här bilden då är det ändå min uppgift som rektor och säga. Okey nu har jag hört och så här får det bli, då tar jag be- slutet. [---] det innebär att en del kör jag över. Jag kan inte göra som alla säger.
Han tillägger:
[---] de har fått vara med, vi har resonerat och pratat. Jag har hört för och emot [---] sen är det jag som är satt att ta det yttersta beslutet och då får de leva med det [---]. Jag hoppas att de kan känna en trygghet i detta att, ja vi fick i alla fall säga vad vi tyckte och [---] att de förhoppningsvis litar på att jag har vägt samman alltihopa till något som åtminstone jag tycker var det bästa beslutet. Sen om de inte tycker det får de väl beklaga sig men då är ändå beslutet taget. Så en kombination av mjukhet men ändå tydlighet och fasthet i botten det skulle vara den där snigeln.
Skolledaren framför att han försöker skapa ett öppet och tillåtande klimat för att alla lärarna skall våga uttrycka sina åsikter. En del av lärarna, menar skolledaren, har mycket enkelt för att uttrycka sig medan andra sällan eller aldrig kommer till tals. En ledare måste uppmärksamma detta och organisera personalgruppen därefter, enligt skolleda- ren, till exempel genom att dela in personalen i mindre grupper eller låta alla framföra sina synpunkter genom att gå laget runt vid gruppdiskussioner. Skolledaren framför ock- så betydelsen av att avvikande åsikter får komma fram. Han förklarar att han kan upp- märksamma i en persons ansiktsuttryck om han/hon har andra synpunkter och bjuder då in läraren till samtal om dem. Skolledaren kan göra det genom att sätta sig bredvid per- sonen och fråga om personens synpunkter. Han inleder då samtalet med att
[---] prata väder och vind [---]. Jag signalerar att jag inte tycker illa om dig för att du tycker annorlunda. Däremot så kan jag säga att jag hör vad du säger men nu är det så här [---]. Jag vet att du tycker illa om det här men nu har vi bestämt så här och då är de det som gäller. Sedan kan vi gå och fika, sitta och snacka, skratta och ha hur trevligt som helst som privat- personer. Det tror jag är en viktig strategi som ledare att det ska vara det klimatet.
Den syn som framgår när lärarna talar om ledarskapet och samspelet med skolledaren överensstämmer med skolledarens syn på ledarskapet som två sidor. För lärarna innebär den mjukare sidan att skolledaren är en god lyssnare som vill ha delaktighet. Förskol- läraren i förskolan menar att en god pedagogisk ledare är en ledare som får med sig sina medarbetare och utvecklar saker tillsammans med dem i verksamheten. Lärare i skolår 2 för fram att det är viktigt att skolledaren vågar ta beslut men att det skall ske i delak- tighet med lärarna. Läraren visar att lärarna genom sitt agerande också påverkar ledar- skapet. Får de inte vara delaktiga väcker det irritation bland lärarna. Läraren menar att det inte skulle vara lätt för skolledaren om han bestämde utan att göra dem delaktiga:
För då skulle nog taggarna komma ut. Men om det är så här [---] om vi tar besparingar för det är sådant man drabbas av [---] vad kan vi ta det bäst, var gör det minst skada. Att man för en dialog.
Andra förhållningssätt som lärarna menar tillhör den mjuka sidan av ledarskapet hand- lar om att skolledaren är social, empatisk och stödjande. Läraren i skolår 1 framför betydelsen av att skolledaren är en person med ”hjärta” och har humor. Läraren har uppmärksammat att skolledaren använder sig av sociala aktiviteter för att skapa en god atmosfär bland lärarna. När lärarna diskuterar om innebörden av ett empatiskt förhåll- ningssätt handlar det om att skolledaren kan uppfatta hur personalen och eleverna mår. Läraren i skolår 5 menar att det också handlar om att de kan visa svaghet inför skolle- daren. Kan lärarna det är skolledaren mänsklig och öppen för att saker kan bli fel. Vid sådana tillfällen menar läraren att skolledaren kan vara ett stöd för dem vid problem- lösningen. Läraren tar upp att hon känner tillit till skolledaren och menar att hon fick det ganska omgående när han kom till skolan. Hon har svårt att sätta ord på vad som ingav henne känslan men hänvisar till ett tal som skolledaren höll på ett möte med personalen där han berättade om sig själv och vad han stod för.
Rättvisa och att det finns förtroendefulla relationer som inte är för personliga är