Strategier för effektivisering av etologiundervisning

Biologi är ett brett ämne som berör likaväl naturvetenskapligt innehåll och metoder som samhällsdebatter kring etik, hälsa och ekologi (Skolverket, 2011a) därför är det särskilt viktigt att innehållet i undervisningen är väl bearbetat och genomtänkt så att arbetet sker så effektivt som möjligt. Etologi som ämnesområde ingår i ämnet Biologi – naturbruk, i kursen Djurens biologi, där följande kunskaper ska behandlas:

• ”Olika djurslags naturliga miljö och naturliga beteende.

• Beteendestudier på djur av olika arter i olika miljöer och med olika ålder. • Etologiska grundbegrepp, till exempel stimuli, rangordning, flockbeteende,

tomgångshandlingar, överslagshandlingar och omriktat beteende.” (Skolverket, 2011b).

Etologi som ämnesinnehåll uttalas inte konkret i centralt innehåll för andra kurser inom Biologi men för Biologi 1 anges att undervisning ska behandla:

• ”Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.” (Skolverket, 2011a).

Forskning om undervisning och dess effektivitet anger att etologi effektiviserar undervisning i andra biologiområden t.ex. fysiologi, anatomi, ekologi, m.m. (Fisher & Novak,1984) och

bidrar positivt till ämnesövergripande undervisning med bl.a. geografi och matematik (Fanini, 2011), som är ett starkt argument för inkludering av etologi i undervisningen även om den inte alltid nämns konkret i styrdokumenten.

När det gäller effektivisering av undervisning som gäller likaväl för etologi som för andra ämnesområden kan tre huvudpunkter identifieras: god relation mellan lärare och elever, variation i undervisningsmetoder samt lärarens kompetens i anpassningen av undervisningen. Variation i undervisningsmetoder där praktik och teori balanseras samt val av

undervisningstyp anpassas till behandlade områden har markant påverkan på elevresultat och motivation (Brown, 1995; Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2011c). Utöver dessa

argument är variationen i undervisningsmetoder ett krav som ställs på undervisning i kursernas centrala innehåll (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b). Lärarens kompetens inom anpassningar av undervisningsinnehåll och form som baseras på rik och omfattande undervisningsrepertoar stödjer också i hög grad inlärningsprocessen och medför goda elevresultat (Brown, 1995; Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2011c). Relationer som skapas mellan lärare och elever påverkar också markant elevresultat för att den lägger grund till klassrumsklimatet, möjligheten till återkoppling blir lättare tillgänglig samt elever känner sig tryggare och blir mer engagerade (Skolinspektionen, 2010; Thornberg, 2013).

I nästa steg kan effektiviteten av undervisning analyseras utifrån punkter som är relevanta för ämnet. Analys av biologiundervisningens effektivitet belyste särskilt mycket: vikten av elevernas deltagande, undervisningens innehåll och struktur samt undervisningsmiljö. Tydlig strukturerad undervisning som karaktäriseras av transparenta och greppbara mål, konkret innehåll och bestämda krav på elever definieras som den framgångsrika undervisningen (Brown, 1995; Karlsson, 2006). Det anses också vara centralt att eleverna är engagerade i undervisningens organisation och sin egen inlärning samt att de deltar aktivt i

undervisningens olika moment bl.a. i praktiska moment i form av memoryspel, laborationer, m.m., i klassdiskussioner och i självständigt arbete (Brown, 1995; Karlsson, 2006). Slutligen är även platsen där undervisningen sker av stor betydelse. Varierande undervisningsmiljö stimulerar elevernas kropp och sinne och växling från ett klassrum till laborativ miljö eller undervisning utomhus väcker både elevernas intresse och sammanknyter teori med praktik (Brügge et al, 2007; Karlsson, 2006).

Slutligen kan effektivitet analyseras utifrån aspekter som följer just med etologiundervisning. Här specificeras att variationen mellan teoretisk och praktisk undervisning kan ske i form av etologiska studier av djurbeteende (Fisher & Novak,1984; Henson, 2008; Norell, 2010), memoryspel om djur (Norell, 2010) samt laborationer med användning av statistik och modern teknik för kartläggning av djuraktivitet (Fanini, 2011). Här finns det också utrymme att variera undervisningsmiljö för att utöver den ordinarie undervisningen kan praktiska moment i form av etologiska studier utföras både i klassrummet och utomhus. Ifall

observationen sker på husdjur kan den utföras i klassrummet men observation av vilda djur eller djur i deras naturliga habitat kräver utomhusmiljö (Fisher & Novak,1984; Henson, 2008; Norell, 2010). Den sista aspekten som bidrar till etologiundervisningens effektivitet och inte får missas är elevernas kunskaper om ämnets sociala aktualitet samt elevernas skicklighet i användning av modern teknik (Fanini, 2011).

Referenser

Al-Nasser A, Al-Khalaifa H, Al-Saffar A, Khalil F, Albahouh M, Ragheb G, Al-Haddad A & Mashaly M. (2007). Overview of chicken taxonomy and domestication. World Poult Sci J. 63:285–300.

Bischof, H.-J., Hogan, J. A., & Bolhuis, J. J. (1994). Sexual imprinting as a two-stage

process. Cambridge: Cambridge University Press, 1994:82–97.

Bolhuis, J. J. & Trooster, W. J. (1988). Reversibility revisited: stimulus-dependent stability of

filial preference in the chick. Animal Behaviour, 36,668474.

Bolhuis, J. J., Johnson, M. H., & Horn, G. (1989). Interacting mechanisms during the

formation of filial preferences: The development of a predisposition does not prevent learning. Journal of Experimental Psychology: Animal Behaviour Processes, 15, 376-382.

Bolhuis, J. J., De Vos, G. J., & Kruijt, J.P. (1990). Filial imprinting and associative learning. Quart J Exp Psychol 1990;42B:313–29.

Bolhuis, J. J. (1991). Mechanisms of avian imprinting: a review. Biological Reviews of the Cambridge Philosophical Society, 66(4), 303–345.

Bolhuis, J. J., & Horn G. (1992). Generalization of learned preferences in filial imprinting. Anim Behav 1992;44:185–7.

Bolhuis, J. J., & Honey, R. C. (1994). Within-event learning during filial imprinting. Journal

of Experimental Psychology. Animal Behavior Processes, 20(3), 240–248.

Bolhuis, J. J. (1999). Early learning and the development of filial preferences in the

chick. Behavioural Brain Research, E 2, 245.

Bonner, J. T. (1980). The Evolution of Culture in Animals. Princeton, NJ: Princeton University Press.

Brown, C. R. (1995). The effective teaching of BIOLOGY. New York: Longman publishing. Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (2007). Friluftslivets pedagogik: för kunskap, känsla

och livskvalitet (3. uppl.). Liber.

Catania, A. C., & Laties, V. G. (1999). Pavlov And Skinner: Two Lives In Science (An Introduction To B. F. Skinner's "Some Responses To The Stimulus 'Pavlov' "). Journal of the experimental analysis of behavior. 72, 455-461.

Collias, N., Collias, E., Jennrich, R.I. (1994). Dominant red jungle fowl (Gallus-gallus) hens

in an unconfined flock rear the most young over their lifetime. Auk. 111:863–872.

Cowan, P. J. (1974). Selective responses to the parental calls of different individual hens by

young Gallus gallus: Auditory discrimination learning versus auditory imprinting. Behavioral Biology, 10(4), 541–545.

Curio, E. (1988). Cultural transmission of enemy recognition by birds. In T. R. Zentall & B. G. Galef, Jr. (Eds.), Social learning: Psychological and biological perspectives (p. 75–97). Lawrence Erlbaum Associates, Inc.

Dall, S., Houston, A., & McNamara, J. (n.d.). The behavioural ecology of personality:

consistent individual differences from an adaptive perspective. ECOLOGY LETTERS, 7(8),

De Vos, G.J., & Bolhuis, J.J. (1990). An investigation into blocking of filial imprinting in

chicks during exposure to a compound stimulus. Quart J Exp Psychol 1990;42B:289 – 312.

Emery, N.J. (2006). Cognitive ornithology: the evolution of avian intelligence. Philos Trans R Soc B. 361:23–43.

Fanini, L. (2011). Animal Navigation in the Classroom: Lessons from a Pilot

Experience. Applied Environmental Education and Communication, 10(3), 178–187.

Fisher, R. L. & Novak, J. A. (1984). An Experimental Fish Ethology Unit. The American Biology Teacher, 46(1), 23.

Flodberg, A.-S. (2010). Ett pedagogiskt material inom ekologi för gymnasiekursen

Naturkunskap A. Lärarexamensuppsats. Högskolan i Gävle. Institutionen för matematik,

natur- och datavetenskap, Gävle.

Fumihito, A., Miyake, T., Sumi, S., Takada, M., Ohno, S. & Kondo, N. (1994). One

subspecies of the red junglefowl (Gallus gallus gallus) suffices as the matriarchic ancestor of all domestic breeds. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of

America, 91, 12505-12509.

Gallese, V. & Goldman, A. (1998). Mirror neurons and the simulation theory of mind-

reading. Trends Cogn Sci. 1998;2(12):493‐501.

Garnham, L., Ahlgren Porthen, S., Child, S., Forslind, S., & Lovlie, H. (2019). The role of

personality, cognition, and affective state in same-sex contests in the red junglefowl.

Behavioral Ecology and Sociobiology (2019) 73: 149

Hailman, J. P. (1969). How an Instinct Is Learned. Scientific American, 221(6), 98-108.

Henson, K. (2008). It’s a Zoo out There! Science Teacher, 75(2), 44–47.

Hess, E. H. (1973). Imprinting: Early Experience and the Developmental Psychobiology of

Honey, R. C., & Bolhuis, J. J. (1997). Imprinting, Conditioning, and Within-event

Learning. Quarterly Journal of Experimental Psychology: Section B, 50(2), 97–110.

Hull, C. L. (1943). Principles of behavior: an introduction to behavior theory. Appleton- Century.

Jensen, P. (2006). Djurens beteende: [-och orsakerna till det] (3. [uppl.]). Natur och kultur.

Johnson, M. H., & Horn, G. (1988). Development of filial preferences in dark-reared chicks. Anim Behav 1988;36:675–83.

Karlsson, A.-C. (2006). Hur man fångar elevers intresse för ämnet biologi.

Lärarexamensuppsats. Karlstads Universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap Biologi, Karlstad.

Manning, A., & Dawkins, M. S. (2012). An introduction to animal behaviour (6. ed.). Cambridge University Press.

Marino, L. (2017). Thinking chickens: a review of cognition, emotion, and behaviour in the

domestic chicken. Anim Cogn. 20:127–147.

Martin, G. M., & Lett, B. T. (1985) Formation of associations of colored and flavoured food

with inducedsickness in five main species. Behavioral and Neural Biology 43: 223-37.

McQuoid, L. M., & Galef, B. G. (1992). Social influences on feeding site selection by

Burmese fowl (Gallus gallus). Journal of Comparative Psychology. 106. 137-141.

10.1037//0735-7036.106.2.137.

Moore, B. R. (1992). Avian imitation and a new form of mimicry: Tracinf the evolution of

complex learning. Behavior, 122, 231-263.

Miura, M., & Matsushima, T. (2016). Biological motion facilitates filial imprinting. Animal Behaviour 116, 171-180

Nationalencyklopedin [NE]. (2020). Hönsfåglar. Hämtad 2020-05-15, från:

http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hönsfåglar

Osorio, D., Vorobyev, M. & Jones, C. D. (1999). Colour vision of domestic chicks. J Exp Biol. 202:2951–2959.

Norell, U. (2010). Pedagogiskt material i etologi för gymnasiet. Lärarexamensuppsats. Högskolan i Gävle. Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Gävle.

Pearce, J. M. (2008). Animal learning & cognition : an introduction (3. ed.). Psychology Press.

Pearce, J. M., & Bouton, M. E. (2001). Theories of Associative Learning in Animals. Annual Review of Psychology, 52(1), 111.

Rescorla, R. A. (1988). Pavlovian Conditioning: It’s Not What You Think It Is. American Psychologist, 43(3), 151–160.

Rosa-Salva, O., Regolin, L. & Vallortigara, G. (2010). Faces are special for newly hatched

chicks: evidence for inborn domain-specific mechanisms underlying spontaneous preferences for face-like stimuli. Dev. Sci. 13, 565–77.

Rosa-Salva, O., Grassi, M., Lorenzi, E., Regolin, L., & Vallortigara, G. (2016). Spontaneous

preference for visual cues of animacy in naïve domestic chicks: The case of speed changes. Cognition, 157, 49–60.

Réale, D., Reader S. M., Sol, D., McDougall, P.T., & Dingemanse N.J. (2007). Integrating

animal temperament within ecology and evolution. Biol Rev Camb Philos Soc. 82:291–318.

Schausberger, P. (2017). Non-associative versus associative learning by foraging predatory

mites. Springer Nature.

Sherry, D. F., & Galef, B. G. (1990). Social learning without imitation: More about milk bottle opening by birds. Animal Behaviour, 40(5), 987–989.

Shettleworth S.J. (2010). Cognition, evolution, and behaviour (2. ed.). Oxford: Oxford University Press.

Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen. Hämtad 2020-04-12, från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/sammanfattning- forskningsoversikten.pdf

Skolverket. (2011a). Ämne Biologi. Hämtad 2020-04-12, från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DBIO%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3

Skolverket. (2011b). Ämne Biologi - naturbruk. Hämtad 2020-04-12, från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DBIG%26courseCode%3DBIGMAN0%26lang%3Dsv%26tos %3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_BIGMAN0

Skolverket. (2011c). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad 2020-04-12, från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare (2. uppl.). Liber.

Thorwart, A., & Livesey, E. J. (2016). Three Ways That Non-associative Knowledge May

Affect Associative Learning Processes. PubMed Central (PMC).

Van Kampen, H. S., & Bolhuis, J. J. (1993). Interaction between auditory and visual learning

Versace, E., Schill, J., Nencini, A. M., & Vallortigara, G. (2016). Naïve Chicks Prefer

Hollow Objects. Public Library of Science Vol 11, Iss 11.

Von Frisch, K. (1993). The Dance Language and Orientation of Bees. Harvard University Press.

Yamaguchi, S., Aoki, N., Kitajima, T., Iikubo, E., Katagiri, S., Matsushima, T., & Homma, K. J. (2012). Thyroid hormone determines the start of the sensitive period of imprinting and

primes later learning. Nature Communications, 3, 1081.

Zidar, J. (2017). The relationship between personality and cognition in the fowl, Gallus

gallus. Department of Physics, Chemistry and Biology, Linköping University.

Zidar, J., Balogh, A., Favati, A., Jensen, P., Leimar, O., & Løvlie, H. (2017). A comparison of

animal personality and coping styles in the red junglefowl. Animal Behaviour, 130, 209–220

Zidar, J., Balogh, A., Leimar, O., & Lovlie, H. (2019). Generalization of learned preferences

covaries with behavioral flexibility in red junglefowl chicks. Behavioral Ecology, 30(5),