I samband med flytten till Sverige skedde en värdeminskning av informanternas kulturella kapital. Kunskaper om samhällsstrukturer, utbildningsväsende, språk och kulturella koder är exempel på kulturella kapital som informanterna förvärvat i sina hemländer. En värdeminskning sker då detta kapital inte är lika användbart i den svenska kontexten. Migrationen medför således en värdeminskning av det kulturella kapitalet. Därför ser informanterna behovet av att bygga på nya kulturella kapital som är bättre fungerande i det sammanhang där de befinner sig nu. Informanterna uttrycker alltså ett behov av att skaffa sig gångbart kulturellt kapital i Sverige och vår studie visar att de har flera olika strategier för att uppnå detta.
Resultaten visar att informanterna vill investera i högre utbildning för att finna en plats i samhället och för att ha framtida möjligheter att göra vad de vill. Det framkommer en bild av att utbildningskapital genererar frihet och möjligheter. De ser utbildningskapital både som en strategi och en resurs för att forma ett liv i Sverige. Genom att göra investeringar i denna kapitalform ser informanterna till att öka sina framtida möjligheter att nå goda och inflytelserika positioner på arbetsmarknadsfältet (Aakvaag 2011, 165–166), detta framstår som viktigt för dem. Det är inte svårt att förstå varför informanterna ser utbildning som en del i vägen framåt. Investeringar i utbildningskapital bidrar nämligen till en värdeökning av både ekonomiska, språkliga och sociala kapital. I sin tur genererar detta ett högre kulturellt kapital som är mer gångbart på fält där informanterna har drömmar och förhoppningar om att få tillträda (Bourdieu 1997, 11).
35
Vi har även identifierat språket som en mycket viktig del i informanternas syn på sina möjligheter här i Sverige. Det framkommer att det är deras språkliga förmåga som avgör huruvida de kan ta till sig ny kunskap, som i sin tur kan öka utbildningskapitalet. Att skaffa sig gångbart språkligt kapital är även nödvändigt för att de ska kunna orientera sig på arbetsmarknadsfältet. Språkligt kapital värderas högt och investering i denna kapitalform ses som någon som öppnar dörrar till fält som är viktiga för dem. Det intressanta är dock att informanterna inte anser sig kunna skaffa tillräckliga språkliga kapital genom studier på SFI eller språkintroduktion, istället ser de arbete eller praktik som en strategi mot att nå ett högre språkligt kapital. En av informanterna liknar språket vid en nyckel som ger tillgång till samhällets olika fält. När de skaffat sig språkliga kapital har de också skaffat sig makt och inflytande i samhället. Införskaffandet av språkliga kapital kan både vara en strategi för att nå sina mål, det kan också vara en resurs att tillgå i formandet av en framtid, men det upplevs även som en begränsning och något som stoppar upp och försvårar vägen framåt. Förutom dessa kulturella kapital, där utbildning och språk har stor betydelse, framkommer det av resultatet att arbete och en stabil ekonomi är viktiga aspekter för informanterna. Deras framtida mål är att skaffa sig ett arbete som i sin tur leder till egenförsörjning. Vägen dit upplevs som olika lång för informanterna, detta beroende på tidsmässig skillnad gällande vistelse i Sverige. De för dock ett gemensamt resonemang över vad de behöver göra för att nå ett arbete. Informanterna anser sig behöva investera i utbildning för att nå arbetsmarknaden. Återigen blir införskaffandet av utbildningskapital ett medel för att nå målet.
För alla informanterna är det viktigt att sträva efter ekonomiskt oberoende. Genom att investera i utbildning och arbete ökar de på sikt sina ekonomiska kapital. Ett högt ekonomiskt kapital medför materiella tillgångar som för informanterna framkommer som viktiga. Det handlar om möjligheten att kunna flytta, köpa hus och försörja en familj. De handlar också om att arbete genererar en känsla av egenmakt och frihet, något som för några av deltagarna varit en avlägsen dröm som nu blivit verklighet.
Vår studie visar även att informanterna ser inflyttning till större städer som en strategi för att öka sina chanser till införskaffandet av utbildningskapital och arbete. De har alla en tanke om att deras möjligheter till formandet av en framtid i Sverige växer om de söker sig till storstäderna. Där anses utbudet större både inom utbildnings- och arbetsmarknadsfältet.
36
Flytten till större städer kan också innebära, som vi tolkar det, större möjligheter att etablera sociala kontakter, vilket framkommer som en betydelsefull resurs i formandet av en framtid i Sverige.
Med sociala kontakter kommer vi in på sociala kapital och dess betydelse för informanternas möjligheter att forma en framtid i Sverige. Av resultaten kan vi se att flytten till Sverige har medfört en minskning av informanternas sociala kapital. I sina hemländer har de omgivit sig av olika sociala nätverk, men krig och oroligheter har resulterat i en splittring av dessa nätverk. Personer som tidigare ingått i informanternas nätverk, är idag utspridda på olika ställen runt om i världen. Några av informanterna har familjemedlemmarna här i Sverige, medan andra har delar av familjen hos sig, en av informanterna befinner sig i Sverige utan några sociala kontakter från hemlandet. Informanterna poängterar värdet av att ha familjen nära, men de anser också det vara viktigt att skapa sociala kontakter utanför redan befintliga nätverk.
De har alla som strategi att öka sina sociala kapital, för att kunna mobilisera dessa på ett sätt som gynnar dem inom olika samhälleliga fält. Informanterna vill träffa och lära känna människor som redan är förankrade i det svenska samhällslivet och som känner till hur allt fungerar. Informanterna ser således införskaffandet av sociala kapital som en resurs att tillgå för att navigera i ett helt nytt samhälle.
Genom att delta i sociala sammanhang såsom språkcafé kan de kombinera förvärvandet av sociala kapital med språklig utveckling. Att skaffa sig sociala kapital kan ses som ett medel för att på sikt kunna utveckla mer gångbara kulturella kapital. Högt socialt kapital ses också som en resurs i sökande efter arbete.
Det framställs som svårt och ansträngande att fylla på sitt sociala kapital här i Sverige, och i den svårigheten kan språket och kulturskillnaderna anses vara de begränsande faktorerna. Informanterna är i färd med att skapa nya sociala kontakter och öka sina sociala kapital, men sociala kapital är ett relationsbegrepp, och relationer tar tid att bygga upp (Bourdieu 1997, 10), något som informanterna är väl medvetna om.
37
6.3 Sammanfattning
Informanterna ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Trots en ljus syn på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige, upplevs utmaningar, där brist på sociala, kulturella och ekonomiska kapital är tydligt framträdande. I studien har det identifierats ett antal strategier och resurser som informanterna använder sig av i formandet av en framtid i Sverige. Dessa är sammanflätade och påverkar varandra i allra högsta grad. Informanterna har som framtida mål att studera på högskola eller universitet för att kunna skaffa sig ett arbete som i sin tur leder till god ekonomi och egenförsörjning. Detta framkommer som viktigt för samtliga. För att kunna nå sina mål har informanterna format strategier. Införskaffandet av kulturellt kapital, där utbildnings- och språkligt kapital ingår, är en sådan viktig strategi. På sikt kan dessa kapital även ses som resurser att använda sig av på vägen mot målet. Utbildningskapital antas leda till inträde på arbetsmarknadsfältet som i sin tur leder till målet om ekonomisk självständighet. För att fullt ut kunna engagera sig i en utbildning krävs först investering i språkliga kapital. Även om utbildningskapital anses viktigt, framkommer det i resultaten att språkliga kapital ses som nyckeln till framtida möjligheter. Informanterna ser arbete eller praktik som bästa sättet att bygga upp sitt kulturella kapital då får de kunskaper som både är språkliga- och sociala.
Likt införskaffande av kulturella kapital som strategi, ser vi att informanterna eftersträvar en ökning av sina sociala kapital. Med migrationen skedde en värdeminskning i denna kapitalform, något som de nu försöker att ta sig an på olika sätt. Informanterna önskar kontakt med människor som är väl etablerade i landet, som kan fungera guidande och stödjande i processen mot att forma en framtid i Sverige. En ökning av sociala kontakter kan ses både som en strategi för nå målet om arbete och språklig kunskap, men det kan också ses som en resurs att tillgå för att skapa kännedom om- och tillit till det nya landet. Slutligen framkommer en skillnad mellan könen gällande synen på möjligheter i Sverige kontra situationen i hemländerna. De manliga informanterna har haft högre kulturella, sociala och ekonomiska kapital i sina hemländer, detta jämfört med de kvinnliga informanterna. Det i sin tur kan tolkas som att flytten till Sverige, överlag, medfört en större kapitalförlust för de manliga informanterna än för de kvinnliga.
38
7.0 Diskussion
Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige. Vidare har vi undersökt vilka strategier och resurser de använder sig av för att forma en framtid i det nya landet.
I detta kapitel för vi en diskussion kring resultat, analys och tidigare forskning. Vi har även en diskussion rörande val av metod och teori. Slutligen reflekterar vi över studiens slutsatser kopplat till studie- och yrkesvägledning, vi kommer också att ge förslag på fortsatt forskning inom det valda området.
7.1 Resultatdiskussion
Resultatet av vår studie visar att unga nyanlända ser sina möjligheter att forma en framtid i Sverige som goda. De unga nyanlända som medverkat i vår undersökning berättar om framtidsplaner som involverar utbildning, arbete och egenförsörjning. Berättelserna är fyllda med hopp och tilltro inför framtiden, men också med motstånd och svårigheter. Resultaten visar att sociala kontakter, studier, språk, förankring på arbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet är viktiga faktorer för studiens informanter. Av dessa faktorer lyfts utbildning och språkliga kunskaper fram som extra viktiga i informanternas tankar och funderingar gällande möjligheterna att forma en framtid i Sverige.
I analysen av resultatet blir det även tydligt för oss att förvärvandet av sociala, kulturella och ekonomiska kapital är betydelsefulla strategier för unga nyanlända när det kommer till att forma en framtid i Sverige. Dessa kapitalformer kan inte bara ses som strategier utan också som resurser att tillgå på vägen mot formandet av en framtid i den svenska kontexten. Många av de slutsatser som vi dragit i analysen av våra resultat, går att finna i tidigare studier utförda runt om i världen. I en studie från Sverige belyser Sharif (2017), precis som vi, unga nyanländas upplevelser. I sin avhandling ”Här i Sverige måste man gå i skolan för
39
att få respekt”, har visserligen Sharif (2017) fokuserat på nyanlända ungdomar på introduktionsprogrammet men vi kan ändå se att vi kommer fram till liknande slutsatser. I linje med Sharif (2017) har vi funnit att unga nyanlända har en vilja och en motivation att investera i utbildningskapital då de uppfattar detta som en väg in i samhällslivet. Precis som Sharifs (2017, 175–177) avhandling pekar även våra resultat på språket som ett betydelsefullt kapital att investera i då det öppnar upp för möjligheter på samhällets olika fält.
Även Irizarry & Kleyn (2011) lyfter i sina studier fram utbildning som en betydelsefull del av framtiden för unga invandrare. I Irizarry & Kleyns (2011) studie framkommer det att unga invandrare i USA, ser investering i utbildning som en möjlig väg mot ekonomisk framgång, både för dem själva och familjerna, något som även vi kan konstatera utifrån resultaten av vår studie.
I tidigare genomförda studier, både innanför och utanför Sveriges gränser, har vi funnit stöd för vår tolkning av empirin. Vi kan se att resultaten i vår studie bekräftar mycket av det som vi redan visste om problemområdet. Något som vi däremot inte har funnit i tidigare genomförda studier är skillnader i hur unga nyanlända män och kvinnor upplever att flytten till Sverige medfört möjligheter för framtiden. Parallellt med att samtliga informanter ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid i Sverige, kan vi se att kvinnornas upplevelser av sina framtidsutsikter ökat i samband med flytten, medan männens har minskat. Männen som deltagit i vår studie hade, innan krig och oroligheter i hemländerna, relativt goda möjligheter att forma en framtid, då de hade tillgång till införskaffande av utbildningskapital och tillträde att delta på arbetsmarknadens fält samt att de relativt obehindrat kunnat investera i en social sfär utanför hemmet. Tillskillnad från männen, upplevde kvinnorna sig mycket begränsade i sina dåvarande livssituationer. Däremot pratar de kvinnliga informanterna idag om frihet, självständighet och framtida möjligheter.
Denna skillnad mellan könen vad gäller upplevelsen av möjligheter i hemländerna jämfört med upplevelsen av möjligheter i Sverige är intressant, och därav värd att belysa. Vi ser alltså att de kvinnliga informanterna på ett tydligare sätt lyfter det faktum att de varit mycket begränsade i sina hemländer och att flytten till Sverige inneburit en framtid med ökade möjligheter, detta till skillnad från de manliga informanterna som haft en betydligt
40
friare tillvaro i sina hemländer och där möjligheterna för dem snarare minskat i samband med flytten till Sverige.
Vi är medvetna om att studiens intervjumaterial är begränsat i sin omfattning, och att vi därför inte kan dra slutsatser som gäller för alla unga nyanlända. Vi vill ändå lyfta fram det uppenbara faktum att kön spelar roll för huruvida informanterna ser på sina möjligheter att forma en framtid här i Sverige, sett ur både ett dåtida- och nutida perspektiv.