Vilka strategier/tekniker använder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation?

Resultatet av vår genomförda litteraturstudie samt resultat av genomförda intervjuer visar att det finns en mängd olika strategier som individen använder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. Vårt resultat tyder på att visa tekniker är medvetna och andra är mer

omedvetna, instinktiva. Vilka strategier som används är i allra högsta grad individuellt och har en koppling till anställningsform, familjesituation eller vilket förhållningssätt individen har till sitt arbete. De mer instinktiva strategierna som vi kan tyda utifrån våra intervjuer är sådana som syftar till att hjälpa individen att hantera stress, strategier som syftar till att hjälpa individen att klara av ett högt arbetstempo samt strategier som syftar till att hjälpa individen att bli mer effektiv/produktiv. För att hantera stress berättar Linda att hon använder sig av sitt inre lugn och tar några djupa andetag. Niklas berättar att han planerar sina arbetsuppgifter utifrån vilken situation som råder under dagen, detta för att bli så effektiv som möjligt.

Flexibilitet i arbetslivet kan ha både positiva och negativa konsekvenser för individen. De positiva aspekterna kan vara att individen känner tillfredställelse genom att man på ett friare sätt kan utforma och styra sitt sätt att arbeta, bestämma över arbetstider eller i övrigt kunna påverka sin arbetssituation. De negativa aspekterna kan enligt Allvin m.fl. innebära att individen känner ett ökat tryck för att behöva arbeta mer. För att möta detta ökade krav på att arbeta mer kan individen arbeta trots sjukdom, arbeta övertid (både betald och obetald) öka sitt arbetstempo, drar in på raster eller skippa lunch rasten. Att personer använder sig av olika strategier för att hantera det ökade kravet på att arbeta mer ser vi i våra informanters

berättelser. Jonas (som är professionell dansare) berättar bland annat att han dansade med 38,5 graders feber för någon vecka sedan. Maria berättar bland annat att hon förr arbetade mycket övertid och kunde ha över 70 timmars flextid, Niklas berättar att han har många flextimmar sparade och Karin berättar att hon arbetade mer tid än vad hon fick betalt för, ”Jag gjorde det ett år, fick kanske bara betalt för hälften…” Enligt Allvin m.fl. kan en orsak till att man arbetar trots sjukdom vara att individen inte är utbytbar. Detta anser vi väl stämma överens med Jonas berättelse då han berättar att orsaken till att han arbetade trots febern var att ingen kunde ta över hans dans roll. Vidare anser vi att de intervjuade ofta arbetar övertid för att möta det ökade kravet på att arbeta mer.

Vidare är det viktigt att nämna de olika strategierna som individen använder för att hålla isär privatliv från arbetsliv. Dessa strategier kan vi tydligt urskilja från vår intervjustudie och är de

42

strategier som är mer medvetna hos våra informanter. Linda berättar bland annat att hon bestämt sig för att inte arbeta två helger i rad. Karin i sin tur berättar att hon ville att hemmet skulle vara en fristad och därför inte ville arbeta från hemmet. Enligt Allvin m.fl. kallas denna strategi uppdelning av tid och rum vilket menas att till exempel ha ”arbetsförbud” i vissa delar i hemmet. Dock berättar Karin att denna teknik inte fungerade då arbetsbördan var för stor. En strategi som Jonas använder sig av är att skilja mellan betalt och icke betalt arbete. Några andra strategier som våra intervjuade använder sig av för att skilja mellan arbete och fritid är: att inte prata om sitt arbete efter arbetstid, inte umgås med arbetskollegor på fritiden samt att inte inreda sitt kontor med privata tillhörigheter dvs. ”jag vill inte göra vardagsrum av mitt kontor”.

Vi vill poängtera att vi inte ser resultatet av vår frågeställning som allmängiltig, utan som vi tidigare nämnde utvecklar människor sina egna individuella strategier för att bemästra olika arbetssituationer som dessutom påverkas av många olika individuella faktorer. Vårt resultat av vår intervjuundersökning bekräftar dock till största del vår litteraturstudie. Slutligen är vår förhoppning att våra framtida läsare eventuellt kan få några tips eller idéer om hur man med olika strategier eller tekniker kan hantera sin flexibla arbetssituation.

43

6. SLUTDISKUSSION

Utifrån genomförd studie har vi fått en större kunskap om begreppet flexibilitet i arbetslivet och om de individuella strategier som människor utvecklar för att kunna hantera sin flexibla arbetssituation. Det som vi ser som slående utifrån våra resultat är vidden av begreppet “flexibilitet”. Vi anser oss se att begreppet flexibilitet dels beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden men att innebörden av flexibilitet kan vara någonting annat för individen. Vår uppfattning är att arbetstagarens situation i förhållande till arbete och anställningsvillkor förändrats. Detta bland annat på grund av globalisering och en allt snabbare teknisk

utveckling. Det som vi ser idag är att arbetet kan inkräkta på våra liv, vår privata sfär. Arbete har blivit en allt viktigare del i människors liv och det är svårt att skilja mellan arbete från fritid. Om man tidigare hade tydliga gränser mellan den professionella och privata sfären kan vi idag tyda att gränserna blivit suddigare och vagare.

Inom många yrken finns en viss professionell norm eller arbetsmoral som ”visar vägen” till vilket som är riktigt inom olika yrken, på arbetsplatsen eller inom arbetsgruppen. Detta kan bland annat vara huruvida man arbetar mycket övertid eller inte och om övertiden är betald eller obetald. Det kan också vara huruvida det finns plats för familjeliv/umgänge med vänner eller ej och om det finns utrymme för att förverkliga sig själv på de olika arenorna bortom arbetet.

Det som vi fått erfara efter genomförd studie är att människor bland annat utvecklar olika tekniker/strategier för att kunna hantera spänningar som uppstår mellan den privata och den professionella sfären. De negativa sidorna vi kan se och som våra intervjupersoner vittnar om är allt mer övertidsarbete, och om icke betalt sådant. Vidare skickas personer på olika

utbildningar av arbetsgivare under sin fritid, de arbetar hemifrån och de försöker att bli så rationella som möjligt. Deras ansträngningar kanske resulterar i mer “ frihet under ansvar” på arbetsplatsen men det kan leda till just obetald övertid eller att den professionella sfären inkräktar på den privata. Begreppet flexibilitet har även en positiv sida så som vi ser det vilket bland annat är att människor i större utsträckning själva kan bestämma över arbetstid, själv kan strukturera arbetsdagen eller arbeta med olika arbetsuppgifter. Men här finns faran som vi ser det att vi i våra försök att förverkliga oss genom arbetet sätter oss själva som

privatpersoner, vår familj och våra vänner i underordnad position.

44

den aktuella arbetsmarknaden och inte minst förstå den dolda innebörden av olika ibland flitigt förekommande begrepp i arbetslivet. Vi måste också kunna förstå olika arbetsrelaterade situationer och deras påverkan på människor. Bara på detta sätt kan vi närma oss den

förståelsen som våra sökande oftast har utifrån egna erfarenheter. Det som gör att arbetet känns ännu mer relevant är det faktum att de outtalade reglerna eller innebörderna av vissa begrepp som till exempel ”flexibilitet” är viktiga att ta fram och att belysa eftersom de ibland är svåråtkomliga men likväl har mycket påverkan på oss utan att det ibland märks.

Vi anser att vår studie har en relevans i att kanske kunna belysa den totala innebörden av begreppet flexibilitet vilket är flitigt förekommande under anställningsintervjuer och i andra arbetsrelaterade sammanhang.

45

7. KÄLLFÖRTECKNING

Abrahamsson, Kenneth (red.) (2002). Utbildning, kompetens och arbete. Lund: Studentlitteratur

Allvin, Michael (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya

arbetslivet. 1. uppl. Malmö: Liber

Allvin, Michael (1997). Det individualiserade arbetet: om modernitetens skilda praktiker. Diss. Stockholm : Univ.

Berglund, Tomas, Hansen, Lars H. & Orbán, Pál (2002). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur Castells, Manuel (1998). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Bd 1,

Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Eklund, Klas (2007). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 11., kraftigt omarb. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Hanson, Marika (2004). Det flexibla arbetets villkor - om självförvaltandets kompetens. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004

Jönsson, Bodil (2002). I tid & otid: hemma och på jobbet. Stockholm: Bromberg

Karlsson, Jan Ch. & Eriksson, Birgitta (2000). Flexibla arbetsplatser och arbetsvillkor: en

empirisk prövning av en retorisk figur. Lund: Arkiv

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Noon, Mike & Blyton, Paul (2007). The realities of work: experiencing work and

employment in contemporary society. 3. ed. Basingstoke: Palgrave

Tidskriftsartikel:

Skjöld, C (2008). Brist på inflytande ger ökad stress. Välfärd Nr 2, s.8-9

Internetkälla:

Humanistisk och samhällsvetenskapliga forskningsrådet (ISBN:91-7307-008-4), Utgivare Vetenskapsrådet, Copyright Vetenskapsrådet Tryck: Elanders Gotab:

46

Malmö högskola