4. PRESENTATION AV INTERVJUERNA
5.1 Vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen?
Enligt Castells har informationsteknologin förändrat arbetsmarknadsstukturen. Kunskap och information är centrala begrepp, det finns nu fler högkvalificerade arbeten. Med
datoriseringen menar Castells att vi är på väg in i ett nätverkssamhälle. Exempelvis företag, institutioner och privatpersoner kan kommunicera, överföra kunskap och ha nytta av varandra genom att ingå i ett eller flera nätverk. För att kunna konkurrera på marknaden har många företag genomgått en omorganisering, vilket ofta har inneburit en decentralisering av företagsledningen och en individualisering av arbetet. Förändrade anställningskontrakt som konsulttjänster och deltidskontrakt är en form av individualisering. För individen innebär detta att man oftare byter jobb eller ”karriär”. Företag kan organisera arbetet kring en ”kärnarbetskraft” och en utbytbar arbetskraft som används/tas ur bruk allt efter företagets behov. När man pratar om flexibilitet i arbetslivet tänker Karin främst på de förändrade anställningsformerna, att fasta heltidstjänster försvinner och blir till projektanställningar eller utlagda på kontrakt. Utvecklingen mot att människor har flera arbeten och yrken under sin livstid tycker hon är positiv, något som leder till att man inte på samma sätt identifierar sig med sitt yrke.
Abrahamsson beskriver också att plattare organisationer med ett decentraliserat
beslutsfattande är kännetecknande för det moderna arbetslivet. Individen får idag i högre grad själv planera och ansvara för sitt arbete. För Maria är flexibilitet just att vara fri och
självständig i sitt yrke, hon kan själv planera sin arbetsdag. Flexibla anställningsformer som tim-, deltids-, vikarie-, och projektanställningar är nu vanligare. Det innebär en möjlighet till flexibilitet för företagen, de kan variera mängden utfört arbete. Individen har inte längre i samma utsträckning en stabil anställning på ett storföretag med möjlighet till en intern arbetsmarknad och karriär. Det är nu snarare upp till individen att själv ansvara för sitt arbete
38
och sin karriär. I arbetslivet kan flexibiliteten yttra sig i olika former och ha skilda innebörder för individen. En vanlig uppdelning av det flexibla arbetet är följande;
”Numerisk/numerär” flexibilitet betyder att företag eller organisationer varierar antalet anställda beroende på vilket behov som finns. Individens anställningskontrakt är med denna flexibilitet mer osäkra och precis som Castells menar kan det leda till att individen oftare byter jobb eller ”karriär”.
Arbetstidsflexibilitet innebär att arbetstimmarna varierar, vilket kan vara ett sätt för
arbetsgivaren att möta konjunktursvängningar. Det kan också vara ett sätt för individen att och kombinera eller dela upp arbete och fritid. Uppdelningen av timmarna under dygnet, veckan eller året kan också variera. För Jonas innebär flexibilitet i arbetet att han måste ställa upp på kort varsel och göra extra föreställningar. Även om han hade planerat något förväntas han ändra sina planer och prioritera arbetet. När han reser i arbetet kan han vara tvungen att ta ett tidigt flyg för att det blir billigare för arbetsgivaren och måste då spendera lediga timmar på den orten där han ska arbeta i stället för i hemmet.
Funktionell flexibilitet betyder att arbetstagaren har varierande arbetsuppgifter. För att klara en funktionell flexibilitet behöver individen oftast en bred kompetens och förmåga att agera självständigt. För Magnus är flexibilitet just att man ska kunna ändra sig och vara formbar, ”inte ska vara någon robot”. Linda beskriver flexibilitet som att hon kan ställa upp där det behövs, vilket i hennes fall yttrar sig bland annat genom att hon får springa till en annan avdelning när de behöver hjälp. Hennes timanställning med oregelbundna tider innebär också arbetstidsflexibilitet.
Löneflexibilitet innebär exempelvis att lönerna kan skifta beroende på individens prestation eller konjunktursvängningar på marknaden.
Enligt Hansson finns det två utvecklingslinjer i arbetslivet idag. Den ena linjen har lett till att individen har flexibilitet med stor frihet att själv styra över sitt arbete. Den andra
utvecklingslinjen har lett till att arbeten har en striktare reglering och standardiserade arbetsuppgifter. Även Allvin m.fl. menar att dessa utvecklingslinjer finns i dagens arbetsliv, det är två sätt att uppnå flexibilitet; genom förtroende och genom utbytbarhet. Är individen attraktiv på arbetsmarknaden har han/hon större chans till goda arbetsvillkor och individer med högskolekrävande yrken har större möjlighet till flexibel arbetstid, omväxlande och
39
varierande arbetsuppgifter. För Niklas betyder flexibilitet i arbetslivet att den anställde kan utföra olika arbetsuppgifter och anpassa sin arbetstid efter arbetssituationen. Denna syn på flexibilitet stämmer väl överens med den första utvecklingslinjen där den anställde har stor frihet i hur arbetet styrs, flexibilitet genom förtroende. Niklas menar också att flexibilitet kan gälla arbetssituationen eller anställningsvillkoren och hur styrt arbetet är. Han tar
industriarbetet som exempel, där man inte själv kan bestämma när man vill ta en paus. Detta liknar den andra utvecklingslinjen där arbetet är striktare reglerat, flexibilitet genom
utbytbarhet.
”Det livslånga lärandet” är ett aktuellt begrepp och det sägs att arbetet inte är livslångt men att lärandet måste vara det. Individen har fått nya villkor för lärande, bland annat på grund av den nya teknikens framväxt, en ny konkurrenssituation och en ny arbetsorganisering. Oändligt mycket information finns nu lättillgänglig och individen själv kan behöva plocka fram den kunskap eller information han/hon behöver för tillfället. Det är viktigt att kunna hantera, sortera och använda sig av den tillgängliga informationen. Allvin m.fl. menar att arbetet idag kan bli ett personligt utvecklingsprojekt, alternativt ett överlevnadsprojekt. Flera av våra informanter pratar om hur de vill utvecklas och lära sig nytt i arbetet. Karin slutar på ett arbete när det inte längre ger henne någonting och hon säger att det är bra för henne att jobba, hon lär sig någonting och sen är det bra att sluta. Niklas tänker om framtiden att han vill utvecklas så mycket som det går och ta varje tillfälle i akt att bredda sin kunskap och kompetens. Jonas vill utvecklas i sin yrkesroll och skulle därför inte arbeta med att showa för turister på en kryssningsbåt.
Med den nya teknik som idag används i arbetet har många möjligheter att arbeta hemifrån och på oregelbundna tider, man kan använda sig av mobiltelefon eller dator och internet. Gränsen mellan fritid och arbetstid har blivit suddigare och det är ofta upp till individen att dra
gränserna. Kan individen finna en balans i de två ”polerna” kan dessa påverkas positivt av varandra. Råder det en obalans mellan fritid och arbetstid kan det leda till ohälsa, minskad produktivitet och minskad trivsel på arbetsplatsen. Karin kunde med hjälp av mobiltelefon och dator arbeta hemifrån och upplevde en obalans mellan polerna arbetstid och fritid. Arbetet hade en negativ inverkan på fritiden genom att hon ibland inte hade tid att träffa vänner och familj när hon ville. Hon arbetade sammanlagt mer än heltid och hade inte mycket tid till vila. Till slut påverkades hennes hälsa negativt, hon var ständigt trött och hade sämre
40
ut eftersom han arbetar med vad som under många år varit hans stora intresse. Normen inom Jonas yrke är att man ska ”ge allt för dansen” och arbetet prioriteras framför fritiden. Även för Linda kan arbetet ha en negativ inverkan på fritiden, på det sättet att hon har svårt att planera sin fritid eftersom hon inte får sitt schema så långt i förväg. Magnus hade inte heller en balans mellan arbete och fritid, han arbetade så mycket så att arbetet kändes som hans andra fru.
Karasek och Theorell har utvecklat ”krav- kontrollmodellen” som används för att analysera arbetsvillkorens inverkan på stress och välbefinnande. Enligt modellen är höga krav i kombination med dålig kontroll och brist på socialt stöd den främsta orsaken till stress. Har man däremot ett stort handlingsutrymme och höga psykiska krav leder det till personlig och yrkesmässig utveckling. Karin hade både ett stort handlingsutrymme och höga krav i sitt arbete på tidningen. Hon berättade att det var tufft ibland när hon visste hur mycket hon hade att göra men såg arbetet som utvecklande. Att Karin själv kunde styra så mycket själv över arbetet var orsaken till att hon stannat så länge på tidningen.
Avslutningsvis kan vi se att flexibilitet i arbetslivet har många innebörder och påverkar individen på flera sätt. Samhället påverkar arbetsmarknadsstrukturen, arbetets organisering förändras och anställningsformer blir mer flexibla. Flera av våra informanter har flexibla anställningar, Linda har ett vikariat som förlängs varannan vecka samt entimanställning, Jonas har vad man kan kalla en längre projektanställning och Karin hade två
deltidsanställningar och arbetade sammanlagt mer än heltid. Tanken på en fast
tillsvidareanställning tyckte hon var nästan skrämmande, hon vill känna sig fri. Niklas och Maria har flextid och kan till viss del bestämma vilka tider de vill arbeta. Flera av de intervjuade har flexibilitet genom förtroende, med ansvar och frihet att själva planera sitt arbete. Maria kan själv planera sin arbetsdag, likaså Niklas, Karin samt Magnus när han drev sitt företag. Att ha ett flexibelt arbete kan påverka balansen mellan fritid och arbetstid, vilket våra informanter också berättade. Råder obalans kan det leda till stress och ohälsa. Arbetet kan idag vara utvecklande för individen, lärandet ska vara livslångt. Karin, Jonas och Niklas betonar detta, de vill utvecklas och bredda sin kunskap. Även om vi inte kan generalisera genom resultatet från våra intervjuer bekräftar informanterna mycket av vad litteraturen säger.
41