Struktur, förutsägbarhet och tydlighet

IP 2 berättar att det är viktigt att det finns en god förutsägbarhet och trygghet för de barn som kommer till verksamheten.

IP 4 beskriver verksamhetens förhållningssätt på följande vis:

Egentligen så har vi en grundstruktur i verksamheten så där att det ska vara förutsägbart, tydligt , man väljer hur man sätter gränser, att man försöker hitta motivations områden, bygga självförtroende, men mycket med det förutsägbarhet och tydlighet och att hålla i strukturen. – IP 4

IP 4 berättar att hen anser att i förhållningssättet till barn med ADHD-diagnos är det viktigt att tänka på är tydlighet, att vidhålla en struktur och att man inte ska ändra på saker i farten. IP 1 tar upp följsamhet som viktigt i arbetet med barnen, det handlar om att följa med och anpassa sig i den mån det behövs.

IP 3 berättar att förberedelse är väldigt viktigt i form av både muntlig och bildlig karaktär, vilken hen kan känna att barnen har ett behov av. Följsamhet och att hålla struktur är även det viktigt. IP 3 uppger även att det är viktigt att vara följsam och till exempel följer ett barn med hyperaktivitet så gott som det går. Hen nämner även att det är viktigt med struktur och att barnen vet vad som ska hända.

IP 6 uppger att de alltid arbetar strukturerat.

7.2.11 Analys utifrån ovanstående tema

I likhet med Bergs (2003) nyckelord om framförhållning går det att se att de professionella arbetar då de nämner att de arbetar med förutsägbarhet och struktur. I likhet med Bergs (2003) nyckelord om samarbete arbetar de professionella i verksamheten tillsammans med familjen samt de professionella bedriver ett team-arbete kring barnen.

Som tidigare nämnts kan skillnader i synsättet bland personal påverka att arbetssätten blir olika (Berg 2003). Det som vi har kunnat se i denna verksamhet är att samtliga av intervjupersonerna nämner ett liknande arbetssätt, bland annat genom att de arbetar med förutsägbarhet och struktur. Därmed är det svårt att se det som Berg uppger om att synsätt kan påverka arbetssätt i denna verksamhet, utifrån att de har olika synsätt men ett samspelt arbetssätt.

7.2.12 Organisationen

IP 4 berättar att de i verksamheten har en ledningsgrupp där två föreståndare, rektorn och IP 4 själv är med i. De har hela tiden en pågående dialog om hur de ska arbeta framåt och hur deras förhållningssätt ska vara. De diskuterar även mycket om hur de kan använda människors resurser i stället för att använda problemfokus. För att få ner detta i den dagliga verksamheten anordnas bland annat planeringsdagar. Ett viktigt fokus som IP 4 använder mycket i verksamheten är tid, plats och uppdrag. Ledningen har en utgångspunkt som de ska vara överens om, denna utgångspunkt är ramen för verksamheten sen innanför den ramen är där det andra arbetet pågår. Ett exempel på detta är att en utgångspunkt kan vara att de ska ha SEFT i verksamheten, men sen inom den ramen kan de ha hund-SEFT.

26

Vi har en ram för vad det minsta vi ska göra är och sen får man utforma det i arbetsgruppen och organisera sig. – IP 4

IP 4 berättar vidare att de arbetar med kvalitetsförsäkring och ett värdegrundsarbete. En grundläggande i idé som präglar verksamheten är att de samspelar med barnet och familjen och inte är så mycket experter.

När vi ställde en fråga gällande verksamhetens resurser svarar IP 3 att det är bra, men sen att det ser olika ut beroende på termin. Ibland kan det vara så att en extra lärare skulle behövas, men IP 3 är trygg i den värdegrund som finns och lutar sig tillbaka mot den. IP 3 menar även att familjearbetet som bedrivs är grunden för verksamhetens framgång.

7.12.13 Analys utifrån ovanstående tema

På verksamhetens hemsida beskriver de att verksamheten är i ständig förändring vilket leder till ett behov av nya arbetssätt och förändring av resurser. Utifrån det IP 4 berättar ovan går det att se att ett förändringsarbete ständigt fortgår, det går därmed att se att det som står på hemsidan stämmer överens med det som IP 4 berättar.

Det som IP4 berättar gällande verksamhetens förändringsarbete ligger i linje med det Berg (2003) beskriver gällande skolutveckling.

Utifrån att verksamheten har en värdegrund och en grundläggande idé som präglar verksamheten är en tanke att detta påverkar de professionellas arbets- och förhållningssätt. Det kan således vara på grund av denna värdegrund och grundläggande idé som gör att de har ett samspelt arbets- och förhållningssätt.

8. Diskussion

I detta avsnitt kommer inledningsvis en diskussion gällande metoden som använts i uppsatsen. Därefter en diskussion av studiens slutsatser i relation till tidigare forskning. Avslutningsvis kommer förslag på vidare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka professionellas synsätt, arbetssätt och förhållningssätt gällande ADHD vilket således blir att vi i uppsatsen studerar professionellas egna upplevelser och erfarenheter. Utifrån att uppsatsen avser att undersöka det den gör valdes kvalitativ metod, detta då det är av mest relevans för vad vi avser undersöka. För att få fram vårt resultat gjordes sex intervjuer med professionella inom olika yrkeskategorier på en friskola med behandlingsverksamhet. Resultatet i studien har analyserats med hjälp av tolkningsramen, tematisk analys i likhet med Bryman (2011) har använts som analysmetod. De metoder som använts har varit av relevans då det går att få fram fylligare och djupare svar från intervjupersonerna med kvalitativ metod. Utifrån den kvalitativa metoden får intervjupersonerna möjligheten att själva berätta om sitt synsätt, arbetssätt och förhållningssätt. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att kvalitativ metod är av fördel när en studie avser att undersöka individers egna upplevelser och reflektioner kring ett visst ämne, utifrån detta är alltså kvalitativ metod relevant utifrån studiens syfte. Dock menar Bryman (2011) att kvalitativ metod kan vara problematisk då det som framkommer gällande intervjupersonernas upplevelser inte är generaliserbart. Kvalitativ metod kan enbart generalisera slutsatserna med hjälp av en analytisk generalisering, vilket innebär att om samband mellan materialet och något annat sammanhang finns går det delvis att generalisera (Kvale & Brinkmann, 2009). De slutsatser i uppsatsen som går att koppla till tidigare forskning är således till viss del generaliserbart.

27

Uppsatsen är av relevans för sociala arbete då ADHD är ett aktuellt område inom socialt arbete. Det är som nämnts tidigare att cirka 5 % av alla barn har en ADHD-diagnos. Arbete med barn kan vara en stor del utav arbetsuppgifterna inom socialt arbete, beroende på vilket yrke man innehar. Utifrån att så många barn har ADHD-diagnos finns en stor möjlighet att yrkesverksamma möter barn med ADHD-diagnos i sitt arbete. Det är utifrån detta relevant att få en förståelse för hur barn med ADHD-diagnos kan påverkas av olika faktorer samt hur man kan arbeta med barnen. En intressant del i uppsatsen är att de professionella aktörerna har olika synsätt men trotts det ett samspelt arbetssätt.

8.1.Synsätt

Samtliga av de sex professionella förutom en uppger att miljön påverkar barn med ADHD- diagnos beteenden. Att miljön påverkar barn med ADHD stämmer överens med det som flera studier uppger. Enligt Gillberg (2013) kan den sociala miljön vara en bidragande faktor till utvecklingen av psykiska störningar, om man ser på ADHD från Gillbergs perspektiv så stämmer det väl överens med att professionella som ser på ADHD som en kombination mellan biologi och miljö då hen uppger att miljön är en bidragande faktor. De flesta studier från senare tid har visat på ett samband mellan familjedysfunktion och psykiska störningar (Gillberg 2013), detta går även det i linje med de professionella som ser på ADHD som en kombination mellan biologi och miljö. Utifrån de professionella som ser på ADHD som endast miljöpåverkan kan även det som Gillberg (2013) nämner om sambandet mellan familjedysfunktion och psykiska störningar ses som att det går i linje då studien nämner att det finns ett samband.Enligt en av de professionella som anser att miljön påverkar berättar att intryck kan påverka till stor del, ett rum kan ha många intryck och därför få barnet att gå i affekt. Detta stämmer överens med det som Tufvesson (2007) uppger om att akustik samt hur klassrummet ser ut påverkar barn med ADHD-diagnos och deras koncentrationsförmåga. Kärfve (2001) samt Kadesjö (2007) uppger att det är viktigt för barnen med en ADHD-diagnos att deras omgivning är välstrukturerad med så pass lite onödigt stimuli som möjligt, vilket går i linje med det som de professionella nämner om att intryck påverkar barnen.

Några av intervjupersonerna menar även att miljön runt omkring har en påverkan, till exempel om det är rörigt runt omkring så kan barnet ha svårt att koncentrera sig. Kärfve (2001) samt Kadesjö (2007) uppger även att mycket rörelse i klassrummet kan påverka barn med ADHD negativt då det skapar för många intryck, detta stämmer väl överens med det som intervjupersonerna uppgav om att miljön i klassrummet påverkar barn med ADHD-diagnos. Den intervjupersonen som ser på ADHD som biologiskt uppger att det är viktigt att föräldrarna har förståelse för sitt barns behov, detta ligger i linje med det som Gillberg (2013) beskriver om att det är viktigt att familjen känner till och har kunskap om barnets svårigheter så att de kan hjälpa barnet istället för att stjälpa det. Tre av intervjupersonerna nämner självförtroende som något viktigt och något som man behöver arbeta upp. Acar och Lundberg (2013) skriver att det är viktigt att barnen kommer ur skolan med självförtroende vilket styrker det som de tre professionella uppgav.

Samtliga av intervjupersonerna som nämner att miljön påverkar berättar även att de tycker att hemmet har en stor inverkan på barnens beteende, till exempel om hemmiljön är rörig och saknar struktur kan det förstärka vissa beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnosen. Detta är förenligt med det som Kadesjö (2007) samt Gillberg (2013) nämner om att uppväxtsituation samt sociala problem kan påverka beteenden hos barn med ADHD-diagnos i stor utsträckning, både i positiv samt negativ bemärkning. Enligt Phuela, Rohde och Schmitz (2011) har föräldrar till barn med ADHD-diagnos ofta svårare med gränssättning samt att familjemiljön var mindre organiserad. Både de tidigare nämnda studierna samt

28

intervjupersonerna nämner struktur och gränssättning som något som är viktigt för barn med ADHD-diagnos, om familjerna då skulle ha en sämre struktur samt gränssättning skulle det därmed kunna göra beteendena tydligare.

Det som framkommer i jämförelsen mellan vårt resultat och tidigare forskning är att det stämmer överens till stor del. En tanke är därför att det de professionella säger gällande ADHD är i linje med den forskning som finns.

8.2 Arbets- och förhållningssätt

Utifrån Gillberg (2013) och Kadesjö (2007) är det viktigt att skolan skapar en miljö där det finns förutsättningar för barnen med ADHD-diagnos att kunna ta till sig kunskap, till exempel genom att ha mer individuell undervisning. Det framkommer att barn med ADHD-diagnos kan ha lättare att arbeta i mindre grupp enligt flertalet tidigare studier (Gillberg 2013; Kadesjö 2007; Nordfeldt m.fl., 2006; Acar & Lundberg, 2013). Utifrån resultatet i uppsatsen så kan vi även där se att de professionella anser att undervisning i mindre grupp är något positivt för barn med ADHD-diagnos vilket därmed stämmer överens med den tidigare forskningen. Nordfeldt m.fl. (2006) nämner även att barnen kan förlora sin tillhörighet i en större grupp, därmed skulle de små grupperna även kunna vara negativa för barnen och därmed borde det göras en övervägning i varje individuellt fall. Ytterligare en aspekt som är viktig att tänka på i arbetet med ADHD-diagnostiserade barn är att behandla barnen individuellt och utgå ifrån varje enskild individ (Nordfeldt m.fl, 2006; Carlsson & Kendall, 2012 ). De professionella nämner att de utgår ifrån individen i sitt arbete och anpassar arbetet efter denna vilket även står på deras hemsida, därmed arbetar skolan individanpassat vilket är i linje med det som Nordfeldt (2006) samt Carlsson och Kendall (2012) uppger är viktigt i arbetet med barn med ADHD-diagnos. Ett bra sätt att anpassa undervisning för elever med ADHD-diagnos är att anpassa styrkor till svagheter, genom att till exempel slå ihop ett skolämne med något barn tycker om eller är bra på (Acar & Lundberg, 2013). Hellström (2001) skriver att det är viktigt att se till den med ADHDs starka sidor, vilket går att likna vid det Acar och Lundberg skriver. Det som beskrivs i tidigare forskning är även något som framkommer i resultatet. En intervjuperson tar till exempel upp att det är bra att hitta motivationsområden för att sedan använda dem i undervisning och en annan tar upp ett liknande exempel som tidigare forskning gör. Att använda denna typ av undervisningsmetod kan således anse som ett bra sätt att få barnen motiverade och för att kunna ta in kunskap. Något som de professionella även berättat är att det är viktigt att vara tydlig, ha en god struktur samt förutsägbarhet. Enligt Carlsson och Kendall (2012) samt Hellström (2001) är det viktigt att förbereda barnen samt att man påminner och förvarnar om saker som kommer att ske. Det går även här att likna det tidigare forskning säger och vad som framkommit i resultatet. Utifrån resultatet och tidigare forskning är det således viktigt att förbereda ett barn med ADHD-diagnos inför till exempel lektioner eller andra händelser.

En metod för att hjälpa barn med ADHD framåt handlar om att hjälpa barnet utveckla strategier som barnet kan internalisera och som barnet sedan kan använda i nya situationer för att instruera sig själv (Carlsson & Kendall, 2012). Enligt intervjupersonerna samt enligt information från verksamhetens hemsida arbetar de med mentalisering, vilket beskrivs av en av de professionella som att de hjälper barnet att se saker på ett annat sätt då den ser saker utifrån sitt eget perspektiv och inte kan förstå den andra personen eller hur den uppfattar situationen, de brukar delvis hjälpa barnet att sätta ord på situationen och hjälpa att se från ett annat perspektiv. En professionell uppger att man kan försöka hjälpa barnet att hitta alternativa sätt för dem att hantera olika situationer. Med utgångspunkt i det den professionellas

29

beskrivning av mentalisering så kan man se likheter med Carlsson och Kendalls (2012) metod utifrån att när barnen lär sig sätta ord på sina känslor och upplevelser samt lär sig se från den andres perspektiv så lär de sig strategier för framtida situationer. Det som nämns av den professionella om att man kan försöka hjälpa barnet att hitta alternativa sätt hantera olika situationers stämmer väl överens med Carlsson och Kendalls (2012) metod om att hjälpa barnet att utveckla strategier. Det framkommer även i resultatet att det är bra att inte gå in i affekt i bemötandet av barnen vilket går att likna vid det Carlsson och Kendall skriver om att det är viktigt att ha ett positivt bemötande även när man ska markera något när barnet gör är fel. Föräldrastödet är något som är viktigt för barn med ADHD-diagnos (Eriksson & Carlsson, 2016), det är även viktigt att skolan lyssnar till föräldrarna (Nordfeldt, Arvidsson & Bernfort, 2006). Enligt intervjupersonerna så utgår de i sitt arbete ifrån de mål som satts upp tillsammans med socialtjänsten samt föräldrarna, utifrån detta kan man tänka att skolan lyssnar till föräldrarna vilket nämns som viktigt av Nordfeldt m.fl. (2006). Att ha stödjande samtal för föräldrarna har även det visats vara positivt för att föräldrarna ska veta hur de ska bemöta sina barn (Nordfeldt, Arvidsson & Bernfort, 2006). De professionella uppger att de arbetar mycket utifrån familjen och att de arbetar med hela familjen i familjeterapi, utifrån det är en tanke att föräldrarna får stöd i hur de ska bemöta sina barn från verksamheten. Utifrån att det finns familjesamtal har även föräldrarna chansen att bli hörda, en av intervjupersonerna uppger att hen alltid utgår ifrån föräldrarnas situation och önskemål samt att hen inte går in och tar över föräldrarollen, även utifrån detta kan man tänka att skolan lyssnar till föräldrarna. Utifrån att vi tidigare har sett att de professionella samt att tidigare forskning anser att hemmiljön påverkar barnets beteenden är en tanke att verksamhetens arbete med familjen är av vikt för att kunna hjälpa barnet fullt ut. Om hemmiljön påverkar beteenden så är det viktigt att arbeta med hemmiljön, vilket går att göra via föräldrarna.

Det som framkommer i jämförelsen mellan vårt resultat och tidigare forskning är att det stämmer överens även under denna rubrik till stor del. En tanke är därför att det de professionella säger gällande arbetssätt samt förhållningssätt mot barn med ADHD-diagnos är i linje med den forskning som finns idag.