Vidare forskning

Det framgår att cirka 5 procent av alla barn har diagnosen ADHD, det är därför ett stort problemområde som vi anser att det behöver forskas vidare kring. Enligt Michaëlsson (2013) är insatser i skolan positivt för barn med ADHD-diagnos, utifrån detta är en tanke att det kan vara av vikt att forska mer kring insatser i skolan. Uppsatsen har avsett en friskola med behandlingsverksamhet och det skulle därför vara intressant att ta fram forskning gällande hur en vanlig skolas insatser ser ut utifrån de som arbetar där. Det är relevant att forska kring detta då barn med särskilda behov ska få den stöd och hjälp de behöver för att klara av sin skolgång. Det är även av intresse att studera kring då det framkommer i Erikssons och Carlssons (2016) studie att barn med ADHD-diagnos anser att deras problematik med diagnosen gör sig tydlig i skolan, således är det av intresse att se hur professionella på en vanlig skola ser på diagnosen och hur de förhåller sig och arbetar med den.

Vidare är en tanke att det även är av intresse att studera utifrån föräldrarnas och barnens synvinkel, detta då vi enbart undersökt hur de professionella upplever saken. Föräldrarna och barnen som går på verksamheten kanske ha en helt annan synvinkel kring diagnosen. Det är även intressant att se hur de upplever att de blir bemötta av de professionella på verksamheten samt vad de anser kring arbetssätten. De föräldrar och barn som är aktuella i verksamheten kanske har andra sätt de anser att de professionella bör arbeta eller förhålla sig på. Det är även

30

av vikt att undersöka föräldrar och barn upplevelser för att veta hur man ska arbeta vidare kring detta problemområde som ADHD är.

Sammanfattningsvis är alltså en tanke att vidare forskning kring professionellas synvinkel, förhållningssätt och arbetssätt gällande ADHD-diagnosen på en vanlig skola är av intresse att ta fram. Det är vidare relevant att studera kring föräldrar och barns egna upplevelser gällande ADHD. Ämnena är av relevans för att vidare kunna arbeta kring problemområdet för att se hur det går att underlätta för ADHD-diagnostiserade barn i skolan för att de ska få en gynnsam studietid samt stöd för att tillgodogöra sig utbildningen.

9. Slutsatser

Nedan kommer uppsatsens slutsatser att presenteras.

Det som har kunnat urskiljas från resultatet är att det finns en spridning i de professionellas synsätt på ADHD även om några ser på diagnosen på samma sätt. När det kommer till arbetssätt så kan man se att de är samspelt och att samtliga arbetar på ett liknande sätt.

9.1 Synsätt

Ett flertal av de professionella i verksamheten anser att ADHD beror på både miljö och det biologiska faktorer. Det finns en professionell som anser att ADHD enbart beror på biologiska faktorer medan en annan professionell anser att ADHD enbart är beteenden som inte har genetisk grund. En professionell ansåg att det beror på miljö men att hen inte har särskilt mycket kunskap gällande det genetiska. Samtliga av de professionella förutom en uppger att miljön påverkar barn med ADHD-diagnos beteenden. Den professionella som inte säger att miljön påverkar anser att det är viktigt att hemmet har en förståelse för barnets behov, hen anser även att barnets självförtroende har en viktig roll. En av de som anser att miljön påverkar berättar att intryck är en stor del, ett rum kan ha väldigt många intryck och därför få barnet att gå i affekt. Några menar att miljön runt omkring har en påverkan, till exempel om det är rörigt runt omkring så kan barnet ha svårt att koncentrera sig. Vidare nämner en att mobbning och grupptryck kan ha en påverkande effekt. Samtliga som nämner att miljön påverkar berättar att de tycker att hemmet har en stor inverkan på barnens beteende, till exempel om hemmiljön är väldigt rörig och saknar struktur kan det förstärka vissa beteenden som ligger till grund för ADHD-diagnosen.

9.2 Arbets- och förhållningssätt

Verksamheten har inte något uttalat arbets- eller förhållningssätt när det kommer till barn med ADHD-diagnos. Däremot kan man se att de har ett väldigt samspelt arbetssätt samt förhållningssätt när de arbetar med dessa barn. Många av de professionella nämner att de arbetar med en tydlig struktur samt med en god förutsägbarhet, de uppger även att de arbetar utifrån individen. Det är även viktigt att bygga på barnets resurser samt att utgå ifrån dennes intressen när man anpassar undervisningen. När det kommer till arbetet med familjen så uppger de att de har de ett systemiskt arbetssätt. Några av de professionella nämner även att de arbetar med mentalisering samt att det är viktigt med följsamhet, vissa nämner även vikten av att arbeta upp barnets självförtroende och arbeta med att barnet blir redo för framtiden. Något som även tas upp från de professionella är gränssättning och att man ska möta barnet och välja vilka tillfällen man sätter gränser. Något som framkommer är även vikten av att föräldrarna har kunskap och förståelse kring sitt barns behov.

31

Referenslista

Acar, P. & Lundberg, J. (2013). Om barn i skolan med ADHD: Pedagogers erfarenheter av

att arbeta med barn med ADHD. Stockholms universitet.

American psychiatric association (2004). Diagnostic and statistical manual of mental

disorder: DSM-IV. Quick referens to the diagnostic criteria to from DSM-IV. Washington,

D.C. American psychiatric association.

Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A-L. (2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund, Studentlitteratur.

Berg, G. (2003). Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som

organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Carlsson & Kendall, G. (2012). Förstå och arbeta med ADHD. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Christensen, T. (2005). Organisationsteori för offentlig sektor. (1. uppl.) Malmö: Liber. Eriksson, R. & Carlsson, M. (2016). Att leva med ADHD. En intervjustudie av ungdomar med koncentrationssvårigheter med fokus på deras vardagsliv och sociala relationer. Tidsskrift for

psykisk helsearbeid. S.5-14.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Gillberg, C. (2013). Ett barn i varje klass-om ADHD och DAMP. Lund: Studentlitteratur. Hellström, A. (2001). Så kan vi hjälpa barnen i förskola och skola I: Bokstavsbarnen – Olika

perspektiv och metoder att möta och arbeta med barn med diagnoserna MBD/DAMP,

ADHD, Aspergerssyndrom m.m. En dokumentation från två konferenser i Stockholm oktober

1998 och april 1999 om barn med diagnoserna ADHD, DAMP m.m. Svenska föreningen för psykisk hälsa.

Jones, S. & Hesse, M. (2014). Adolescents With ADHD: Experiences of Having an ADHD Diagnosis and Negotiations of Self-Image and Identity. Journal of Attention Disorders 1(11). Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.

Kvale, S,. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kärfve, E. (2001). Hjärnspöken-Damp och hotet mot folkhälsan. Stockholm: Symposion. Michaëlsson, M. (2013). Kritiska rön om ADHD-diagnostisering. Rapport från ESSHC- konferensen i Glasgow 2012. Socialmedicinsk Tidskrift, 90(3): 336-338.

Moldavsky, M., Owen, V., Groenewald, C. & Sayal, U. (2013) Teachers’ recognition of children with ADHD: role of subtype and gender. Child and adolescent mental health, 18(1).

32

Nordfeldt, S, Arvidsson E & Bernfort, L. (2006). Sjukvårdens och skolans insatser för barn

med AD/HD - föräldrars erfarenheter. LiU-Tryck, Linköpings universitet.

Socialstyrelsen (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna - en sammanfattning av

Socialstyrelsens kunskapsöversikt.

Swanson, C. (2007). The effective private studio teacher. Journal of singing. 65(2).

Tufvesson, C. (2007). Concentration Difficulties in the School Environment - with focus on

children with ADHD, Autism and Down's syndrome. Environmental and Energy Systems

Studies, Lund university.

Velasquez, A. (2012). ADHD i skolans praktik- En studie om normativitet och motstånd

33

Bilaga 1 - Intervjuguide

Om IP:

1. Kan du börja med att beskriva vad du arbetar med?

2. Vad har du för erfarenhet av att arbeta med barn som har ADHD-diagnos?

3. Vad har du för utbildning?

Synsätt:

1. Hur ser du på diagnosen ADHD?

2. Vad tror du ADHD beror på?

3. Finns det faktorer som kan påverka ADHD?

Arbetssätt:

1. Har ni något särskilt arbetssätt gentemot barn med ADHD-diagnos?

2. Vad är viktigt att tänka på i arbetet med barn som har ADHD-diagnos?