Områdets övergripande struktur följer huvud-sakligen 1600-talets stadsplan med närmast rätvinkligt gatu- och kvartersmönster enligt re-nässansens ideal, utifrån vilken staden återupp-byggdes efter branden på 1670-talet. De rätvinkli-ga rätvinkli-gatorna, som ger tydlirätvinkli-ga fysiska samband inom området och med den omgivande stadsmiljön, är viktiga kulturhistoriska värdebärare. Storgatan, stadens paradgata, som historiskt band samman Skeppsbron med Västerport, är ett tydligt sådant exempel. Förutom att fysiskt binda samman sta-den, ger de raka gatorna även visuella samband genom att erbjuda långsträckta siktlinjer.
Några sentida förändringar har dock medfört att äldre strukturer och samband delvis blivit otydli-ga inom området. Den södra delen av Stora Tor-get som ligger vid kvarteren Banken och Lejonet
Skalan i området har genomgått mindre förändringar över tid, men har alltid präglats av stadens övre klass och därmed alltid haft en mer storslagen bebyggelse. Den minsta byggnaden i området är den f.d. magasins-byggnaden i kvarteret Lejonet som är den enda kvarvarande magasins-byggnaden i området som kan representera de mindre, gavelvända ekonomibyggnaderna som hörde till de större borgargårdarna.
förlorade sin öppna gestaltning genom anläggan-det av en refug längs med Storgatan. Områanläggan-dets historiskt viktiga samband med en stor torgyta som sträcker sig på båda sidor om Storgatan gick därmed delvis förlorad. Denna avgränsning har i senare tid förstärkt ytterligare genom den rad av träd som planterats i refugen.
Den visuella vattenkontakten präglar området, i likhet med stora delar av stadskärnan. Från de flesta gator och/eller gatukorsningar som finns inom området upplevs vattenkontakten mycket tydligt. Staden har sannolikt alltid haft både en visuell och funktionell kontakt med såväl Gam-lebyviken som Skeppsbrofjärden genom gator.
Vattenkontakten, såväl gatuutblickar som vat-tennära stadsrum, förklarar stadens lokalisering samt framhäver stadens näringslivshistoria från medeltid fram till idag.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Rådhusgatan från norr. Gatan ger ett fysiskt samband mellan S:t Petri kyrka och Stora Torget. Gatans kul-lerstensbeläggning med ränndalar bidrar till dess historiska karaktär.
Storgatan från väster. I fonden ses Skeppsbrofjärden.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Rumslighet
Genom den historiska överblick som gjorts i denna utredning kan man konstatera att miljön inom utredningsområdet haft en tydlig rumslig kontinuitet. Kvarterens storlek och läge, samt be-byggelsens placering visar på denna kontinuitet.
Torget
Stora Torget kan betraktas som ett av stadens äldsta torg, som var en viktig del av 1600-talets rutnätsplan. Den relativt höga och täta bebyggel-sen som omger torget, i synnerhet den del av tor-get som ingår i aktuellt område, bidrar till att ge torgytan en tydlig rumslighet och definierar tor-gets utbredning. Dagens Stora Torg upplevs dock ha en något mindre utbredning än vad 1700-
Stora Torgets södra del, sedd från väster. Dess funktion som parkering och körbana begränsar delvis förståel-sen av ytan som torg.
och 1800-talets Stora Torg hade till följd av ovan nämnda refug och trädplantering. Den yta som tidigare fungerat som torg för handel, fungerar idag istället som parkering och som förlängning av Rådhusets körbana, vilket delvis förtar platsens värden och förståelsen för denna del av torgytan.
Resterande del av Stora Torget som ligger beläget på norra sidan av Storgatan har dock kvar sin torg-karaktär.
Träd och annan växtlighet kan också bidra till en rumslighet i stadsmiljön. I det här fallet, på sta-dens största öppna torgyta, bidrar dock trädplan-teringen längs med Storgatan snarare till en vilse-ledande rumslighet ur kulturhistorisk synpunkt.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Rådhusgatan i områdets södra del utgör en smal gata belagd med gatsten, som ger en förståelse av en äldre struktur. De kringliggande byggnaderna har en viktig betydelse för rumsligheten.
Storgatan omkring sekelskiftet 1900. Husen närmast i bild ligger i kvarteret Lejonet, där det första huset till vänster finns kvar än idag. Huset därefter är den gamla apoteksgården som revs 1911 för att ge plats åt det nya affärshuset på fastigheten Lejonet 2. Gatan är belagd med kullersten. Un-der 1900-talet har gatornas beläggningar varierat. UnUn-der 1920-talet började den huggna gatste-nen bli vanlig och under efterkrigstiden tog asfalten över som den vanligaste gatubeläggningen.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Gatorna
Gatorna i området kantas huvudsakligen av be-byggelse, vilket påtagligt bidrar till en rumslig-het. Bebyggelsens skala, ålder och utformning ger vissa skiljaktigheter i karaktärerna, men det finns ändå en påtaglig enhetlighet bland bebyggelsens utformning och skala.
Den obebyggda tomten i kvarteret Lejonet 2 är ett inslag i den äldre staden som förefaller främman-de och som påverkar upplevelsen av gaturummet längs Kvarngatan och Rådhusgatan negativt. Ny bebyggelse på den här tomten skulle förtydliga
det äldre stadslandskapet och bidra till en rums-lighet.
Gatornas beläggningar har betydelse för hur gatu-miljöerna och stadsgatu-miljöerna upplevs. Idag före-kommer en mängd olika beläggningar och kom-binationer av beläggningar på gatorna, i många fall helt utan historisk förankring. Rådhusgatan är den gatumiljö vars beläggning upplevs som mest ålderdomlig. Där är körbanan och trotto-aren belagda med gatsten, vilket är värdefullt ur antikvariskt perspektiv.
Inom området förekommer en mängd olika gatubeläggningar, vilket ger gatumiljöerna olika karaktärer.
De mönsterlagda beläggningarna består av olika material, färger och former.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
De två husen vid Stora Torget i kvarteren Lejonet och Banken är exempel på byggnader som under tidigt 1900-tal försågs med frontespiser och putsfasad.
Bebyggelsen
Västerviks stadskärna utgör en av landets äldsta och bäst bevarade trästäder där många hus kan dokumenteras från det tidiga 1700-talet. Inom ut-redningsområdet är gavelhuset på Lejonet 7 vid Rådhusgatan den enda kvarvarande träbyggna-den från träbyggna-den titräbyggna-den, även om delar av 1700-talshus sannolikt förekommer i andra befintliga byggna-der. På ett fåtal av innergårdarna inom området, exempelvis på Lejonet 5 och 6, kan man också ännu uppleva täta och tydligt historiska, och där-med värdefulla, gårdsmiljöer.
Byggnadstraditionen och 1830 års byggnadsord-ning har bidragit till att den äldre stadsbebyggels-en är relativt stadsbebyggels-enhetlig och formmässigt återhållstadsbebyggels-en, vilket inom området bl a speglas genom det för-hållandevis stora antalet reveterade hus, som finns kvar än idag. Utmärkande för tomterna inom ut-redningsområdet, liksom i de övriga centralt
be-Fasaddetalj av huset på fastigheten kvarteret Ban-ken 4. Avsaknaden av fönsterfoder är en lokal bygg-nadstradition.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Affärs- och bostadshuset på fastigheten Lejonet 2 berättar om det tidiga 1900-talets stadsomvandling och strävan efter att ge de mindre städerna ett mer storstadsmässigt utseende.
lägna kvarteren, är att de förblivit relativt stora och därmed möjliggjort för större byggnadsvoly-mer. Området har bl.a. huserat många banker och borgargårdar. Under 1800-talet byggdes många av de äldre husen om och moderniserades och under det tidiga 1900-talet försågs många äldre der med frontespiser. Även om en del av byggna-derna genomgått ytterligare ombyggnader under 1900-talet så har de kvar mycket av sekelskiftets stilideal, vilket bidrar till områdets viktiga histo-riska karaktär.
Utredningsområdet utgör en del av stadens kom-mersiella kärna där förändringstrycket varit rela-tivt högt. Det märks till viss mån genom att de äldre husen succesivt moderniserats och byggts om, men också genom att mer storskaliga bygg-nader fått ersätta den småskaliga äldre bebyg-gelsen under andra halvan av 1800-talet och in på 1900-talet. Det är framförallt två perioder av stadsförnyelse som märks särskilt tydligt i områ-det: tiden kring 1850–1900 och tiden kring sekel-skiftet 1900.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Sparbanken på fastigheten Hushållet 3 berättar om stadens expansion vid mitten av 1800-talet och de offent-liga byggnader som uppfördes i dåtidens rådande stilideal.
Den expansiva perioden vid 1850–1900 och kring sekelskiftet 1900 med ökad befolkning och kom-mers avtecknas tydligt i området genom några tidstypiskt utformade byggnader, såsom Han-delsbanken på fastigheten Banken 1, affärs- och bostadshuset på fastigheten Lejonet 2 samt Spar-banken på fastigheten Hushållet 3. De är monu-mentala, tidstypiskt utformade byggnader som uttrycker en storstadsmässighet och stod i skarp kontrast till den äldre bebyggelsen då de uppför-des, men utgör idag värdefulla landmärken i stads-bilden, nära förknippade med stadens identitet.
Vid Hamngatan på fastigheten Banken 1 och vid Östra Kyrkogatan på fastigheten Hushållet 3 syns de senaste nybyggnaderna som skett inom områ-det, d v s de två tillbyggnader som uppfördes ef-ter ritningar av Johan Lund 1933. De är två goda exempel på tidsenligt utformade byggnader som ändå ödmjukt underkastar sig den äldre bebyg-gelsen och skapar på så vis ett anpassat tillägg i det historiskt välbevarade området.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Kvarteren Banken, Lejonet och berörda delar av Hushållet besitter mycket höga kulturhistoriska värden såsom en del av stadens kommersiella cen-trum, i synnerhet de mest centralt belägna kvarte-ren, Banken och Lejonet. De senare nämnda kvar-teren, liksom de omgivande rätvinkliga gatorna och Stora Torget, lades ut genom 1648 års plan och är ännu bibehållna. Storgatan, vilken allt se-dan 1600-talet utgjort stadens paradgata, och det öppna Stora Torget är några av renässansplanens mest tydliga och framträdande drag, vilka än idag utgör statusfyllda miljöer och historiskt viktiga strukturer i staden. Det är värdefullt att delar av torgytan ännu används för sin ursprungliga funk-tion – torghandel, om än inte den del av torget som ingår i utredningsområdet, och att det ännu utgör ett av Västerviks viktigaste offentliga rum.
De två berörda tomterna inom kvarteret Hushål-let, som planlades i och med 1781 års karta och med bebyggelse från 1800-talets mitt, tar efter re-nässansplanens rätvinkliga plan och speglar också den stadsutveckling som skedde i Västervik under 1800-talets andra hälft. Därmed bär även kvarte-ret Hushållet på historiskt viktiga strukturer för staden.
Den relativt höga och täta bebyggelsen inom de aktuella kvarteren utmärks av en tydlig stadsmäs-sighet med flera varuhus och bankpalats, vilket anger att området utgjort stadens kommersiella centrum. En stor del av bebyggelsen är uppförd, eller omgestaltad, under årtiondena kring sekel-skiftet 1900 och ger ett förhållandevis enhetligt intryck. Flera av byggnaderna är välbevarade och har höga arkitektoniska värden. De representerar sin samtid och berättar om rådande samhälls ideal,
arkitekturströmningar och teknisk byggnads-utveckling. Vissa ger ett monumentalt uttryck och utgör viktiga landmärken i området. Områ-dets höga status kan även historiskt följas genom fastigheternas ägarlängder och tidigare inrymda verksamheter i byggnaderna.