Årtiondena kring sekelskiftet 1900 var en mycket expansiv period för Västervik med såväl ökad be-folkning som kommers. Denna period kom att ge stora avtryck i hela Västervik, så även till viss del i området sydväst om Stora Torget. År 1927 antogs en ny stadsplan över staden. På den karta (från 1929) som upprättades syns inte de förändringar som dittills gjorts av områdets bebyggelse. Ny-uppförda hus som ersatt äldre byggnader är inte inritade utan de äldre byggnaderna har fått vara kvar på kartan. Kartan anger däremot områdets kvartersindelning, och även vad för förändringar som avses utföras inom området. På kartan kan
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Handelsbanken på fastigheten Banken 1 i nygotisk stil som uppfördes 1904, och som finns kvar idag. Banken ersatte den tidigare byggnaden på fastigheten som huserade S F Sjögren & Co:s manufakturahandel. Framför det nya bankhuset syns den nya vattenpumpen i gjutjärn. Foto: Scanant ur Bengt Hjorts bok ”Hälsningar från Västervik – En rundtur med gamla vykort”.
vi även se rester av det planerade anläggandet av Esplanaden från 1879 års stadsplan.
Vid Stora Torget ses en av de större byggnader med storstadsmässig prägel som uppförts inom området under sekelskiftets expansiva byggnads-period, Handelsbanken på fastigheten Banken 1.
Den nya Handelsbanken uppfördes i en nygotisk stil enligt ritningar av Gustaf Frumerie. Byggna-den huserade, förutom banken i bottenvåningen, kontorslokal för G. Ideström & Co, Västerviks elektricitetsverk och Västerviks kvarnaktiebolag på andra våningen. Den tredje våningen husera-de Odd-Fellowlogen Orion och husera-deras orhusera-denslokal och klubbrum. Den vattenpump i trä som stod framför byggnaden byttes, strax efter bankens uppförande, ut mot en ny av järn.
Förutom det nybyggda bankhuset går det att se att apoteket, som tidigare låg i hörnhuset på fastighe-ten Lejonet 2, har flyttats till byggnaden bakom på fastigheten Lejonet 7. Hörnhuset revs därefter och ersattes av ett fyra våningar högt stenhus, efter ritningar av Axel J Sjögren, som stod klart 1912.
Byggnaden huserade hyresgäster i de tre övre vå-ningarna. Bottenvåningen, som försågs med stora skyltfönster mot Stora Torget och Storgatan inne-höll affärslokaler. Det tidiga 1900-talets stadsom-vandling med större affärshus och saluhall kom givetvis att påverka torghandeln. Som tidigare nämnt förbjöds kötthandeln på Stora Torget 1911.
Hantverksalster, kläder, frukt, blommor, grönsa-ker, ägg och höns kunde dock fortfarande salufö-ras här.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Affärshuset i sten som uppfördes på fastigheten Lejonet 2, i hörnet Storgatan – Rådhusgatan som uppfördes av handlaren O L Kling. Huset ersatte det gamla apotekets byggnad. Från början tänkte O L Kling behålla det äldre trähuset, men bestämde sig sedan för att istället bygga ett nytt. Foto: Scannat ur Sven Kjellgrens bok
”Sekelskiftets Västervik”.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Den nyrenoverade apotekslängan längs Rådhusgatan, med den gamla apoteksbyggnaden till höger i bild strax därefter revs. Foto: Scannat ur Sven Kjellgrens bok ”Sekelskiftets Västervik”.
Fotografi över den södra delen av Stora Torget. Affärshuset vid hörnet Storgatan – Rådhusgatan och den nya apotekslängan syns här bredvid varandra. Till vänster i bild syns även byggnaden som tidigare huserat Frun-timmersföreningens småbarnsskola. Samtliga tre byggnader finns kvar idag. Foto: Scannat ur Bengt Hjorts bok ”Hälsningar från Västervik – En rundtur med gamla vykort”.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Apoteket flyttade alltså 1910 från sina gamla lo-kaler till nyrenoverade lolo-kaler i huset intill hörn-huset. Denna byggnad hade tidigare tillhört den gamla apoteksgården och genomgick en omfat-tande renovering 1909. Huset reveterades och en frontespis tillkom.5
Ytterligare förändringar skedde i kvarteret Ban-ken under 1920-talet. Då upphörde fruntimmers-föreningens slöjdskola för flickor och fastigheten överlämnades till Västerviks stad, som i sin tur sålde det till AB C O Ekblad & Co.6 De köpte,
5 Invändigt ansågs den nya apotekslokalen mycket tidsenlig och hade en ljus expeditionslokal med glastak och golv av cementplattor. Inredningen var av ek som levererats av Tranås snickerifabrik. I källaren fanns en avdelning för vattentillverkning och i andra våningen ett rum för förvaring av droger samt bostads-lägenheter.
Bankhusets längs Hamngatan som uppfördes i två våningar med putsad fasad år 1933. Johan Lund återtog bankens rundbågsfris i tillbyggnadens fasad, vilket bidragit till att den ansluter väl till den äldre byggnads-kroppen. Tillbyggnaden finns kvar idag.
förutom fruntimmersföreningens fastighet, ock-så upp fastigheterna vid hörnet Kvarngatan och Rådhusgatan samt längs Rådhusgatan. Fruntim-mersföreningens byggnad omgestaltades och fick en putsad fasad enligt ritningar av Oscar Waller 1926. Längs Rådhusgatan och i hörnet Kvarnga-tan och RådhusgaKvarnga-tan revs den befintliga bebyg-gelsen och nya stenhus i två våningar uppfördes på platsen istället, även dessa ritade av Oscar Wal-ler 1927. I dessa byggnader, samt i den nyrenove-rade byggnaden mot Stora Torget, instiftade C O Ekblad nya tryckerilokaler.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Sparbankshusets tillbyggnad längs Östra Kyrkogatan som uppfördes i en våning med klassicistiska former.
Arkitekten Johan Lund har ännu en gång återtagit element i den befintliga byggnadens fasad och använt i tillbyggnadens, vilket gör att de båda byggnadskropparna smälter samman väl.
Johan Lund var en arkitekt i Västervik som un-der 1930-talet ritade två olika och anpassade till-byggnader inom det berörda området. Den ena tillbyggnaden utfördes på Bankhuset vid Stora Torget, på fastigheten Banken 1. Den andra till-byggnaden utfördes på Sparbankshuset på fastig-heten Hushållet 3.
1944 års ekonomiska karta ger inte många nya uppgifter om det berörda området. Det går att se
spår av den tilltänka Esplanaden sydöst om de be-rörda delarna av kvarteret Hushållet. I övrigt är inte bebyggelsen i de berörda områdena utritade.
Den berörda delen av Stora Torget förlorade sin funktion som yta för torghandel någon gång un-der 1900-talets första hälft. Sannolikt är att funk-tionen försvann i samband med den ökade biltra-fiken i stadens centrum.
Kvarteren Banken, Lejonet och delar av Hushållet • Kalmar läns museum
Utsnitt 1944 års karta där det fortfarande går att se spår efter den tilltänkta Esplanaden i kvarteret Hushållet.
Utredningsområdet är markerat med en lila streckad linje.