I samband med framtagandet av ny campusplan har kommunen en dialog med Akademiska Hus om bostadsbyggande och hur parterna kan samverka kring det. Kommunen har understrukit behovet av bostäder, man har också
uppgett att det inte nödvändigtvis behöver innebära att just kommunen köper marken för att möjliggöra det.
Vi har inte uppfattat att parterna behöver stöd i dialogen just nu. Skulle sådant behov uppstå kan parterna kontakta Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande.
Del av Revinge 1:1210 och del av Hällestad 35:2
Delar av fastigheten Revinge 1:12 är enligt Försvarsmakten utsatt för buller från skjutbanor.
Bostäder på det området av Hällestad 35:2 som kommunen har visat intresse för skulle också vara utsatta för buller enligt Försvarsmakten. Det finns visserligen inget beviljat miljötillstånd för verksamheten, men
Försvarsmakten bedömer ändå att bostäder är olämpligt med hänsyn till buller.
Det kan tilläggas att Försvarsmakten snarare har önskemål om att köpa lite mark utmed skjutfältet än sälja den, eftersom fastighetsgränsen inte är optimalt utformad där.
Fortifikationsverket vill se över hela området vid Revingehed, och då även det samlade beståndet med kulturhistoriskt intressanta byggnader.
Myndigheten har utfört en större kartläggning av de kulturhistoriska byggnaderna. Med den kulturhistoriska kartläggningen som grund ska en underhållsbesiktning på i första hand de q-märkta byggnaderna påbörjas. Det är en komplex situation med många berörda parter. Det är för närvarande svårt att specificera tidpunkten när underhållsbesiktningen kan förväntas vara klar, men det blir sannolikt under den senare halvan av 2018.
Försvarsmakten och Fortifikationsverket uppger att kommunen kommer att bjudas in till en dialog när underhållsbesiktningen är klar. Fram till dess har Försvarsmakten och Fortifikationsverket svårt att lämna någon ytterligare information.
10 I vårt delbetänkande står fastighetsbeteckningen Revinge 1:8, vilket är felaktigt. Rätt fastighetsbeteckning ska vara Revinge 1:12.
När Fortifikationsverkets arbete är klart bör Samordning för ökat och hållbart byggande ta del av resultaten, för att överväga behovet av fortsatt medverkan från utredningen.
Studentkåren 3
Lunds kommun har uppgett att den inte längre är intresserad av att förvärva fastigheten för bostadsändamål.
Malmö stad
Innerstaden 31:11
Vid Malmö central kommer det i framtiden att behövas mer utrymme för trafik med höghastighetståg samt en depå och verkstad som är avsedda endast för dessa tåg. Trafikverket vill även kunna ta in långa person- och godståg i Malmö och därefter rangera om dem.
Trafikverket har beslutat att utreda frågorna kring Malmö bangård och framtida markbehov. Utredningen kommer sannolikt att påbörjas under 2018 och avser åtgärder som kan genomföras under perioden 2022-2033.
Malmö stads markanspråk hanteras för närvarande genom den detaljplan som är under framtagande och Trafikverket ser inga större problem vad gäller markfrågorna. Framtida markanspråk från Malmö stad beträffande fortsatt exploatering längs med Carlsgatan, som idag är ett område för styckegodshantering, kommer att hanteras inom ramen för ovan nämnda utredning.
Två delområden av Järnvägen 1:1
Trafikverket anser att kommunens intresse för den del av marken inom centralstationsområdet som berör delar av det gamla pågastationsområdet är svårare att tillgodose. Detta område avser Trafikverket att utveckla för andra järnvägsändamål.
Innerstaden 30:40 och Järnvägen 1:5
Trafikverket har anfört att myndigheten kan ta ställning till kommunens markanspråk först sedan den nationella infrastrukturplanen har beslutats.
Del av Husie 173:153
Malmö stad och Fortifikationsverket har olika uppfattningar om priset vid en överlåtelse. Staden har därför vänt sig till Lantmäteriet för att med stöd av den nyligen införda möjligheten i 18 § försäljningsförordningen begära en oberoende värdering. Ärendet är under handläggning på Lantmäteriet.
Försvarsmakten har inga invändningar mot en överlåtelse av markområdet.
Norrköpings kommun
Fiskeby 1:1
Processen fortlöper enligt plan. Att området ska exploateras för tätortsutveckling är förankrat i en nyligen antagen översiktsplan.
Detaljplaneläggning har ännu inte påbörjats.
Planläggningen inväntar för närvarande genomförandet av en ny trafikplats på E4 i direkt anslutning till området. Trafikplatsens utformning är reglerad i en vägplan som har fastställts av Trafikverket. Enligt avtal ska den bekostas av kommunen.
Kommunen önskar nu påbörja en markförhandling med sikte på att marken ska kunna förvärvas så snart som möjligt. Fortifikationsverket har dock framfört att myndigheten hellre inväntar de färdiga detaljplanerna innan försäljning sker. Vår uppfattning är att kommunen ska ges möjlighet att förvärva fastigheten när det bäst passar den kommande planläggningen och exploateringen. Således bör markförhandlingar påbörjas så snart som möjligt.
Försvarsmakten upplyser om att den kommer att lämna synpunkter på utformning av vägar i området, med hänsyn till att viss verksamhet ska vara kvar. Kommunen är medveten om dessa villkor.
Vi har samrått med den särskilde utredaren för Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande. Representanter från den utredningen kommer att initiera markförhandlingar mellan parterna under våren 2018.
Nässjö kommun
Åker 1:6
Fastigheten används huvudsakligen som uppställningsområde för lok och vagnar. Kommunen har haft möte med Jernhusen och Green cargo. Green cargo kan tänka sig att flytta sin uppställningsplats. Jernhusen är inte heller främmande för att flytta sin verksamhet.
Trafikverket kommer att göra en funktionsutredning respektive en
åtgärdsvalsstudie för hela området. Funktionsutredningen kommer att startas i januari 2018 och beräknas vara slutförd i augusti 2018. Åtgärdsvalsstudien ska inledas i februari 2018 och ska vara färdigställd i december 2018.
Utredningarna kommer bl.a. att identifiera vilka funktioner som finns och om de kan flyttas. Det finns också vissa kvarstående frågor kring om länstrafiken vill förlägga en ny depå och verkstad i Nässjö.
Kommunen, Trafikverket och andra berörda aktörer planerar att träffas den 1 juni respektive 16 november 2018 för att diskutera de preliminära
slutsatserna i funktionsutredningen respektive åtgärdsvalsstudien.
Vi förordar att Samordning för ökat och hållbart byggande följer upp resultaten av utredningarna och deltar i den fortsatta dialogen.
Sigtuna kommun
Del av Rosersbergs militärövningsfält 1:1
I samband med färdigställandet av vårt delbetänkande saknade vi information om hur Fortifikationsverket såg på möjligheterna till en
överlåtelse. Vi har därefter fått veta att Fortifikationsverket tillsammans med Försvarsmakten motsätter sig en minskning av fastigheten.
Fortifikationsverket har anfört att markområdet är en del av riksintresset för totalförsvarets militära del Riksintresset Kungsängens övnings- och skjutfält samt Rosersbergs övningsfält. Rosersbergs skjutfält är idag ett aktivt
övningsfält som används av Försvarsmakten för att öva och träna
förband. Att minska området skulle innebära begränsning av möjligheterna att använda området för verksamheten och därmed skada riksintresset.
Fortifikationsverket har också påpekat att en stor del av området är utsatt för buller över gränsvärden för bostadsbebyggelse från den miljöprövade
verksamheten på Kungsängens skjutfält. Skulle bostäder uppföras inom det området medför det en stor risk att Kungsängens skjutfält i kommande miljöprövningar skulle få verksamhetsinskränkningar.
Rosenbergs övningsfält var tidigare ett skjutfält vilket medför en stor risk för att den marken innehåller OXA. Försvarsmakten har i samband med
ledningsdragningar gjort sökningar även utanför målområdena på
övningsfältet, och då funnit betydande mängder OXA. Fortifikationsverket har påpekat att kostnaderna för att utföra riskreducerande åtgärder skulle bli mycket höga.
Vi bedömer inte att utförande av riskreducerande åtgärder för att hantera OXA är ett problem. Kostnaderna för det kommer visserligen att bli höga, vilket möjligen kan bli föremål för diskussion kring priset vid en överlåtelse, men Fortifikationsverket har avsatta medel för att utföra sådana åtgärder.
Vad som däremot är problematiskt är att bostadsbebyggelse inom området skulle begränsa möjligheterna för Försvarsmakten att utöva sin verksamhet, och påverka riksintresset negativt. Vi anser därför inte att det är lämpligt med en överlåtelse av marken som kommunen är intresserad av att förvärva.
Från utredningens sida har vi meddelat kommunen att vi inte kommer medverka i diskussioner kring en överlåtelse.
Sjöbo kommun
Del av Björka 20:1
Hyreskontraktet är inte uppsagt av Försvarsmakten.
Försvarsmakten och Fortifikationsverket har uppgett att anläggningen även fortsättningsvis behövs för försvarsändamål. Fastigheten används även av polisen för övningsverksamhet. Ingen del av fastigheten kan avyttras eftersom bostäder inte kan uppföras på grund av bullerstörningar från framför allt Försvarsmaktens verksamhet.
Med hänsyn till vad Försvarsmakten och Fortifikationsverket har anfört om Försvarsmaktens behov av anläggningen, anser vi att hela fastigheten bör vara kvar i Fortifikationsverkets förvaltning. Vår uppfattning är därmed att Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande inte ska arbeta vidare med en överlåtelse.
Skövde kommun
Fastigheterna Bostället 23 och Skövde 5:104, som omnämndes i delbetänkandet, har nu förvärvats av kommunen.
Fastigheter utmed gamla Karlsborgsbanan
Trafikverket har i december 2017 fattat beslut om nedläggning av spåren, vilket innebär att det är klart att myndigheten kan gå vidare med överlåtelser av markområdena till kommunen.
Det finns sedan tidigare en pågående överlåtelseprocess mellan Trafikverket och Tibro kommun för de tidigare nedlagda delarna av Karlsborgsbanan.
Trafikverkets avsikt är att följa en liknande process vid överlåtelser till Skövde kommun.
Kommunen ser med tillförsikt fram emot fortsatta diskussioner men är införstådd med att mycket arbete återstår. Kommunen avser att ta kontakt med Trafikverket för inledande diskussioner kring markaffären.
Vi konstaterar att överlåtelser av fastigheterna sannolikt kommer att ske, men de ligger troligen en bit framåt i tiden. Samordning för ökat och hållbart byggande bör lämpligen bistå parterna vid behov framöver.
Södertälje kommun
Fastighet/fastigheter i närheten av Hall
Under hösten har Specialfastigheter AB och Södertälje kommun haft en kontinuerlig kontakt. Kommunen har arbetat internt med ärendet under denna tid. Senast den sista februari kommer kommunen att ta ställning till om den vill gå vidare med ett markförvärv. Specialfastigheter AB har uppgett att bolaget kommer att påbörja en försäljningsprocess med andra
intressenter om kommunen skulle välja att avstå.
Trosa kommun
Områden inom fastigheterna Åby 2:1, Libbetomta 1:1 och Strössla 1:1 Kommunen har vid förhandlingar kring Ostlänken åtagit sig att bygga bostäder, men har ont om egen mark i Vagnhärad där den nya stationen ska byggas. För att kunna uppfylla sitt åtagande behöver kommunen alltså förvärva mark.
SFV har pekat på att kommunens planer på bostäder står i konflikt med ett flertal intressen, och har hänvisat till bl.a. förekommande riksintressen för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv, Natura 2000-område samt hushållning med jordbruksmark.
Vi har förståelse för SFV:s synpunkter om att stora delar av den efterfrågade marken har sådana skyddsvärden att lämpligheten av exploatering kan ifrågasättas. Samtidigt ska frågan ställas i relation till de förutsättningar som råder i och omkring Vagnhärad, där i princip all mark omfattas av statliga anspråk i form av olika slags riksintressen och andra restriktioner för byggande. Således krävs mer långtgående avvägningar mellan berörda intressen om fortsatt utveckling av Vagnhärad över huvud taget ska vara möjlig.
Vi anser att skulle vara positivt om SFV tillsammans med kommunen och andra statliga myndigheter vill undersöka förutsättningarna för att någon del av marken närmast den befintliga tätorten kan försäljas för bostadsbyggande.
Även om dessa markområden inte motsvarar arealer som kan ge väsentliga bostadstillskott kan de underlätta kommunens fortsatta samlade planering.
Om kommunen tar fram ett bättre underlag för att styrka behovet av marken och beskriva den framtida markanvändningen har SFV ställt sig positivt till att undersöka förutsättningarna för en markaffär.
Umeå kommun
Umeå kommun har under hösten tagit kontakt med utredningen och uppgett att den är mycket intresserad av att förvärva en fastighet. Eftersom
kommunen tidigare inte har lämnat några uppgifter till oss beskriver vi kommunens behov och önskemål lite mer ingående.
Umeå kommun har haft en stadig befolkningstillväxt under flera decennier.
Under de senare åren har både befolkningen och bostadsbyggandet ökat kraftigt. Kommunen bedömer att tillväxten kommer att fortsätta.
Kommunen vill i första hand förtäta bebyggelsen i Umeås centrala delar, eftersom inriktningen måste vara en hållbar utveckling av staden. Det innebär bl.a. att befintlig infrastruktur kan användas och att det ska finnas möjlighet till miljövänliga transportsätt (gång- och cykeltrafik samt
kollektivtrafik), samt skapandet av en så kallad blandstad. Det innebär också
att exploatering av orörd mark utanför tätortsbebyggelse kan minimeras.
Kommunen arbetar bl.a. efter strategi om femkilometersstaden, som bygger på att den påtagliga tillväxten ska ske inom en femkilometersradie från centrum och universitets- och sjukhusområdet.
Regementet 2:1
Umeå kommun är intresserad av att förvärva fastigheten Regementet 2:1, som är centralt belägen vid regementet och I20-området. Fastigheten omfattar cirka 166 hektar och förvaltas av Fortifikationsverket.
Kommunen har i samband med nedläggningen av brigaden under 1990-talet förvärvat stora delar av det tidigare övningsområdet. Vid det tillfället var kommunens avsikt om önskad bebyggelseutveckling tydlig. Försvarsmaktens verksamhet finns dock kvar på det intilliggande området och
Fortifikationsverket äger fortfarande en stor markareal i området.
Sammantaget har Försvarsmaktens verksamhet påverkan på omgivningen, dvs. influensområdet för riksintresset för totalförsvaret, medfört att det tidigare överlåtna markområdet inte går att utveckla i någon större utsträckning, och definitivt inte för bostäder.
Regementet 2:1 är inte detaljplanelagt. I den fördjupade översiktsplanen från 2011 pekas områden inom I20- och regementsområdet ut som utrednings- respektive verksamhetsområden. Kommunen har påbörjat arbete med en fördjupad översiktsplan för I20-området i sin helhet. Syftet är än så länge att på lång sikt peka ut möjlig bebyggelseutveckling samt område för
Försvarsmaktens fortsatta utveckling, vilket kommunen önskar förlägga längre norrut. Den fördjupade översiktsplanen för I20-området kommer att kunna antas under 2018 om inga hinder uppkommer.
Enligt kommunens grova - men försiktiga - uppskattningar kan det inom Regementet 2:1 rymmas cirka 10 000 bostäder. Om det blir möjligt att exploatera områden intill (söder om Norra länken) kan mellan 20 000 och 25 000 bostäder byggas. Det krävs en kraftig exploatering med hög täthet för att få exploateringskalkylen att gå ihop i en långsiktig, successiv utbyggnad.
Kommunen tänker sig en bebyggelse med flerfamiljshus med kvartersstruktur.
För att realisera kommunens planer krävs i första hand att Försvarsmakten flyttar den centralt belägna delen av verksamhetsområdet. För att flytten ska
kunna genomföras krävs att Försvarsmakten får ett nytt miljötillstånd på annan plats, att flytten kan finansieras samt att en plan finns för nya anläggningar där verksamheten kan utvecklas.
Fastigheten utgör i sig självt ett riksintresse för totalförsvaret. Tillhörande influensområden hindrar nybyggnation av störningskänslig bebyggelse såsom bostäder på stora områden i anslutning till fastigheten. I övrigt kan en
flyghinderyta kopplad till influensområdet tillhörande riksintresset för den centralt belägna flygplatsen påverka och begränsa byggnadshöjder en aning.
Umeå kommun har sedan 2005 haft en dialog med Försvarsmakten på lokal nivå samt Fortifikationsverket om framtida markanvändning inom
Regementet 2:1 och i dess omgivningar. Parterna har samsyn om att
försvarets nuvarande lokalisering inte är realistisk på sikt, med hänsyn till att staden kryper närmare och blir tätare. Kommunen anser dock att parternas tidsperspektiv skiljer sig åt, och att kommunens behov kräver ett
genomförande i betydligt närmare tid än vad Försvarsmakten hittills har ansett som rimligt.
Kommunen och de lokala företrädarna för Försvarsmakten och
Fortifikationsverket kommer inte att kunna hantera frågan och fatta de beslut som är nödvändiga. Frågorna om framtida markanvändning behöver därför hanteras på nationell nivå enligt kommunens bedömning.
Umeå kommun är beredd på att jobba med markbyten för att möjliggöra en flytt och hitta lägen inom kommunen där Försvarsmakten kan utveckla sin verksamhet.
Försvarsmakten har bekräftat att det har förts diskussioner med kommunen om markområdet. Försvarsmakten tycker att området fungerar för dess verksamhet idag och har därmed inte några planer på att lämna området.
Kommunens önskemål förutsätter att skjutbanor kan flyttas, vilket inte är helt enkelt. Nya skjutbanor omfattas nämligen av högre miljökrav än äldre skjutbanor, vilket gör att det kan vara svårt att hitta en lämplig ny plats för verksamheten. Delar av Försvarsmaktens verksamhet i Umeå kräver vidare ett stort skyddsavstånd.
De ovan nämnda omständigheterna innebär att det är svårt att hitta lämplig mark för Försvarsmaktens verksamhet eftersom prövningen för
miljötillståndet ställer höga krav.
En annan faktor som försvårar en omlokalisering av Försvarsmaktens verksamhet är finansieringen. Från Försvarsmaktens sida bedömer man att den kostnadskalkyl som gjorts på kommunens uppdrag har gjorts av en konsultfirma är orealistisk. En omlokalisering kommer att medföra betydligt högre kostnader, och det finns idag inga finansiella möjligheter till det.
Fortifikationsverket har påtalat att myndigheten inte får behålla inkomster från en fastighetsöverlåtelse, utan att måste leverera in dessa till statskassan.
För att gynna stadsutveckling anser Fortifikationsverket att medel från försäljning av mark med exploateringsvärde borde kunna fonderas och användas för investeringar i ersättningsmark och -anläggningar.
Försvarsmakten ska göra vissa nya investeringar i Umeå. Myndigheten har framhållit att en omlokalisering kan bli svårare längre fram i tiden om placeringen av tillkommande byggnader och anläggningar blir sådan att man
”bygger in sig” på en viss plats, t.ex. nuvarande garnisonsområdet. Det är därför viktigt att placeringen av nya byggnader och anläggningar är genomtänkt.
Försvarsmakten och Fortifikationsverket har understrukit att det är positivt att Umeå kommun vill påbörja diskussionen om hur stadsutvecklingen kan gå hand i hand med utvecklingen av Försvarsmaktens verksamhet i staden.
Det är viktigt att påbörja en sådan diskussion i god tid eftersom det är ett långsiktigt arbete.
För att kommunen, Försvarsmakten och Fortifikationsverket ska kunna påbörja diskussionen och etablera en god kontakt, anser vi att det är lämpligt att Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande sammanför
representanter från kommunen, Försvarsmakten och Fortifikationsverket.
Vi menar också att det bör undersökas om staten kan bistå med finansiering i övrigt för att möjliggöra en flytt av Försvarsmaktens verksamhet i Umeå, och samtidigt frigöra mark i ett attraktivt läge för ett hållbart
bostadsbyggande. Det går att göra en relevant jämförelse med de processer som Utredningen för att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande (N 2016:G) har arbetat med. I de fallen har statens bidrag
varit att flytta järnväg och infrastruktur för att frigöra mark för
bostadsbyggande, och att ta ett visst ekonomiskt ansvar för de delarna. Vi ser att situationen i Umeå är liknande, men att statens bidrag där skulle kunna var inriktat på att bidra med finansiella lösningar för att de långsiktiga planerna på omlokalisering av Försvarsmaktens verksamhet inom Umeå ska kunna ske. Det är således vårt förslag att möjligheterna till en
förhandlingslösning mellan staten och Umeå kommunen undersöks närmare.
Uppsala kommun