Studie och yrkesvägledare

5.2.1 Tankar kring Lissabonstrategin och ekonomisk migration

De två intervjuade studie- och yrkesvägledarnas kunskap om Lissabonstrategin handlade i huvudsak om viss inblick i diskussionen kring ett närmande av Europas

universitetsutbildningar. På Svenska Skolan Costa del Sol i Fuengirola hade studie- och yrkesvägledaren en positiv inställning till ett närmande av de europeiska universitetens urvalssystem. ”Det är en självklar utveckling, tycker jag. Men jag tycker att det går sakta.”7 Studie- och yrkesvägledaren i Madrid välkomnar ett likartat europeiskt skolsystem men poängterar den svårighet som finns i en rättvis validering av betygsdokument för likvärdig behandling vid fortsatta studier och arbete.

Det är inte enkelt med validering idag. Det är inte ens enkelt inom Norden, jösses. Det här är ju en skandinavisk skola. Just nu har jag två elever som har läst åk 1 i Danmark, kommer hit (läs Madrid, Spanien. Förf. anm.) och läser åk 2 och var de tänker läsa åk 3 är det ingen som vet. Vad ska de få för betygsdokument? Fortfarande har ingen på

Skolverket eller utbildningsdepartementet kunnat svara på den frågan.8

Studie- och yrkesvägledaren på Skandinaviska skolan i Madrid delade sina vägledande uppgifter med skolans spanskalärare. Genom denna arbetsfördelning informerade de var för sig om möjligheterna att läsa vidare i Sverige och Spanien och uppdaterade sig inom

respektive lands utbildnings- och arbetsmarknadsnyheter. Med få undantag berörde den information om fortsatta studier och arbete som erbjöds de studerande övervägande universitetsstudier i Sverige och Spanien. I Madrid hänvisade studie- och yrkesvägledaren ibland till Erasmusprogrammet, ett program inom EU som möjliggör för högskole- och universitetsstuderande inom unionen att läsa en del av sitt program i ett annat EU-land. Utöver Erasmus medgav studie- och yrkesvägledaren att få andra alternativt geografiska studie- och yrkesalternativ erbjöds.

7

Studie- och yrkesvägledare, Svenska Skolan Costa del Sol, Fuengirola, intervju den 15 oktober 2007.

8

43

På Svenska Skolan Costa del Sol i Fuengirola arbetade studie- och yrkesvägledaren ”med utgångspunkt Sverige. Vi visar övervägande svenska utbildningsmöjligheter för vidare studier. Jag måste hela tiden redovisa möjligheter som finns i Sverige eller Spanien.”9 5.2.2 Vidare studier

Studie- och yrkesvägledaren i Madrid menar att Skandinaviska skolan i Madrid är en studieinriktad skola. Den mesta informationen som erbjuds är därför inriktad mot vidare universitetsstudier. Vägledaren i Madrid får få frågor om exempelvis folkhögskolor och andra typer av utbildningar.

I Fuengirola berättar studie- och yrkesvägledaren att de elever som har bott i Spanien i hela sitt liv är mer intresserade av fortsatta studier i det spanska utbildningssystemet än de

gäststuderande, då de förra har bättre kunskaper i det spanska språket. Sveriges system för studiefinansiering påverkar dock många av eleverna, såväl de mer etablerade i landet som de gäststuderande, att söka sig till svenska universitet. Det stora utbudet av eftergymnasiala utbildningar i Sverige är enligt studie- och yrkesvägledaren i Fuengirola ännu ett skäl till att många av gymnasieeleverna söker sig till Sverige efter studentexamen.

Vägledaren i Fuengirola uppskattar att ca 90 % av de studerande i åk 3, under hennes fem års tjänst som studie- och yrkesvägledare och rektor på skolan, har läst vidare på universitet i Sverige efter gymnasietiden i Spanien. Några fortsätter i Spanien eller i ett engelsktalande land. Vägledarens uppfattning är dock att eleverna anser att de spanska

universitetsprogrammen är mer teoretiska och ”tråkiga” och mindre praktiskt tillämpande än de svenska.

Både skolan i Madrid och Fuengirola erbjuder de studerande på gymnasiet att göra besök på såväl kommunala som privata institutioner och universitet för eftergymnasiala studier. Skolan i Madrid åker även årligen på en nationell vägledningsmässa i Madrid, som inriktar sig på information för gymnasister och möjligheter till fortsatta studier och arbete i Spanien.

9

44 5.2.3 Eget företagande

På Skandinaviska skolan i Madrid informeras inte eleverna om eget företagande av studie- och yrkesvägledaren. Däremot menar denna vägledare att dessa frågor ibland diskuteras under hans samhällskunskapslektioner. Det är även under samhällskunskapslektionerna som

elevernas frågor om området besvaras. Studie- och yrkesvägledaren i Fuengirola menade att hon inte fick några frågor alls av eleverna angående eget företagande. Hon informerade heller inte om detta.

Skolornas kontakt med näringslivet sker under högstadiets praktiska arbetslivsorientering, prao. Här används övrig skolpersonal som en resurs vid administration av praoplatser. Svenska företag används till övervägande del som prao-kontakter hos såväl Skandinaviska skolan i Madrid som på Svenska Skolan Costa del Sol i Fuengirola. Studie- och

yrkesvägledaren i Fuengirola menar att det är svårt att övertyga spanska arbetsgivare om syftet med prao och att kvaliteten på praon på spanska arbetsplatser inte är tillfredsställande. ”De förstår inte alls vad det går ut på. Eleverna får dålig möjlighet att delta i arbetet.”10 De gymnasiestuderande i Fuengirola har även kontakt med arbetslivet genom företagspraktik under åk 3 där de studerande genom ett företagsbesök får fördjupa sig i ett ämne som berör det lästa gymnasieprogrammet och som kan relateras till arbetslivet.

5.2.4 Arbetssätt och prioritering av vägledning

Studie- och yrkesvägledarna i såväl Madrid som Fuengirola bedriver en relativt konventionell vägledning med enskilda samtal på vägledarens kontor eller information för större grupper i aula och klassrum. Den materiella information som erbjuds visar ofta eftergymnasiala möjligheter i Sverige och Spanien, med betoning på akademiska studier.

Arbetsfördelningen för studie- och yrkesvägledningsfrågor skiljer sig mellan de båda skolorna vilket gör att även prioriteringen av området verkar skilja sig åt. På Svenska Skolan Costa del Sol ägnar studie- och yrkesvägledaren 20 % av sin arbetstid åt vägledningsfrågor och 80 % av arbetstiden åt sin rektorstjänst. Studie- och yrkesvägledaren skulle dock vilja prioritera vägledningsfrågorna ännu mer och tycker att det är ett mycket viktigt arbetsområde.

10

45

Studie- och yrkesvägledaren på Skandinaviska skolan i Madrid har inte avsatt en bestämd andel av arbetstiden till studie- och yrkesvägledningsuppgifter. Denna vägledare ägnar sig i större utsträckning åt vägledningsfrågor i mån av tid. Han anser inte att resurserna för

vägledning på skolan är tillräckliga och tycker samtidigt att den del av hans tjänst som utgörs av vägledning är mycket liten. Det fanns under mitt besök i Madrid inga planer på att utöka resurserna för vägledning på skolan p.g.a. kostnadsskäl. Funderingar fanns dock på att anlita en konsult inom vägledningsområdet som skulle kunna komma till skolan några veckor per år och under övrig tid informera och vägleda de studerande via e-post och andra webverktyg på distans.

Vägledaren i Madrid kallar åk 3 till ca tre gemensamma möten för information om exempelvis vidareutbildningar. Därefter uppmanar han till enskilda samtal och eget

elevansvar för uppdatering i frågorna. De enskilda samtalen är inte obligatoriska. Vägledaren hänvisar till det stora förtroende som han uppfattar att eleverna har för honom vilket han menar gör att de söker upp honom självmant för vägledning. Detta kan jämföras med vägledningen i Fuengirola där de studerande inbjuds till enskilt, obligatoriskt

vägledningssamtal minst en gång under åk 9 samt en gång i gymnasiets åk 3. När denna kontakt är etablerad upprättas vägledningen beroende på initiativ av den studerande.

De studerandes föräldrar inbjuds i Madrid till föräldramöte i åk 3 för information om vidare utbildnings- och arbetsmöjligheter. I Fuengirola får föräldrarna möjlighet att informera sig om detta genom både skriftlig och muntlig information under fyra tillfällen, i åk 8, åk 9 samt gymnasiets åk 2 och åk 3. Föräldrarna inbjuds i Fuengirola även att delta i individuella samtal, med undantag för de fall då de studerande har fyllt 18 år och själva får bestämma om föräldern ska få delta under vägledningstillfället.

Utvärdering av studie- och yrkesvägledningsverksamheten förekommer varken på skolan i Madrid eller i Fuengirola. Detta arbetsområde nämns inte i skolornas generella utvärderingar av verksamheten. Studie- och yrkesvägledaren i Fuengirola noterade detta som ett viktigt konstaterande men motiverade samtidigt avsaknaden av en specifik utvärdering med att ”syv är något jag driver och jag driver det inte mot någon”.11 Vägledaren i Madrid menade att ”om vi hade haft en specifik syv så hade det garanterat utvärderats.”12

11

Studie- och yrkesvägledare, Svenska Skolan Costa del Sol, Fuengirola, intervju den 15 oktober 2007.

12

46