Studie och yrkesvägledare

Studie och yrkesvägledarna upplevde båda att samarbetet var bra med lärarna. De samarbetade främst med lärarna i niorna. Sonja hade t ex kvartsamtal tillsammans med klassläraren.

Jag hade samarbete med klassföreståndaren när de hade kvartsamtal med niorna. Då fanns jag också på skolan med läraren. Först pratade de med läraren och sedan utifrån det pratade jag och eleven och föräldrarna om framtiden (Sonja).

Båda ansåg att samarbetet med lärarna främst berörde praoarbetet och arbetet inför gymnasievalet. De arbetade tillsammans för att eleverna skulle få en så bra praotid som möjligt. Sonja berättade att de planerade vad som skulle förberedas inför veckorna, sen skötte lärarna resten. Sonja upplevde att samarbetet mest var med SO-lärarna.

Syo var starkt kopplat till samhällskunskap. Ibland deltog jag i deras ämneskonferens, för arbetslivet var en del i samhällskunskapen. Det var på den nivån som vi hade samarbete (Sonja).

Siv menade att samarbetet var viktigt på grund av att läraren oftast var insatt i vissa elever med speciella behov. Läraren var även insatt i elever med högtflygande planer, så att även de skulle få en möjlighet att förverkliga sig genom t ex rätt plats på sin prao tid.

Siv berättar även att de samarbetade med temaveckor.

Temaveckorna som vi hade på skolan innebar ett bra samarbete mellan mig och lärarna (Siv)

Planeringen gjordes tillsammans, och därefter delades uppgifterna upp.

De samarbetade även inför valet till gymnasiet. Siv berättade att hon kunde komma in i klassen och informera om olika utbildningsvägar.

Både Sonja och Siv upplevde att samarbetet med lärarna fungerade bra och att de kände sig som en i gruppen. Sonja upplevde dock att samarbetet inte var någon stor del av arbetet.

För Siv var samarbetet däremot en större del av arbetet. Hon upplevde att genom att arbeta på en och samma skola byggdes det upp en bra relation och ett gott samarbete.

Samtalet står i fokus när jag pratar om samarbete med lärarna, vi kommunicerade lätt tackvare att vi befann oss på samma skola och hade en bra relation att grunda oss på (Siv).

Personligheten har en stor betydelse i samarbetet med lärarna, anser både Siv och Sonja. Man måste jobba med relationer för att samarbetet ska uppstå. Sonja menar att om man har jobbat med att bygga upp en relation, var det inte säkert att man hade möjlighet att samarbeta eller påverka ändå.

Siv anser även att relationen har en stor betydelse. Kom det nya lärare var det genast svårare att få sina idéer genomförda. Då fick hon motivera mycket mer. Hon hävdar vid ett flertal tillfällen att det betyder mycket att ge tid till att lära känna varandra i personalen.

Båda Studie- och yrkesvägledarna upplevde att klimatet på skolan var öppet och att det fanns påverkansmöjligheter. Det fanns möjligheter till att bygga kontaktnät. Både formellt och informellt

Vi var ett enda stort arbetslag. Det fanns personalsociala verksamheter på skolan. Vi gjorde grejer tillsammans. Vi jobbade ihop! Det var aldrig problem med att få eller att ge information (Siv).

Även Sonja kände att vägarna var öppna för mer samarbete, men kände att hon inte hann med att jobba på det. Det fanns möjligheter att utveckla allting, men hon var tvungen att begränsa sig. Hon funderar på att man säkert hade kunnat arbeta på ett annat sätt.

Ledningen på Studie- och yrkesvägledarnas skolor var öppna för förändring. Alla hade möjlighet att komma till tals.

Det fanns en öppen dialog där alla fick komma till tals. Jag kände det

med men jag vet inte om jag var så vis att jag tog möjligheten (Sonja).

Båda kände att deras arbete var viktigt för rektorerna och att det inte hade några problem med att få igenom tankar och idéer. Siv beskrev rektorn som en kraftfull ledare med positiv inriktning. Han vågade fatta beslut och hade tydlig struktur.

Även Sonja beskriver rektorn som en positiv ledare som ville att personalen skulle agera. Han tyckte om när de kom med förslag. Vidare nämner Sonja vikten av en bra ledare.

Båda Studie- och yrkesvägledarna upplevde en tydlig struktur på skolorna och att syofunktionen var viktig. På den skolan Siv arbetade på hade strukturen funnits i många år och det fanns en trygghet i det. Siv funderar om det är möjligt att denna fasta struktur som fanns på skolan kan ha varit hämmande sett från ett annat perspektiv, men det var ingenting som hon upplevde, snarare tvärt om. Sonjas skola var däremot nybyggd. Trots det var det även där en tydlig struktur i arbetet. Sonja tar upp Lgr -80 som en av anledningarna till den tydliga strukturen.

Sonja ansåg även att läroplanen var tydlig med tanke på all studie- och yrkesvägledning. Hon upplevde ett väldigt arbete ute på skolan och det sågs som mycket viktigt bland lärarna med studie- och yrkesorientering.

4.2.2 Lärare

Lärarna uppfattade samarbetet med studie- och yrkesvägledaren på olika sätt. Lennart menar att samarbetet var mycket bra. De arbetade tillsammans inför både prao-tiden och gymnasievalet.

Även Lena tar upp prao- tider och gymnasievalet men att det endast handlade om en kontakt med studie- och yrkesvägledaren. Hon kan inte minnas att det var inom något annat område som de hade något gemensamt. Hon beskriver att det

inte var frågan om något samarbete, utan mer parallellarbete. Studie- och yrkesvägledaren på skolan var mycket självgående.

Det samarbete man hade var egentligen att syon kom och informerade om det gällande praon eller gymnasievalet (Lena).

Lennart berättar att eleverna kände syon, vilket ledde till ett samarbete mellan lärarna och syon inför vägledningssamtal. Som lärare kunde han förmedla information till Studie- och yrkesvägledaren innan eleverna kom till vägledningssamtal. Han menar att det var ett bra underlag att ge innan samtalen. Då handlade det inte bara om betyget, utan även om hur eleven är som person samt hans/hennes svaga och starka sidor.

Samarbete markerade statusen för begreppet studie och yrkesval på ett helt annat sätt. Eleverna kände den person som var ansvarig (Lennart).

Yrkesorienteringen har uteslutande legat på SO- och svensklärarna berättar Lennart, trots att den gamla läroplanen (lgr-80) på ett relativt tydligt sätt markerade studie- och yrkesorientering för lärarna. Han beskriver även att de hade fortbildningar som handlade om dessa frågor där samtliga lärare var tillfrågade att delta.

Lena berättar att hon skötte sin del av yrkesorienteringen själv och att hon inte samarbetade med studie- och yrkesvägledaren i dessa frågor.

Efter som jag inte tyckte att det var något samarbete så /…/ men det var en bra relation (Lena).

Relationen uppstod som mellan vilken kollega som helst beskriver Lena. Studie- och yrkesvägledaren var en del av högstadiet och en i gruppen menar hon.

Lena beskriver organisationen som en mer stängd verksamhet. Samarbetet var inte stort mellan någon personal på skolan. Var det några som kom bra överens, kunde det hända att de gjorde något ihop.

Inte så mycket samarbete utan var och en skötte sitt (Lena).

Lena berättar även att om de på skolan hade velat utveckla ett samarbete fanns det utrymme för det. Hon såg inte ledningen som någon begränsning, utan

möjligheter fanns om de ville. Även Lennart hade ett bra samarbete med ledningen.

Lennart beskriver att den skola han arbetade på hade en speciell struktur. De fick pengar för att testa ett nytt sätt att jobba utifrån. I arbetslagen var de mycket självstyrande över både timplanering och det ekonomiska ansvaret. Under denna tid minskade även syoverksamheten på skolan från 1 ½ Studie- och yrkesvägledartjänst på 80-talet till en tjänst på 80 % under mitten av nittiotalet. Enligt Lennart fick studie- och yrkesvägledarens roll samt arbetsmarknads- och yrkesfrågor mindre och mindre utrymme under denna period.

Båda lärarna såg att studie- och yrkesvägledningen minskade redan före F-9 reformen på grund av omstrukturering av studie- och yrkesvägledningen.

4.3 Samarbete och struktur efter F-9 reformen

4.3.1 Studie- och yrkesvägledare

Båda studie- och yrkesvägledarna upplever att det samarbetet som finns är bra med lärarna. Sanna anser dock att hon arbetar mer parallellt med lärarna och att hon inte känner sig delaktig i verksamheten på så vis att hon kan vara med och påverka den. Saras uppfattning om samarbetet är dubbelt.

Det är både och med samarbetet, svaret är ja och nej. Jag känner mig mer delaktig än inte. Även om jag inte får någon julklapp (Sara)

Lärarna har sina planeringar och där har Studie- och yrkesvägledarna svårt att delta.

Vid olika tillfällen har lärarna behövt deras hjälp, t ex vid planering av temaveckor och ibland har de kunnat hjälpa till. Sara upplever däremot att frågorna ofta kommer för sent och att hon då redan är uppbokad på annat. Samarbete har även förekommit när lärare fått frågor om yrke och arbetsliv från elever. Då har läraren tagit kontakt med studie- och yrkesvägledaren eftersom

behovet har funnits. Sara berättar att samarbete förekommer även när det handlar om en specifik elev.

Sanna har haft mest samarbete med en SO-lärare på grund av att de arbetat ihop i ett projekt vilket inneburit regelbunden gruppvägledning under en längre period i en klass.

Ingen av studie- och yrkesvägledarna upplever att det är några problem att komma in i klasserna när det har handlat om gymnasieinformation eller liknande. Givetvis måste det bokas tid så det passar alla.

Sanna och Sara upplever att det är ett mycket självständigt arbete där de själva ansvarar över arbetstiden.

Samarbetet det vi har funkar bra. Men känner att jag jobbar parallellt, inte riktigt med dem (Sanna).

Båda Sanna och Sara upplever att ledningen ser dem som en viktig del i skolan. Ledningen anser att vägledning behövs. Sanna och Sara känner att deras åsikter och tankar tas på allvar.

Sara upplever att den goda relationen byggs upp under mer informella möten som t ex kafferaster. Sanna däremot upplever att det är ett problem att bygga relationer, eftersom hon har sin arbetsplats på flera skolor. Det gör att hon rent praktiskt inte har möjlighet att utveckla relationer som hon kanske hade önskat.

Jag är välkommen, men ska jag vara med på allt eller vilken skola ska jag välja?(Sanna).

På alla skolor förekommer det samkväm i olika former. Sara anser att det är viktigt att vara med för att vara en del i gruppen. Sanna får i större utsträckning prioritera de tillfällen hon är med, eftersom tiden inte räcker till. Hon väljer då den skolan där hon behöver få bättre kontakt.

Båda studie- och yrkesvägledarna menar att personligheten spelar en stor roll i samarbetet med lärare. Det gäller både deras egen personlighet och lärarnas. Sanna känner att hon inte kan fördjupa sig för mycket på varje arbetsplats utan

hon har valt att se eleverna som sin arbetsgrupp och att det är de som får stå i centrum.

Jag upplever inte att jag blir motarbetad och jag skulle nog kunna ta mer plats, men risken är att det skulle bli på bekostnad utav något annat. Att försöka slå knut på sig själv är risken (Sanna).

Både Sara och Sanna nämner att mycket hänger på Studie- och yrkesvägledaren personligen om det blir något samarbete eller inte. Eftersom de inte träffar lärare varje dag, blir deras eget agerande vid varje möte mer påtagligt.

Det kanske är det personliga som betyder mycket, att jag inte alltid står utanför (Sara).

Sara arbetar på en relativt ny skola. Hon upplever att det är en F-9 anda som präglar arbetsmiljön och att det inte sitter något gammalt i väggarna. Även Sanna känner till största delen att hennes skolor är vana vid att det är ett levande område. En av Sannas skolor upplevs däremot ganska konservativ. Där är det svårt att förändra och förnya. Sanna upplever att den fysiska miljön har en stor påverkan. Beroende på var hon har sitt kontor avgör hur mycket spontan kontakt hon har med andra på skolan. Är hennes kontor placerat nära lärarrummet blir också kontakten med lärarna mer regelbunden och okonstlad. Även kontakten med eleverna påverkas beroende på var hon har sitt kontor. Det blir färre spontanbesök om kontoret ligger för avsides från dem.

Varken Sanna eller Sara upplever att det är lärarna som är deras egentliga arbetsgrupp utan istället är det den Studie- och yrkesvägledargrupp i respektive kommun som de tillhör.

4.3.2 Lärare

Båda lärarna berättar att elevunderlaget i de högre åldrarna har minskat efter F-9 reformen. Vardera skolan har fått tilldelat en studie- och yrkesvägledartjänst på 20 %. Lennart anser att det är oerhört lite. I dag samarbetar Lennart med studie- och yrkesvägledaren endast med att få ihop en dag till föräldramöte och

klassinformation om gymnasievalet. Även Lena förknippar studie- och yrkesvägledningen som en punktinsats inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledaren kommer ut i klassen och informerar om gymnasiet. Hon ger även samma information till föräldrarna samt organiserar besök till en gymnasiemässa och gymnasieskola.

Det är egentligen inget samarbete. Utan jag blir informerad. Men efterfrågar jag något så är det ju inte så att det är stängda dörrar. Vi träffas ständigt och har kontakt, men det är inte så att vi arbetar tillsammans med de här, utan var och en sköter sitt (Lena).

Studie- och yrkesvägledaren har väldigt liten kunskap om eleverna anser Lennart. Hon är bara på skolan en gång i veckan och måste därför prioritera sina arbetsuppgifter. Lennart berättar även att han inte längre har någon möjlighet att ge kompletterande information inför vägledningssamtalen.

På de olika skolor där Lennart och Lena arbetar har praoverksamheten tagits bort. Lena och andra SO-lärare har haft möte med studie- och yrkesvägledaren om att göra en temavecka för niorna istället. Denna uppgift, anser Lena har tilldelats dem utöver sina tjänster.

På Lennarts skola har denna process börjat för en längre tid sedan. Lärarna har kontakt med lokala företag i kommunen. De har planerat att börja arbeta med elevernas självkännedom. Han berättar även att man enbart jobbar med detta ämne på SO-lektionerna. Nu är inte ens svenskan kopplad till detta mer.

Jag jobbar med detta inom ramen av läroplanen. Det är en SO- angelägenhet nu (Lennart).

Lena berättar också att hon har arbetslivsfrågor i undervisningen. Hon anser att arbetstids- och arbetslagsregler är viktiga delar att ta upp med eleverna.

I Lenas skola har studie- och yrkesvägledaren börjat arbeta mer med elever i årskurs 8, med bland annat självkännedom.

Lena anser att i dagens F-9 skola har eleverna inget stort behov av att växa upp så länge de går kvar i grundskolan. De går i samma skola som de gjort sedan de

De äldre eleverna har lättare nu att fortsätta med ett lekbeteende (Lena).

I dag arbetar båda lärarna i arbetslag där arbetslagen även är indelade i olika spår från förskolan till årskurs nio. På Lenas skola arbetar de inte mycket över arbetslagens gränser.

Ledningen är ett bra stöd i deras arbete anser både Lena och Lennart. Lena berättar att de har stora påverkansmöjligheter både vad gäller arbetssätt och arbetsförhållande. Det är högt i tak på skolan, anser hon.

Det är ett starkt lärarkollektiv som det inte är lätt att sätta sig på som skolledare (Lena).

Lennart anser att läroplanen Lpo-94 påverkar mycket men att det bara är negativ påverkan för studie- och yrkesvägledningen, eftersom läroplanen inte betonar vikten av denna verksamhet. Han skulle vilja ändra på mycket men anser att det inte är lätt. Det är en central fråga, anser han.

Systemet i sig är inte omöjligt. Om man hade haft viljan så skulle det kunna se annorlunda ut (Lennart).

Lena ser inte situationen på samma sätt som Lennart. Lena känner att det fungerar bra som det är nu. I och för sig hade det varit bra för eleven, anser Lena om studie- och yrkesvägledaren var på skolan mer under den period när de ska göra sina val.

4.4 För- och nackdelar med samarbetsmöjligheter och struktur

4.4.1 Studie- och yrkesvägledare

De studie- och yrkesvägledare som var med före F- 9 reformen såg inga direkta nackdelar med hur strukturen och organisationen var uppbyggd. De såg stora fördelar med att det var en fast och tydlig struktur. De ansåg att Lgr -80 låg till grund för denna struktur. Hela ämnesområdet med arbetsliv och omvärld hade en större plats på skolorna, vilket gjorde att samarbetet fungerade bra.

Genom att jag jobbade på en och samma arbetsplats så byggdes det upp en mycket bra relation mellan oss som var verksamma på skolan. I och med denna relation var samarbetet lättsamt (Siv).

Den enda nackdel med strukturen som Sonja ser det, var att det hade varit bra med en kollega som arbetade med samma sak.

De vägledare som arbetar idag ser bristen på tid som den stora nackdelen. De känner att de har för lite tid på varje skola. Sara och Sannas tjänster skiljer sig något i och med att Sanna är på flera skolor och Sara arbetar på två. Sanna upplever att det är svårt att knyta några djupare kontakter eftersom hon är på flera olika arbetsplatser varje vecka. Även Sara känner att hon hade önskat mer tid för att kunna arbeta mer med de yngre åldrarna. Att det finns fler lägre åldrar i dag på en skola ser Sara ändå som något positivt. Får hon bara möjlighet och tid skulle hon utveckla arbetet på denna punkt. Fördelarna med arbetsformen som sådan är enligt båda studie- och yrkesvägledarna att den är flexibel och varierande, vilket de anser är positivt.

Med tanke på samarbetet med lärarna upplever båda en nackdel med att de inte har någon möjlighet att utveckla det i den mån de hade önskat. Sanna upplever att lärarkontakten är liten när hon är på flera skolor. Även avståndet mellan skolorna försvårar samarbetsmöjligheterna anser Sanna.

Hade jag kunnat få ner det till två skolor, då hade man haft tiden och mer engagemang att vara med mer på sådana [ planering] saker (Sanna).

Hon upplever att hon rent praktiskt inte kan delta i det hon vill, eftersom det tar för lång tid att förflytta sig mellan arbetsplatserna.

Vidare ser både Sara och Sanna fördelar med arbetsformen eftersom de arbetar tillsammans med andra Studie- och yrkesvägledare. Skulle de enbart arbeta på en skola, hade de varit ensamma i sin yrkesroll. Sanna ser även en viss fördel med att arbeta på flera skolor eftersom hon ser att det finns olika sätt att arbeta på. Även att kunna sköta sig själv och bestämma över sin egen tid ser, studie-

och yrkesvägledarna som positivt. Trots fördelarna upplever Sanna att nackdelarna överväger. Hon känner att hon missar kontakten med personalen.

4.4.2 Lärare

Lärarna såg inte att det just var F-9 reformen som mest påverkade samarbetet med Studie- och yrkesvägledarna. I kommunen där lärarna arbetar kom förändringen något tidigare, i och med att det öppnades ett vägledningscenter centralt, plus att mycket av resurserna som tidigare låg på grundskolan fördes över till gymnasieskolan. Lennart menar att en av bakgrundsfaktorerna till denna förändring var Lpo -94.

Båda lärarna anser att samarbetet med studie- och yrkesvägledaren idag är närmast obefintlig. Lena ser inte detta som något stort problem, eftersom hon inte hade något större samarbete tidigare och anser inte heller att hon har behov av det.

Nej, där finns egentligen inget behov heller. Det skulle nog bli ett konstlat behov (Lena).

Lena anser att en nackdel med dagens arbetsstruktur är att prao inte är någons ansvar. Lena ser gärna att det blir en förändring och att studie- och yrkesvägledaren tar över denna arbetsuppgift igen. Då skulle även dessa tjänster