5.2.1 Erfarenhet
Intervjuerna inleds med att studie- och yrkesvägledarna får berätta vad studie- och yrkesvägledning är för dem. Här beskriver de att studie- och yrkesvägledning är att ha samtal med klienter och coacha de så att de själv kommer fram till sina valmöjligheter och önskan. Vidare beskrivs studie- och yrkesvägledning som att det är klienter som kommer och berättar lite som sig själva, varpå studie- och yrkesvägledaren ställer frågor för att utreda dels vad klienterna är bra på men också vad de eventuellt är mindre bra på. Intressen är viktigt att utreda, vilka mål som finns, hur man tar sig vidare och vilka hinder som finns på vägen. Studie- och yrkesvägledning är när en person behöver hjälp med något. Då tittar studie- och yrkesvägledaren på vad klienten har med sig i sitt bagage, dvs. vad har jag just nu. Sedan tittar studie- och yrkesvägledaren på vad klienten skulle behöva i framtiden eller hur klienten ska nå någonting i framtiden. Där beskriver studie- och yrkesvägledaren att det är i den processen som studie- och yrkesvägledaren ska vara behjälplig med samtal och att klienten i fråga ska kunna komma fram till sitt beslut själv.
Vidare undersöks av vilka anledningar klienter kommer och besöker ett vägledningscentrum och här framgår det att det finns klienter som kan komma och mer eller mindre kräva att studie- och yrkesvägledaren ska fylla i ansökningsblanketter exempelvis. Sen är många som kommer helt ovetandes om vad det faktiskt vill. Då ligger fokus på att försöka hitta klienternas intressen och på så vis vaska fram vad som skulle vara intressant för klienten att gå vidare på. Det råder också en viss osäkerhet kring om klienters mål är realistiska. Ett annat spår är de klienter som kommer för att få reda på meritpoäng, vad som krävs för att de ska ta sig vidare. Här ligger fokus på att hjälpa klienten att gå igenom kataloger och hjälpa klienterna att få rätt på vilka kurser de ska ha för att få mest meritvärde för att komma in på sina respektive högskoleutbildningar.
Vidare beskriver studie- och yrkesvägledarna vilka klienterna är som besöker ett vägledningscentrum och det är gymnasiestuderande och vuxna. En av studie- och yrkesvägledarna beskriver klienterna som besöker ett vägledningscentrum i följande citat:
”Ja här har vi ju hela gymnasiet, och sen vuxna, och mycket med invandrare från SFI och sen har jag ju även dem lite specialiserade mot omvårdnad. Men det kan ju vara, alltså det är ungdomar som har gått ut gymnasiet och som kanske behöver komplettera någonting. Det kan ju vara vuxna som har blivit arbetslösa, och som denna denna tjejen som jag hade precis, hon hade varit
mammaledig och sen finns inte jobbet kvar när de kommer tillbaka. Och har egentligen inte trivts på jobbet, och så känner att ja nu ska jag kanske göra något, och så känner de sig osäkra på om de ska ta tag i det eller. Ja så det kan ju va, alltså de flesta är kanske under 40 men det kan ju komma en och annan något äldre också.” (Studie- och yrkesvägledare)
De anledningarna som är vanligt förekommande och som grundar sig att vuxna kommer till ett vägledningscentrum, är att de vuxna antingen blivit arbetslösa, att de behöver komplettera betyg från gymnasietiden eller för att de söker en specifik utbildning. Det kan också röra sig om att klienterna behöver hjälp med att fylla i blanketter. Oftast handlar det om att klienterna söker ett samtal, ett vägledningssamtal, fastän klienterna inte är helt säkra på vad de är de vill. Klienterna vill veta vad de har med sig i bagaget, vad de kan göra med det, och hur de kan använda det framåt.
Studie- och yrkesvägledarna förklara vad de kan vara behjälpliga med när de vägleder en klient och det framgår att det handlar om bland annat hjälp till självhjälp. En av studie- och yrkesvägledarna beskriver att syftet inte är att hjälpa en klient, utan syftet är att coacha klienterna till de sidor som de ska leta upp för att själv ta reda på fakta och information. Vidare beskrivs att det är viktigt att utreda vad det är klienten har med sig i bagaget och sedan vilka intressen klienten har för att kunna formulera ett mål. Vikten ligger i att få klienten att hitta ett intresse som han/hon är allra mest intresserad av. Sedan gäller det för klienten att bestämma sig för vad det är han/hon ska satsa på och hur realistsikt är det. Det viktigaste när en studie- och yrkesvägledare vägleder en klient är att vägleda utifrån vad individen själv känner och vill och hitta det dem är bra på. Det framgår också att det är viktigt att klienten känner att studie- och yrkesvägledaren har väckt tankar hos klienterna som de kanske inte trodde fanns hos dem. Vidare säger en av studie- och yrkesvägledarna att:
”Det viktigaste är att lyssna, på vad personen säger. Så att jag hela tiden kan gå tillbaka och fråga vad de menar med det, hur var det med det, och varför har du glömt bort det, och att jag helt enkelt ger dem ett självförtroende, ta reda på var de är i sitt liv när det gäller studier och yrken.
Kan vara lite socialt prat också kring det, alltså hur man ska göra för att komma någon vart, helt socialt, ekonomiskt osv. Och framförallt när de går härifrån ska de ha koll på sig, de ska veta, vad dem har med sig i bagaget. Jag behöver inte veta det, dem ska ha det med sig i bagaget. Vad har jag och vart kan jag komma någon vart.” (Studie- och yrkesvägledare)
Det framgår av intervjuerna att det finns några verktyg som studie- och yrkesvägledarna använder sig av för att för dem, leverera en bra studie- och yrkesvägledning. Dessa verktyg är intressetest, vägledningsmodeller som behandlar att utreda, samla ihop och se möjligheter . Sedan beskrivs tydlighet som ett verktyg av en av studie- och yrkesvägledarna. Tydlighet illustreras genom att klienten själv får skriva ner saker under samtalet som studie- och yrkesvägledaren sedan kollar av tillsammans med klienten så att det inte har blivit något missförstånd. Internet är också ett verktyg som anses bra att använda sig av. Studie- och yrkesvägledaren kan delge bra hemsidor som klienterna sedan kan gå in på och undersöka vidare. Även egenskapstest är något som en av studie- och yrkesvägledarna tycker är ett bra verktyg för att förstå vem man är.
5.2.2 Förväntningar
Det finns en förväntning från klienterna att de vill att studie- och yrkesvägledaren ska tala om för dem vad de ska göra. Men detta är något som studie- och yrkesvägledarna är tydliga med att berätta att så fungerar det inte. Två av studie- och yrkesvägledarna tror att det är en ganska vanlig bild. Vidare framgår det att studie- och yrkesvägledarna kan fråga redan inledningsvis vad det är klienterna vill. Vill klienterna ha hjälp med behörighetskrav eller vill de ha ett riktigt vägledningssamtal, det är viktigt att lyssna in vad de vill. Vad gäller om klienters förväntningar matchar det utbud av studie- och yrkesvägledning som studie- och yrkesvägledarna kan erbjuda framgår det att det är lite både och. Det är inte riktigt så enkelt att om en person kommer in med en förväntning om att studie- och yrkesvägledaren ska leverera en ansökan till en specifik utbildning och sen komma in, det är ju inte möjligt att en studie- och yrkesvägledare kan hjälpa på det viset. Det framgår att om det däremot kommer in en klient som vill ha hjälp med samtal för att finna vad de ska göra framåt i tiden, där uppfylls förväntningen för det är en studie- och yrkesvägledares huvuduppgift, att vägleda.
Det beskrivs också att det kan finnas vissa klienter som behöver mer studie- och yrkesvägledning än den vägledning som de erbjuds, detta för att ta sig vidare. En av studie- och yrkesvägledarna beskriver att om du skulle göra alla klienter lika noggrant skulle tiden helt enkelt inte räcka till. Det skulle vara en fördel att göra studie- och yrkesvägledningen mer djupgående. Nästa fråga berör huruvida studie- och yrkesvägledarna vet att klienterna fått den hjälp han/hon önskat. Här framgår det att alla tre studie- och yrkesvägledarna frågar sina klienter om de är exempelvis något som de glömt att prata om eller om det är något mer de vill prata om. Vidare beskrivs att det är viktigt att veta om klienterna fått ut det de vill, eller om de vill ha mer eller om det helt enkelt var något annat som saknas i samtalet. Det görs även studieplaner med 88 % av klienterna, och denna studieplan kan revideras och där görs också en typ av kvalitetssäkring där det tas en diskussion med klienterna om hur det ser ut nu, vad som blev fel osv.
5.2.3 Studie- och yrkesvägledning
Frågan som inleder funderingar kring studie- och yrkesvägledning handlar om vilken åsikt studie- och yrkesvägledarna har om huruvida utbildningen till studie- och yrkesvägledare är lämpad för arbetsmarknaden när examen är tagen. En av studie- och yrkesvägledarna berättar att vägledningsmodellerna är det allra viktigaste man får med sig från utbildningen. Den rena fakta som man får med sig, ändras med åren och det är inget som består. Vidare betonar studie- och yrkesvägledaren vikten av att få med sig en viss människosyn och vissa värderingar och att man har tänkt igenom dessa ovanstående saker noga. Studie- och yrkesvägledaren berättar att det är viktigt att ha kunskap om hur individer fungerar enskilt och i grupp. Att sätta sig in i den rena fakta som t.ex. behörighetskrav och utbildningssystem det är inget studie- och yrkesvägledaren anser att man ska kunna innan och utan till, däremot blir det ett grovt jobb när du kommer ut på en arbetsplats, att sätta sig in i det tekniska och praktiska. Studie- och yrkesvägledaren återkommer till att det är vägledningsmodellerna som är det viktigaste för att bedriva en god vägledning. Vidare beskriver en av studie- och yrkesvägledaren hans åsikt om utbildningen till studie- och yrkesvägledare:
”Den kan jag inte svara på för jag har inte gått utbildningen nu, jag kan ju bara svara på utifrån min erfarenhet. Jag tror att det är såhär. När jag kom ut var jag fullt rustad, men det kan beror på hur man själv gör med utbildningen om man själv fullt ut ta ansvar för utbildningen . Eller man tror att det ska serveras hela tiden, alltså jag tror att det beror mycket på det. Och naturligtvis vad man har för erfarenhet med sig i bagaget. Det, nej jag kan inte ha någon åsikt om det direkt så. De som har varit hos mig, jag tar gärna den långa praktiken, och det tycker jag att de som kommer hit här de har redskap med sig, men sen är det ju frågan om att praktisera det, och få lov att praktisera det, och få lov att göra fel och få lov att diskutera det ordentligt. Kanske ibland att jag känner att man har lite dåligt självförtroende när man kommer ifrån utbildningen. Så tror jag att praktiken borde kvalitetssäkras på något sätt, faktiskt. Man hör ju dem som bara gått med någon
studievägledare och det är ingen utbildning det är bara en praktik” (Studie- och yrkesvägledare)
En annan studie- och yrkesvägledare tycker att utbildningen till studie- och yrkesvägledare är delvis rustad för verkligheten. Studie- och yrkesvägledaren anser att utbildningen är för skolfokuserad och den behandlar inte ämnen om funktionshindrade eller rehabilitering och därmed anser han inte att utbildningen är anpassa för arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledaren beskriver vidare att han tycker att utbildningen måste anpassas mer för att få en spets eller liter mer kunskap om saker vad arbetsmarknaden kräver. Nästa fråga berör vad studie- och yrkesvägledarna anser vara det viktigaste i utbildningen för att bedriva studie- och yrkesvägledning. Här svarar samtliga studie- och yrkesvägledare att det är samtalsmetodiken som är det viktigaste.
”Ja, det var ju själva vägledningsmetodiken, det var det viktigaste. Det är det man har mest, det som skiljer oss från andra yrkesgrupper. Där har vi en speciell kunskap.”( Studie- och
yrkesvägledare)
Vidare beskriver studie- och yrkesvägledarna sin yrkesroll. Vägledningssamtalet är det viktigaste, och att kunna hålla föredrag inför en större grupp och kunna samarbeta. Vidare beskrivs vikten av att kunna möta människor och lyssna på dem. Det framgår också att det är viktigt att redogöra att en studie- och yrkesvägledare inte behandlar människors sociala problem utan har fokus på studier och yrken. Däremot om det sociala påverkar studierna och man kan revidera så att individen får en annan studiegång och studieplanering, och man då genom detta kan rätta till det sociala, då är det en studie- och yrkesvägledare man kan
vända sig till. Det framgår också att ordet Syo är ett ord som ofta beskriver yrkesrollen, att det hänger i och att de flesta vet vem man är när man hör ordet Syo.
Studie- och yrkesvägledarna beskriver vidare vilka kompetenser som är viktiga när du arbetar som en studie- och yrkesvägledare. Det framgår att det är väldigt viktigt att kunna lyssna, att kunna sortera arbetet och att kunna coacha klienten till ett självförtroende. Samtalsmetodiken i sig ger dig som studie- och yrkesvägledare en kompetens men det har också med att göra vem du är som person. Samtalsmetodiken är viktig för att kunna ställa bredare frågor och för att kunna utvidga och inte snäva in. En annan kompetens som framgår är att utmana, att våga göra det. Ibland måste en studie- och yrkesvägledare ställa obekväma frågor för att komma vidare i samtalet, detta görs genom att utmana klienten. En av studie- och yrkesvägledarna uttrycker att hon tycker det är viktigt att du har arbetslivserfarenhet innan du söker jobb. Vidare är det också vikigt att ha med sig psykologi och sociologi.
Vilka egenskaper som är viktiga att ha som studie- och yrkesvägledare är nästa fråga som ställts. Studie- och yrkesvägledarna beskriver att du måste vara lyssnande, ha tålamod, respekt, tydlighet, punktlighet, öppenhet, skapa ett förtroende, tillit, ömsesidighet, samarbetsvillig, icke vara fyrkantig, social, utåtriktad, organiserad. Studie- och yrkesvägledarna pekar också på saker som man måste tänka på som studie- och yrkesvägledare och det är att man inte kan vara tillbakadragen i yrket, du får inte heller vara den som kommer med pekfingret. Klienterna ska själva bestämma vad det vill göra. Vidare bör du vara noga med dina ord och väga dem rätt, eftersom ord har makt, beskriver en av studie- och yrkesvägledarna. Vidare säger en av studievägledarna att:
”Att man är lyssnade, det är viktigt att kunna lyssna. Det är inte alla människor som kan det faktiskt. Sen kan man ju öva in mycket, för vill man verkligen, då lär man ju sig mycket av sin samtalsmetodik. Också måste man vara öppen, man måste vara öppen. Och man ska nog inte vara alldeles för fyrkantig, du förstår vad jag menar? Sen skadar det ju inte att vara social. Ja, att man är social och öppen och att man inte , alltså man får inte lov att , speciellt när man jobbar med ungdomar, eller ja det är ju även med vuxna. Men man får inte lov att vara den som kommer med pekfingret , tror jag, det ska man inte göra. Det får man akta sig för. Man ska inte lägga pekfingrar på dem, nu får du inte göra så utan nu ska du göra det. Sen samtidigt så måste man ändå vara bestämd. Man måste vara noga med sina ord, väga dem så att man lägger fram dem rätt. Då kan
man få igenom allt. Samtalsmetodiken har, ordet har makt. Det är viktigt “ (Studie- och yrkesvägledaren)
En av studie- och yrkesvägledarna uttrycker vikten av att höja statusen på yrket. Studie- och yrkesvägledare bör inte gå in i någon hjälprederoll eller i någon socionomroll och minst av allt i någon fixarroll. Vad gäller de teoretiska synsätten som studie- och yrkesvägledarna använder sig av nämner alla studie- och yrkesvägledarna att de utgår från en grundmodell men blandar från olika modeller. Många av teorierna och modellerna är uppbyggda på samma sätt och detta är grunden till att studie- och yrkesvägledarna blandar från olika vägledningsmodeller.
5.2.4 Sammanfattning
Utifrån klientperspektivet beskriver informanterna vad de har för erfarenhet av studie- och yrkesvägledning. En studie- och yrkesvägledare är en person som bl.a. hjälper till att hitta rätt utbildningar, en person som hjälper dig att sträva mot framtiden och som fångar upp dig när du är vilsen i dina studier – och yrkestankar. Flera av informanterna har sin första erfarenhet av studie- och yrkesvägledning under sin gymnasietid. Informanterna får svara på vilken konkret hjälp en studie – och yrkesvägledare kan vara behjälplig med och här framgår det att det är det handlar bland annat om hur du söker till utbildningar. Vidare presenteras av vilka anledningar informanterna besökt en studie- och yrkesvägledare och vilka förväntningar som finns på en studie- och yrkesvägledare. Informanterna får även svara på vad enligt dem är en bra och en mindre bra studie- och yrkesvägledare. Vidare får informanterna ange de egenskaper som de anser att en studie- och yrkesvägledare ska besitta. Här framgår bland annat att en studie- och yrkesvägledare bör vara social, snäll, uppmärksam, trevlig osv. I slutet av kapitlet ur klientperspektivet tas två frågor upp som rör hur viktigt det är att studie- och yrkesvägledning finns och vidare hur stor betydelse har studie- och yrkesvägledningen haft på respektive informants liv. Det framgår att de flesta av informanterna tycker att studie- och yrkesvägledning är en väldigt viktig funktion. Resultatet på sista frågan visade att informanterna inte kunde besvara frågan av olika anledningar.
Ur studie- och yrkesvägledarperspektivet framgår beskrivningar av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna om vad studie- och yrkesvägledning är för dem. Det handlar bland annat om att ha samtal med klienter och att coacha dem till att de själv kommer fram till sina valmöjligheter och därefter till sina beslut. Vidare ställs frågor som berör av vilka anledningar klienter kommer till ett vägledningscentrum samt vilka klienterna är. Här framgår det att det handlar om att fylla i blanketter, ta reda på vilka meritpoäng som behövs och hur de ska ta sig vidare. De som besöker vägledningscentrumet är vuxna och gymnasiestuderande. På frågan hur en studie- och yrkesvägledare kan hjälpa en klient framkommer flera olika svar, ett av dem berör att en av studie- och yrkesvägledarna anser sig vara behjälplig när hon kan ge hjälp till självhjälp. På frågan vad som är viktigast när en studie- och yrkesvägledare vägleder en klient framgår det att det handlar bland annat om att vägleda utifrån individen.
Vidare finns det några verktyg som studie- och yrkesvägledarna i studien använder sig av. Internet är ett verktyg. Vad gäller huruvida klienters förväntningar matchar utbudet av den studie- och yrkesvägledning som erbjuds, beskrivs en vanlig bild att klienter kommer och