6.2.1 Erfarenhet
I denna studie framgår det att studie- och yrkesvägledning innebär att ha samtal med klienter och coacha dem till att de själv komma fram till sina beslut och valmöjligheter. Studie- och yrkesvägledning innebär att det kommer en person som på något sätt vill ha hjälp för att ta sig vidare. Vilka mål har klienterna och vilka hinder finns på vägen samt vilka möjligheter finns är några av de frågor som dyker upp. Vikten av att klienten själv ska komma fram till sitt beslut är genomgående för alla tre studie- och yrkesvägledarna. Definitionen av vägledning beskrivs i den tidigare forskningen som att hjälpa människor att svara på vad de ska göra, men också att hjälpa människor att fatta kloka beslut som har betydelse för deras personliga utveckling (Persson, 1980, s2). Detta stämmer överens med den självbild som studie- och yrkesvägledarna har av sig själv och sin studie- och yrkesvägledning. En av studie- och yrkesvägledarna betonar vikten av att utreda klientens intressen för att ta reda på vilka mål klienten har. Den tidigare forskningen beskriver att vägledning är en process vars syfte är att den vägledde ska få möjlighet att utveckla sin personlighet. Vägledning står för en positiv förändring och vägledning skadar inte på något sätt den vägledda (a.a. s 26).
Utifrån den föreliggande studiens studie- och yrkesvägledarinformanter framgår det att studie- och yrkesvägledarna anser att de kan vara behjälpliga med hjälp till självhjälp kring
studier och yrken. Detta betyder att klienterna själv kommer fram till sina beslut. Syftet enligt studie- och yrkesvägledarna är att coacha klienterna till de sidor som de ska leta upp för att själv ta reda på fakta och information.
Tidigare forskning tyder på att under 1990-talet kom det en tydlig trend av etablering av vägledningscentra och infotek. Trenden har idag avtagit och detta har resulterat i vissa saker. Utvecklingen av internetverktyg och självservicen har ökat. Exempelvis har arbetsförmedlingen utvecklat en del verktyg och instrument som ska underlätta för individens egen aktivitet (Dresch & Lovén, 2003 s 5).
Utifrån den föreliggande studiens resultat framgår att studie- och yrkesvägledarna använder en del olika verktyg. Det verktyg som bekräftar den tidigare forskningen och som är ett gemensamt drag är Internet. Internet används för att ge klienter tips på bra hemsidor där de kan hitta den information de söker. Detta blir en form av hjälp till självhjälp och även då kallat en självservice som studie- och yrkesvägledarna bidrar till för klienternas räkning. Vidare i Dresch och Lovéns studie Vägledning i förändring (2003) beskrivs en annan forskare vid namn Listerman som har studerat ett infotek under en kortare period och har i samband med detta gjort observationer och intervjuer med klienter som besökt infoteket. Utifrån dessa observationer och intervjuer kunde sedan Listerman urskilja tre olika grupper med olika beteende som kommer och besöker just ett infotek (a.a.).
Den första gruppen är en självgående grupp som löser problem utan att ta kontakt med en studie- och yrkesvägledare. Den andra gruppen tar en viss kontakt med studie- och yrkesvägledaren och då rör det sig om kompletterande och klargörande frågor. Den sista gruppen besökte infoteket för att boka ett personligt samtal med en studie- och yrkesvägledare för att reda ut personliga frågor och funderingar (a.a.).
I den föreliggande studiens resultat framgår det att studie- och yrkesvägledarna kan identifiera sig med framförallt den sistnämnda gruppen, men även med de två andra grupperna. Vikten av att lyssna in vad klienten vill när han/hon kommer till vägledningscentrumet är viktigt. Om klienten kommer till vägledningscentrumet och inte tar någon kontakt utan klarar sig själv, då rör det sig om den första gruppen. Om de rör sig om behörighetskrav identifieras klienten med grupp nummer två, dvs. som söker kompletterande svar. Men om det rör sig om att klienten vill ha ett riktigt samtal med studie- och yrkesvägledaren bokas ett vägledningssamtal och då handlar det om grupp tre.
Det finns alltså likheter med studie- och yrkesvägledarnas uppfattning om vad de klienter de möter söker för typ av hjälp, och utifrån den tidigare forskningen konstateras att det finns tre grupper av individer, vilka studie- och yrkesvägledarna i denna studie kan identifiera sig med.
Freud menar i sin teori att allt beteende är förutbestämt och har inre drivkrafter för att individen ska kunna uppfylla behov och önskningar (Lester, 1995 s 23). Möjligen kan det vara så att klienter som kommer till ett vägledningscentrum med olika förväntningar tar själv beslut om huruvida de behöver hjälp av en studie- och yrkesvägledare eller ej. Det är alltså deras drivkrafter som redan innan bestämt vad de vill uppfylla för önskningar eller behov när det besökt ett vägledningscentrum.
I studien Vägledning i förändring (2003) presenterar Dresch och Lovén en forskare vid namn Listerman som förklarar beteendet av observationer gjorda av de individer som besökte infoteket. De tre grupper som Listerman beskriver har olika beteende beroende på vilka inre drivkrafter som styr beteende mot att uppfylla de önskningar och behov som de har när det anländer (Dresch & Loven, 2005, s 5). Eftersom studie- och yrkesvägledarna i denna studie kan identifiera sig med dessa tre grupper som Listerman presenterar, är det en välgrundad slutsats att det skulle kunna vara förklaringen till klienters beteende när de besöker en studie- och yrkesvägledare.
6.2.2 Förväntningar
I den föreliggande studiens resultat presenteras att en vanlig bild som klienter har av en studie- och yrkesvägledare och det är att de ska tala om för klienten vad de ska göra. Detta är däremot något som samtliga studie- och yrkesvägledare är noga med att tydliggöra att riktigt så fungerar det inte i ett vägledningsmöte. Inledningsvis frågar studie- och yrkesvägledaren klienten vad han/hon förväntar sig att få svar på. Beroende på klienternas habitus kan de ha olika förväntningar när de kommer till en studie- och yrkesvägledare. Ett begrepp som används inom Bourdieus teori om habitus är att habitus hjälper till att identifiera relationer mellan olika individers positionering i det sociala rummet i förhållande till deras egna val. Habitus handlar om en individs inlärda handlingsmönster (Wikipedia, 2011-12-01).
I den föreliggande studien undersöks om studie- och yrkesvägledarna anser att klienters förväntningar matchar utbudet av den studie- och yrkesvägledning som erbjuds. Här framgår det att det är blandade funderingar gällande detta. I Lovéns (2000) studie framgår det av informanterna att de värderar studie- och yrkesvägledares insatser med att de är överlag nöjda (Lovén, 2000, s113-114). Det finns alltså en osäkerhet kring hur förväntningarna uppfylls utifrån både klientperspektivet och utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet.
Lovén (2000) presenterar vidare i sin studie att han genomfört intervjuer med klienter före och efter vägledningssamtalet och utifrån detta gjort en kvalitetssäkring genom att fråga klienterna efter samtalet vad de ansåg gällande sina förväntningar de hade innan de gick in till studie- och yrkesvägledare (a.a. s 116). I den föreliggande studien framgår att när det gäller kvalitetssäkringen av klienters förväntningar frågar samtliga studie- och yrkesvägledare om klienterna är nöjda. Detta betyder att i den tidigare forskningen görs en kvalitetssäkring i form av att Lovén frågar klienterna. Samma fenomen framgår i denna studies resultatredovisning utifrån studie- och yrkesvägledarnas svar om kvalitetssäkring.
6.2.3 Studie- och yrkesvägledning
I den föreliggande studien undersöks huruvida studie- och yrkesvägledarna upplever att utbildningen till studie- och yrkesvägledare är rustad för verkligheten. Det framgår att den delvis är det. Utbildningen anses för skolfokuserad och därmed inte helt anpassad för arbetsmarknaden.
Utbildningen till studie- och yrkesvägledare innehåller fyra block som berör samhällsvetenskap, beteendevetenskap, karriärvägledning och praktik. Detta gör att det finns flera olika områden en studievägledare kan arbeta inom (Malmö Högskola, 2011-12- 01).
För att kunna bedriva en god studie- och yrkesvägledning anser samtliga intervjuade studie- och yrkesvägledarna i denna studie att vägledningsmodellerna och samtalsmetodiken är det viktigaste från utbildningen. Utifrån vad som anges i utbildningsbeskrivningen framgår det också att kärnblocket i utbildningen är karriärvägledingsblocket som berör samtal och kommunikation (a.a.). Det framgår också att
utbildningens fokus på praktikblocket ligger i utbildningssektorn. Det kan vara detta en av studie- och yrkesvägledarna i den föreliggande studien syftar till med att utbildningen till studie- och yrkesvägledare inte är anpassad till arbetsmarkanden riktigt. Möjligen skulle det kanske kunna bli en bättre anpassning till arbetsmarknaden om inte praktiken vore så skolfokuserad.
En annan av studie- och yrkesvägledarna i denna studie uttrycker vikten av att praktiken inom utbildningen borde kvalitetssäkras då det är många kandidater som kommer ut till studie- och yrkesvägledare som bara låter dem gå bakom och inte får praktisera sina färdigheter. På det sättet lär man sig ingenting, anser studie- och yrkesvägledaren.
Den tidigare forskningen styrker att som studie- och yrkesvägledare kan du jobba inom många olika områden, precis som det står i utbildningsbeskrivningen. Vägledning är en komplicerad verksamhet som sträcker sig över alla åldrar. Vägledning är något som inte förekommer på enbart en och samma plats, utan det kan vara på en kvällspromenad, när du är i ett klassrum eller i princip var som helst (Persson, 1980, s10).
När du arbetar som studie- och yrkesvägledare finns du för att hjälpa klienter med att välja yrke och utbildning. Som studie- och yrkesvägledare har du mycket kontakt med människor och jobbar du på en skola så har du mycket kontakt med elever, lärare och föräldrar. En annan sak som förekommer om du jobbar inom skolan är gruppvägledning ute i klasserna men också olika föredrag som studie- och yrkesvägledaren håller i inför
klasserna. Den absolut viktigaste arbetsuppgiften som en studie- och yrkesvägledare har är det personliga samtalet. Huvuduppgifterna är att informera om utbildningar,
arbetsmarknaden och yrken (Arbetsförmedlingen, 2011-12-01).
En av studie- och yrkesvägledarna i denna studie bekräftar den tidigare forskningen genom att säga att vägledningssamtalet är det viktigaste, men också att kunna hålla föredrag inför en större grupp och ha ett fungerande samarbete. Det finns alltså en tydlig koppling mellan vad utbildningen erbjuder och vad utbildade arbetande studie- och yrkesvägledare idag anser att det fått med sig. Något annat som tydliggörs i denna studie är vikten av att en studie- och yrkesvägledare inte behandlar en individs sociala problem utan fokus ligger på studier och yrken. Detta är något som flera gånger nämnts under utbildningen till studie- och yrkesvägledare. Vikten av att hantera denna balans och inte trilla in på fel sida, dvs. säga att försöka behandla individens sociala problem. Det är inte det en studie- och
yrkesvägledare har som uppgift utan då ska individen skickas vidare till någon som har specialistkunskap inom detta område, exempelvis en kurator.
Kompetenserna som är viktiga att ha för en verksam studie- och yrkesvägledare är att ha lätt för att knyta kontakter, att kunna lyssna och planera samt att vara väldigt självgående då det är ett självständigt arbete (Arbetsförmedlingen, 2011-12-01). Vidare visar den tidigare forskningen på att en studie- och yrkesvägledare är en person som har något att bidra med gällande en individs bildande och växt. Vägledning kan beskrivas som ett led i individens utvecklingsprocess, från barn till vuxen (Persson, 1980, s 26).
Lovén (2000) beskriver att klienterna i hans studie uppskattade att möta en vuxen person som klienterna kunde diskutera med och som hade kunskaper inom området (Lovén, 2000, s 113-114). Studie- oh yrkesvägledarna i denna studie pratar om kompetenser som att kunna lyssna, kunna sortera arbetet och kunna coacha klienterna till ett självförtroende. I Lovéns (2000) studie framgår det att själva självförtroendet inte ha ökat i mötet med studie- och yrkesvägledaren. Det var endast 13 % som medgav att det fått stöd och hjälp med att lära sig om sig själv (a.a).
Detta är en intressant siffra då det är något som studie- och yrkesvägledarna i denna studie ansåg var viktigt. Uppenbarligen kan det finnas ett gap mellan hur bra självförtroende klienterna verkligen får när de lämnar ett vägledningsmöte. Det kan vara så att beroende på vilket habitus klienterna har när det kommer till en studie- och yrkesvägledare, har betydelse för hur bra eller mindre bra självförtroende klienten har innan mötet med studie- och yrkesvägledaren och vilket självförtroende klienten har efter mötet med studie- och yrkesvägledaren. Habitus innebär att en individ har ett inlärt handlingsmönster som på så vis påverkar individens positionering i det sociala rummet (Wikipedia, 2011-12-01). Det kan det vara så att klienten antingen har ett bra självförtroende innan vägledningsmötet, och sen finns det klienter som möjligen får ett förbättra självförtroende efter vägledningsmötet.
En vägledares färdigheter innebär att studie- och yrkesvägledaren måste ha detaljerad specialistkunskap om problemet som klienten kommer och vill ha hjälp med. Det är viktigt som studie- och yrkesvägledare att kunna ställa intelligenta och passande frågor (De Board, 1983, s 8-9). För att leverera en bra studie- och yrkesvägledning anser studie- och yrkesvägledarna i denna studie att det är viktigt att ha vissa kompetenser.
Samtalsmetodiken är en kompetens men också vem du är som person påverkar studie- och yrkesvägledningen. Freud beskriver i sin psykoanalys att ett beteende styrs av drifter, detta för att uppnå en tillfredställelse av olika behov och önskningar (Lester, 1995, s 23-24). Möjligen är det så att en studie- och yrkesvägledare styrs av olika behov för att uppnå en för dem bra studie- och yrkesvägledning. Detta kan skilja sig ifrån en annan studie- och yrkesvägledares drifter och behov av att uppfylla vissa önskningar med studie- och yrkesvägledning.
Den tidigare forskningen beskriver att studie- och yrkesvägledare skiljer sig inte bara på ett sätt utan på flera olika sätt hur de arbetar. Att studie- och yrkesvägledare skiljer sig åt i sitt sätt att vägleda, har påvisats ha betydelse för varje individs utfall (Kidd , 2006,s 32). Vidare finns det ett projekt som beskriver kvalitetskriterier för en bra studie- och yrkesvägledning för att vidare efterforska ett så kallat ”gott” exempel. Det goda exemplet tas fram genom att vägledning präglas av olika trender och tendenser som gör att vägledning möter nya villkor (Dresch & Lovén, 2003, s2).
Egenskaper går ihop lite med kompetenser och färdigheter. De som framgår av den tidigare forskningen är att en studie- och yrkesvägledare är en person som är snäll, vänlig och förstående (Lovén, 2000, s 113-114). En studie- och yrkesvägledare ska också ha kunskap om studier och yrken och ha ett sunt förnuft. En studie- och yrkesvägledare ska inte ta beslut åt klienterna och måste vara försiktig i sitt upplägg. Fokus ligger på att klienten ska komma fram till sitt eget beslut. En studie- och yrkesvägledare ska lyssna och prata mindre (De Board, 1983, s 8-9).
I denna studie framgår att de viktigaste egenskaperna som studie- och yrkesvägledarna beskriver är att lyssna, ha tålamod, visa respekt, tydlighet, öppenhet, social, punktlig, tillit, ömsesidighet, organiserad m.fl. Ytterligare en del i den tidigare forskningen tar upp att det eftersöks vissa kvalitéer i ett samtal för att det ska få kallas ett vägledningssamtal. Det är viktigt att det finns en ömsesidig tillit mellan de som samtalar (Persson, 1980, s26-27). Det finns uppenbara likheter i informanternas svar i denna studie i jämförelse till den tidigare forskningen som gjorts. Uppenbart är också att det finns en massa egenskaper som kan klassas som bra egenskaper hos en studie- och yrkesvägledare. Dock är social och trevlig något som är återkommande och kan då anses vara de egenskaper människor först tänker på när det får frågan om vilka egenskaper som är viktiga hos en studie- och yrkesvägledare.
Det framgår också en del kritik gentemot studie- och yrkesvägledarna, vilka egenskaper som inte uppskattas att en studie- och yrkesvägledare har. Det framgår av forskningen att en del klienter inte förstod vad studie- och yrkesvägledaren menade i vissa lägen, eller att klienten upplevde att det blev upprepningar under vägledningsprocessen (Lovén, 2000, s113-114).
Det framgår också att en studie- och yrkesvägledare inte får lov att ge råd eller kritisera en klient på något vis (De Board, 1983, s 8-9). Utifrån denna studie framgår det att en studie- och yrkesvägledare inte bör vara fyrkantig, vara tillbakadragen, inte ta över och bestämma över klientens beslut. Det är alltså viktigt som studie- och yrkesvägledare att väga sina ord och väga dem rätt.
6.2.4 Sammanfattning
Det framgår att studie- och yrkesvägledarna i denna studie har en god självbild av sig själv och av sin studie- och yrkesvägledning. Ett viktigt verktyg som bekräftas av den tidigare forskningen och som studie- och yrkesvägledare idag använder är Internet. Det finns likheter kring studie- och yrkesvägledarnas uppfattning i denna studie, om vad de klienter de möter söker för hjälp. De tre grupper som beskrivs utifrån den tidigare forskningen kan studie- och yrkesvägledarna identifiera sig med. Klienter kommer till ett vägledningscentrum med olika förväntningar och tar själv beslut om huruvida de behöver hjälp av en studievägledare eller ej. Det är alltså deras drivkrafter som redan innan bestämt vad de vill uppfylla för önskningar eller behov när det besökt ett vägledningscentrum, detta styrks utifrån Freuds psykoanalytiska teori.
Det framgår också att utbildningens fokus på praktikblocket ligger i utbildningssektorn. Det kan vara detta en av studie- och yrkesvägledarna i den föreliggande studien syftar till med att utbildningen till studie- och yrkesvägledare inte är anpassad till arbetsmarkanden riktigt. Möjligen skulle det kanske kunna bli en bättre anpassning till arbetsmarknaden om inte praktiken vore så skolfokuserad. Det finns en tydlig koppling mellan vad utbildningen till studie- och yrkesvägledare erbjuder och vad utbildade arbetande studie- och yrkesvägledare idag anser att det fått med sig. En intressant siffra presenteras i tidigare forskning gällande hur många klienter som ansåg att det fått med sig ett självförtroende av
studie- och yrkesvägledaren efter avslutat vägledningsmöte. Denna siffra är ganska låg (13 %) och därmed väcks tankar hur bra studie- och yrkesvägledare är på att coacha klienter till ett bra självförtroende när de lämnar vägledningmötet. I denna studie framgår det att det är en av de saker som anses viktiga för en studie- och yrkesvägledare att lyckas med. Uppenbarligen kan det finnas ett gap mellan hur bra självförtroende klienterna verkligen har före och efter vägledningssamtalet. Det kan vara så att beroende på vilket habitus klienterna har när det kommer till en studie- och yrkesvägledare har betydelse för hur bra eller mindre bra självförtroende klienten har innan mötet med studie- och yrkesvägledaren och vilket självförtroende klienten har efter mötet med studie- och yrkesvägledaren. Möjligen är det så att en studie- och yrkesvägledare styrs av olika behov för att uppnå en för dem bra studievägledning. Detta kan skilja sig ifrån en annan studie- och yrkesvägledares drifter och behov av att uppfylla vissa önskningar med respektive sätt att bedriva studie- och yrkesvägledning. Social och trevlig är två egenskaper som är återkommande och kan då anses vara de egenskaper människor först tänker på när det får frågan om vilka egenskaper som är viktiga hos en studie- och yrkesvägledare.
7 Diskussion
Under diskussionskapitlet kan du som läsare följa de resonemang som jag haft före, under och efter avslutad studie. Diskussionen presenteras först ur ett klientperspektiv vad som framgått där. Sedan diskuteras studie- och yrkesvägledarperspektivet. Sist ges förslag på vidare forskning.