Studiebevis

Fall där personer söker studiebevis som inte ämnar studera, utan gör det endast för att kvalificera sig för de tjänster som läggs ut, hade respondenterna ingen vetskap kring. Ingen hade varit med om specifika fall gällande detta på respektive företag, eller hade någon generell uppfattning om det faktiskt förekom. Däremot kunde de tänka sig att det mycket väl kunde förekomma. Petra berättade att de nyligen har infört en form av kontroll inom deras bokningssystem. Denna uppmärksammar

bemanningsföretaget ifall en studentanställd har arbetat mer än 60 procent, vilket är mer än vad de förväntas kunna arbeta. En sådan situation lämnar två val till bemanningsföretaget. Antingen registreras företeelsen som en tillfälligt hög arbetstopp, vilket innebär att den anställde inte alltid arbetar i denna utsträckning. I det andra fallet kan personen i fråga erbjudas en heltidstjänst. Petra poängterade att kontroller gällande studier görs via studieintyg vid terminsstart. De kontrollerar aldrig studieresultat eller liknande.

Oliver tror att det är möjligt att det förekommer, dock är detta inte något som har uppdagats inom hans verksamhet. Det som kontrolleras är att personen som ska anställas har ett giltigt studieintyg som innefattar 100 procent. Vad personen studerar, hur kurserna är uppbyggda eller liknande är ingenting som är av intresse för dem att veta. Så länge personen har ett giltigt intyg är denne anställningsbar och kan användas till uppdrag. Därefter sker inte nästa kontroll förrän vid kommande terminsstart. Olivers bemanningsföretag arbetar främst med heltidsanställningar och har endast cirka 20 procent på

studentanställningar.

Clas uttryckte att han är övertygad om att det förekommer, däremot är det inget som har uppkommit med säkerhet inom hans verksamhet. Han spekulerade i hur benägen han själv hade kunnat vara att

33

använda sig av denna väg som ett sätt att komma in på arbetsmarknaden och menade på att det hade varit möjligt. Däremot arbetar han inte nära arbetstagarna på bemanningsföretaget och påpekade att någon annan som arbetar närmare dem möjligtvis har en bättre insikt om hur det faktiskt ser ut.

34

6

Analys

I detta avsnitt diskuteras och analyseras vår insamlade empiri med stöd i den teori studien har behandlat. Analysen har kategoriserats efter följande teman; flexibilitet, ett gränslöst arbete, introduktion till arbete, subjektiva löften och avslutningsvis kollektivavtalet.

6.1

Flexibilitet

Två av respondenterna från bemanningsföretagen, Oliver och Petra, berättade om hur kundföretag inte har ett jämnt behov, vilket gör att de söker flexibel arbetskraft. I detta fall fyller studenter denna funktion. Oliver förklarade hur studenter kan ses som ett gummiband som används för att hantera det varierande behovet. De studerande respondenterna menade att en stor fördel med att arbeta inom bemanningsbranschen är möjligheten att kunna anpassa arbetet efter sina egna förutsättningar. Klara, Vera och Andrea, ansåg att denna arbetsform passar bra ihop med studier. Flexibilitet kan användas som ett relationellt begrepp, vilket innebär att för att en part ska kunna ha flexibilitet måste

motsvarande part vara flexibel (Eriksson, 2007, s. 44). I Atkinsons (1984, ss. 17-18) modell, The

Flexible Firm, syftar externa grupper till outsourcing av olika typer av tjänster, i vilken inhyrning av

personal ingår. Den numeriska flexibiliteten främjas genom detta på grund av att verksamheten avgör hur mycket av en tjänst som behövs och när de behöver den. Vi tolkar utifrån detta att flexibilitet som ett relationellt begrepp går att applicera väl på bemanningsföretag och dess studentanställda. Vi ser det som ett ömsesidigt förhållande där båda parter ser utifrån sitt egna perspektiv. För att

bemanningsföretagen ska kunna ha flexibilitet måste studenterna vara flexibla och för att studenterna ska kunna ha flexibilitet måste bemanningsföretagen vara flexibla.

Clas menade att en faktor till att företag använder sig av flexibel arbetskraft i högre grad idag beror på att de har blivit mer mogna i sitt sätt att köpa arbetskraft. Kundföretag har insett att det inte är

nödvändigt att hyra in personal på åtta timmar per dag för ett arbete som tar fyra timmar att utföra. Det finns två sätt att uppnå flexibilitet på, genom förtroende eller genom utbytbarhet (Allvin m.fl., 2006, s. 34). Flexibilitet genom förtroende innebär att flexibiliteten uttrycks i form av att arbetstagaren själv har frihet att bestämma över sitt arbete (Allvin m.fl., 2006, s. 35). Via flexibilitet genom utbytbarhet är verksamheten inte beroende av individen i sig, utan enbart arbetskraften som helhet (Allvin m.fl., 2006, s. 44). Enligt detta vill vi mena att bemanningsföretag uppnår flexibilitet genom utbytbarhet då de är beroende av en flexibel arbetskraft, och inte av enskilda individer. Vera upplevde att hon inte hade möjlighet att påverka sin arbetsplats på grund av att hon var inhyrd. Detta menar vi stärker vårt

35

resonemang om att bemanningsföretag använder sig av flexibilitet genom utbytbarhet då arbetstagaren, i detta fall Vera, inte har frihet att bestämma över sitt arbete.

Arbetskraften kan uppfylla en funktionell flexibilitet i bemärkelsen av att de ska kunna vara mångsidiga i arbetet. Möjligheten att justera mängden arbetskraft efter behov fyller en numerisk flexibilitet. (Atkinson, 1984, ss. 11-12) Flertalet respondenter från bemanningsföretag berättade om hur det ibland krävs snabba tillsättningar på grund av plötsligt ökat behov hos kund. Kundföretagen använder sig av den numeriska flexibilitet för att kunna matcha sitt behov med arbetskraft, vilket bemanningsföretag möjliggör genom sin verksamhet. Vera och Jacobs menade på att snabba

tillsättningar skedde i högre utsträckning än veckobokning. Vera berättade att detta delvis berodde på att kundföretaget där hon arbetade ofta inte kunde förutspå arbetsbehovet förrän på den faktiska dagen. Enligt detta ser vi en koppling kring hur arbetskraften uppfyller sin numeriska flexibilitet, i form av att de finns tillgängliga att arbeta då kundföretagen är i behov av en snabb tillsättning. Å andra sidan berättade Jacob om hur han har fått ytterligare utbildning på arbetet som gör att han fyller en annan funktion än resterande hyresarbetskraft. Här kan vi urskilja hur Jacob även fyller en funktionell flexibilitet hos kundföretaget.

Ett flexibelt och flyktigt arbete medför att det privata livet får följa samma struktur. Både arbetsliv och privatliv blir i och med detta mer situationsbaserat än långsiktigt. (Standing, 2011, s. 195) Vi vill mena att studielivet inte nödvändigtvis följer samma struktur, men att det är uppbyggt på ett sådant sätt att det är kompatibelt med ett flexibelt och flyktigt arbete. Detta grundar vi på att flera respondenter ansåg att denna form av anställning lämpar sig i förhållande till studier. Dessa respondenter menade att genom flexibilitet inom arbetet kan detta anpassas utifrån deras egna förutsättningar. Klaras syn på arbete inom bemanningsbranschen är att det fungerar bra för stunden men däremot inte på lång sikt, vilket kan liknas med det Standing menar om att arbetslivet och det privatlivet blir mer

situationsbaserat än långsiktigt.

Petra, från bemanningsföretag, berättade att som visstidsanställd har arbetstagaren ingen

arbetsskyldighet utöver de pass som redan är fastställda, vilket innebär att studentanställda kan tacka nej till obegränsat antal arbetspass. Vi vill mena att då studentlivet redan är relativt flexibelt kan det hända att studerande inte blir lika påverkade av ett flexibelt och flyktigt som en heltidsanställd skulle bli. Samtidigt gör möjligheten att tacka nej till arbete att studenter kan anpassa det utefter privatlivet. Standings (2011, s. 195) resonemang kring vilken part som gynnas mest av denna arbetsform menar han är de som väljer att hyra in extern arbetskraft. Detta kan förvisso vara sant, däremot behöver detta inte nödvändigtvis innebära att arbetstagaren inte kan gynnas av detta upplägg. Vi menar att detta kan

36

vara särskilt sant för just våra studentanställda respondenter, då denna arbetsform är särskilt lämpad för dem.

Klara fann en säkerhet i sin anställningsform genom flexibiliteten. Krävde studierna mer tid kunde hon minska på arbetsbördan, detsamma gällde då studierna inte krävde lika mycket tid och hon kunde ta fler arbetspass. Vid de tillfällen Klara ansåg att hon hade fått för lite pass tog hon en diskussion med bemanningsföretaget för att ta reda på grunden till detta. Det finns även en möjlighet till att byta arbetsplats ifall hon inte skulle trivas. Hon menade att bemanningsföretaget är flexibelt och att denna flexibilitet kan användas åt båda håll, både för arbetstagaren men även arbetsgivaren. Furåker m.fl. (2007, s. 5) relaterar koncepten flexibilitet och stabilitet och menar på att en kombination av dessa därmed kan eftersträvas. Både arbetsgivare och arbetstagare önskar en balans mellan sin egna flexibilitet och stabilitet vilket kan uttryckas på olika sätt för de olika parterna samt medföra olika konsekvenser. Vi ser det som att Klara använder sig av flexibiliteten till sin fördel och kan därmed vara mer tillfreds i sin anställning. I detta fall kan det även tänkas att flexibiliteten genererar en form av stabilitet för Klara. Samtidigt kan bemanningsföretaget finna en stabilitet i henne då hon kan uppfattas som en rättfram arbetstagare. Vi vill konstatera att detta kan vara ett fall där flexibilitet och stabilitet kombineras och samtidigt blir gynnsamt för båda parter. Vi ser att utav våra studentanställda respondenter är Klara den som hanterar sin anställning med störst stabilitet. Vi resonerar att detta kan bero på att då det sker några tveksamheter från hennes sida tar hon upp det med sin kontaktperson och känner sig därefter tillfreds med situationen. Visserligen finns möjligheten att justera arbetsmängd samt byta arbetsplats för samtliga stundentanställda respondenter, dock finner vi att det endast är Klara som funnit en säkerhet och stabilitet i denna flexibilitet.

6.2

Ett gränslöst arbete

En effekt som marknadssamhället har fört med sig är en respektlöshet gentemot individens fritid för att uppnå mer flexibilitet (Standing, 2011, s. 191). Möjligheten att få strukturera sin tid blir berövat då prekariatet konstant måste vara tillgänglig för att vara redo att bli inkallad till arbete. Detta gör att deras kontroll över tiden blir begränsad och nedprioritering av fritid eller andra sysslor kan

förekomma. (Standing, 2011, s. 193) Gränsen mellan arbetet och privatlivet blir mer diffus desto mer flexibel en verksamhetsstruktur blir. Det är upp till individen att avgöra var denna gräns går. Vardagen planeras utefter individens egna förutsättningar och preferenser. Dock uttrycker sig balansen mellan arbetsliv och privatliv olika för olika individer. (Allvin m.fl., 2006, s. 18) De studerande

respondenterna berättade att de upplevde en tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv, även då de får förfrågningar angående pass utanför arbetstid. Detta tolkar vi går helt i ton med vad Allvin m.fl. syftar på angående individens kontroll över hur mycket arbetslivet får lov att inkräkta på privatlivet.

37

planera sin vecka. Eventuella planer behövde åsidosättas för att kunna ställa upp och studierna fick stundvis komma i andra hand. De kunde stundom känna att de befann sig i ett standby-läge. Att Jacob och Vera hade svårt att planera sin vecka och behövde åsidosätta eventuella planer eller studier, anser vi kan kopplas till det Standing menar om en minskad kontroll över sin privata tid. De avstår, kanske omedvetet, från andra sysslor som exempelvis studier eller umgänge för att möta sina arbetsgivares förväntningar eller behov. Vi anser att dessa upplevelser kan kopplas till hur gränsen mellan arbete och privatliv blir mer diffus ju mer flexibel verksamheten vill vara. Dock tror vi att detta kan bero på att Vera och Jacobs gräns eventuellt har en högre tröskel än de andra respondenterna och på så vis tillåter de arbetet inkräkta på privatlivet i en högre utsträckning. Med grund i detta är gränsen möjligtvis inte lika tydlig som Vera och Jacob till en början menade att den var. Att balansen mellan arbete och privatliv uttrycker sig olika för olika individer finner vi framträder tydligt i Jacobs fall, då han upplever stress i vardagen på grund av att han inte kan planera sin vecka. Å andra sidan vill vi påpeka att Jacob hade meddelat bemanningsföretaget att de kunde höra av sig till honom även de dagar han lagt in sig som otillgänglig, vilket vi vill mena luckrar upp gränserna mellan arbetsliv och privatliv ytterligare. Hade Jacob dragit en gräns och endast förhållit sig till de tiderna han till en början lagt in sig som tillgänglig hade eventuellt hans vecka kunnat bli något mer planerad, och därmed hade stressen över detta möjligtvis kunnat minska.