Studiens begränsningar och förslag till vidare forskning

Studien har begränsats till en mindre del av ekonomistyrningen i ett fåtal kommuner där kortare intervjuer har genomförts. Med hänsyn till studiens, något ringa, omfattning kan det finnas generaliseringsproblem med studiens resultat. Detta då resultatet till stor del bygger på subjektiva bedömningar i ett litet antal kommuner. Studien belyser inte heller hur resultatstyrningen är utformad i sin helhet i någon specifik kommun, utan det är främst de generella strukturerna som berörs. Vidare tas den politiska aspekten inte i anspråk av studien, och med tanke på att kommuner är politiskt styrda organisationer styrs tjänstemännens arbete i hög grad av den politik som förs. Förslag till vidare forskning är därför att undersöka samspelet mellan politiker och kommunledningsförvaltningen gällande resultatstyrningen. Flera respondenter förklarade att de i hög grad arbetar efter de mål som sätts av

47 politiker och uttryckte därför en önskan om att politiken i högre grad skulle sätta mål som är nära kopplat till verksamheterna, snarare än abstrakta visionärsmål som ofta förekommer i nuläget.

48

Referenslista

Alexius, S. (2017). Att styra komplexa uppdrag mot mål och resultat – en

forskningsöversikt. Stockholm: Trafikanalys.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi

och kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Anessi-Pessina, E., Barbera, C., Sicilia, M. & Steccolini, L. (2016). Public sector budgeting: a European review of accounting and public management journals. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 29(3), 491-519. doi: 10.1108/AAAJ-11-2013-1532

Anthony, R.N. & Govindarajan, V. (2003). Management Control Systems. 11. uppl. New York: McGraw-Hill Education.

Arnaboldi, M., Lapsley, I. & Steccolini, I. (2015). Performance Management in the Public Sector: The Ultimate Challenge. Financial Accountability &

Management, 31(1), 1-22. doi: 10.1111/faam.12049

Arvidsson, G. (1972). Internprissättning. Stockholm: M&B fackboksförlag. Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2015). Den nya Ekonomistyrningen. 5. uppl.

Malmö: Liber.

Bacala, M. (2014). Balanced scorecard - a strategic management system. Review of

General Management, 19(1), 132-139.

Bergstrand, J. (2003). Ekonomisk styrning. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bergstrand, J. & Nersing, U. (1979). Ekonomisk styrning i statsförvaltningen. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1. Intervjuguide.

Bleyen, P., Lombaert, S. & Bouckaert, G. (2015). Measurement, incorporation and use of performance information in the budget. Society and economy, 37(3), 331-355. doi: 10.1556/204.2015.37.3.2

Brewer, P.C. & Speh, T.W. (2000). Using the Balanced Scorecard to Measure supply chain performance. Journal of Business Logistics, 21(1), 75-93. Brignall, S. & Modell, S. (2000). An institutional perspective on performance

measurement and management in the ‘new public sector’. Management

49 Brorström, B., Haglund, A. & Solli, R. (2014). Förvaltningsekonomi. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Brorström, B. & Solli, R. (1990). Kommunekonomi: principer, praxis och problem. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber. Carlgren, F. (2020). Offentliga sektorns utgifter. Ekonomifakta.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig- sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/ [2020-04-15]

Carlgren, F. (2020). Sysselsatta i den offentliga sektorn. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig- sektor/Sysselsatta-i-den-offentliga-sektorn/ [2020-04-15]

Carminati, L. (2018). Generalizability in Qualitative Research: A Tale of Two Traditions. Qualitative health research, 28(13), 2094-2101. doi: 10.1177/1049732318788379

Dinesh, D. & Palmer, E. (1998). Management by objectives and the Balanced Scorecard: Will Rome fall again? Management Decision, 36(6), 363-369. doi: 10.1108/00251749810223529

Ekengren, A-M. & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok: hur du lyckas med din

uppsats. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Franco, L.M., Bennet, S. & Kanfer, R. (2002). Health sector reform and public health worker motivation: a conceptual framework. Social Science a

Medicine, 54(8), 1255-1266. doi 10.1016/S0277-9536(01)00094-6

Frenckner, P. (1989). Värde för pengarna: om controllerarbete och ekonomisk

styrning i kommunal verksamhet. 1. uppl. Stockholm: SNS.

Fundahn, B. & Holmgren, H. (1992). Budgetering, planering och redovisning: för

kommuner och landsting. Övningar med praktisk förvaltningskunskap.

Lund: Studentlitteratur.

Fusch, P.I. & Ness, L.R. (2015). Are We There Yet? Data Saturation in Qualitative Research. Qualitative Report, 20(9), 1408-1416.

50 in benchmarking. Public Money & Management, 33(4), 235-240. doi: 10.1080/09540962.2013.799797

Greve, J. (1996). Budget. Lund: Studentlitteratur.

Guest, G., Bunce, A. & Johnson, L. (2006). How Many Interviews Are Enough?: An Experiment with Data Saturation and Variability. FIELD METHODS, 18(1), 59-82.

Gustafsson, B., Hermerén, G. & Peterson, B. (2005). Vad är god forskningssed?

Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Kaplan, R.S. & Norton, D.P. (1992). The balanced scorecard - measures that drive performance. Harvard Business Review, 70(1), 71-79.

Kaplan, R.S. & Norton, D.P. (1996). The Balanced Scorecard. Boston MA: Harvard Business School Press.

Kuhlmann, S. & Bogumil, J. (2018). Performance measurement and benchmarking as “reflexive institutions” for local governments. International Journal of

Public Sector Management, 31(5), 543-562. doi: 10.1108/IJPSM-01-

2017-0004

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld

öppna sig. Stockholm: Liber.

Leung, L. (2015). Validity, reliability, and generalizability in qualitative research.

Journal of Family Medicine and Primary Care, 4(3), 324-327. doi:

10.4103/2249-4863.161306

Lindquist, U. & Losman, S. (2006). Kommunallagen: en handbok med lagtext och

kommentarer. 9. uppl. Stockholm: Norstedts juridik.

Malmi, T. (2001). Balanced scorecards in Finnish companies: A research note.

Management Accounting Research, 12(2), 207-220. doi: 10.1006/mare.2000.0154

Merchant, K.A. & Van der Stede, W.A. (2012). Management control systems:

Performance Measurement, Evaluation and Incentives. 3. uppl. Harlow:

Pearson Education Limited.

Modell, S. (2004). Performance measurement myths in the public sector: a research note. Financial Accountability and Management, 20(1), 39-55. doi: 10.1111/j.1468-0408.2004.00185.x

51 Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin. (u.å.a). Kommun. https://www-ne-

se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommun [2020-04-15]

Nationalencyklopedin. (u.å.b). Kommuntyper. https://www-ne-

se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommun/ko mmuntyper [2020-04-15]

Nationalencyklopedin. (u.å.c). Kommunfullmäktige. https://www-ne-

se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunfull m%C3%A4ktige [2020-04-15]

Nationalencyklopedin. (u.å.d). Kommunstyrelse. https://www-ne-

se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunstyr else [2020-05-11]

Nationalencyklopedin. (u.å.e). Kommunal självstyrelse. https://www-ne-

se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunal- sj%C3%A4lvstyrelse [2020-04-15]

Olve, N-G., Roy, J. & Wetter, M. (1999). Balanced scorecard i svensk praktik. 3. uppl. Malmö: Liber ekonomi.

Olve, N-G. & Samuelson, L. (2008). Controllerhandboken. Malmö. Liber. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Picard, R. & Reis, P. (2002). Management control systems design: a metaphorical integration of national cultural implications. Managerial Auditing Journal, 17(5), 222-233.

Pihlgren, G. & Svensson, A. (1991). Målstyrning: 90-talets ledningsform för

offentlig verksamhet. Malmö: Liber ekonomi.

Robson, C. (2011). Real world research: a resource for users of social research

52 Rombach, B. (1991). Det går inte att styra med mål. Lund: Studentlitteratur. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). (2020). Det här är Kolada.

http://www.rka.nu/kolada/dethararkolada.1835.html [2020-05-10] SFS 1974:152. Regeringsformen.

SFS 2017:725. Kommunallag.

Siverbo, S. (2014). The Implementation and Use of Benchmarking in Local

Government: A Case Study of the Translation of a Management Accounting Innovation. Financial Accountability & Management, 30(2), 121-149. doi: 10.1111/faam.12031

SOU 2020:08. Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget: Slutbetänkande av Kommunutredningen. Stockholm: Norstedts Juridik. Southern, G. (2002). From Teaching to Practice, via Consultancy, and then to

Research? European Management Journal, 20(4), 401-408. doi: 10.1016/S0263-2373(02)00060-9

Statistiska centralbyrån. (2020). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december

2019 och befolkningsförändringar 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och- diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-riket-lan- och-kommuner-31-december-2019-och-befolkningsforandringar-2019/ [2020-04-15]

Stavros, C. & Westberg, K. (2009). Using triangulation and multiple case studies to advance relationship marketing theory. Qualitative Market Research:

An International Journal, 12(3), 307-320. doi:

10.1108/13522750910963827

Strid, L. (2014). Mål och resultat: att utveckla mål och resultatstyrning. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Tillgänglig på Internet: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-116-7.pdf

Sveriges Kommuner och Regioner. (2020a). Så styrs en kommun.

https://skr.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/k ommunaltsjalvstyresastyrskommunenochregionen/sastyrskommunen.735 .html [2020-05-07]

53 https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/ kommunernasataganden.3683.html [2020-05-11]

Sveriges Kommuner och Regioner. (2020c). Det här är kommunens kvalitet i

korthet, KKIK.

https://skr.se/demokratiledningstyrning/stodforattstyraochleda/kommune nskvalitetikorthet/dethararkkik.14456.html [2020-05-10]

Sveriges Kommuner och Regioner. (2020d). Exempel, se hur andra kommuner gör. https://skr.se/demokratiledningstyrning/stodforattstyraochleda/kommune nskvalitetikorthet/exempelsehurandragor.3207.html [2020-05-10] Sveriges Kommuner och Regioner. (2020e). Styre i kommuner 2018.

https://skr.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatstyr en/styreikommunereftervalet2018.26791.html [2020-05-20]

Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting – en analys.

(2019). Stockholm: Statskontoret. Tillgänglig på internet:

http://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/2019/utveckling-av- den-statliga-styrningen-av-kommuner-och-landsting--en-analys/

von Heland, J. (1999). Tjänster för samhället: styrning, säkring och utveckling inom

kommuner och landsting. 1. uppl. Uppsala: Uppsala Publ. House.

Wallander, J. (1995). Budgeten – ett onödigt ont. Stockholm: SNS Förlag. Wallander, J. (1999). Budgeting – an unnecessary evil. Scandinavian Journal of

Management, 15(4), 405-421. doi: 10.1016/S0956-5221(98)00032-3

Wildavsky, A. (1978). A budget for all seasons? Why the traditional budget lasts.

Public Administration Review, 38(6), 501-509. doi: 10.2307/976027

Wällstedt, N. & Almqvist, R. (2017). Budgeting and the construction of entities: struggles to negotiate change in Swedish municipalities. Public

Management Review, 19(7), 1022-1045. doi: 10.1080/14719037.2016.1243815

Zawawi, N.H.M. & Hoque, Z. (2020). The Implementation and Adaptation of the Balanced Scorecard in a Government Agency. Australian accounting

I

Bilaga 1: Intervjuguide

Grundfrågor

1. Vilken position har du här på kommunen och hur länge har du arbetat här? 2. Vad ansvarar du för inom kommunen?

Budget

3. Budgetering är lagstadgat för kommuner, men behöver inte utgöra ett aktivt styrmedel. Hur använder ni budgetering i er resultatstyrning?

4. Vad har budgetering för huvudsakligt syfte inom er kommun? 5. Tycker du att budgetering fyller sitt syfte som styrmedel?

6. Kan du/ni identifiera några för- och nackdelar som budgetering har styrmedel?

7. Upplever du att det finns styrmoment som budgetering inte klarar av?

Kompletterande styrmedel

8. Använder ni andra styrmedel för att komplettera budgeteringen i ert styrsystem?

9. Vilka styrmedel använder ni i sådana fall? 10. Varför används detta/dessa?

11. Vilka syften fyller det/dem?

Resultatstyrning

12. Fungerar er resultatstyrning bra som den är utformad idag? Varför eller varför inte?

13. Anser du att resultatstyrning är nödvändigt för kommuner? Varför eller varför inte?