Studiens generaliserbarhet och giltighet

De fritidslärare som intervjuats har olika lång erfarenhet de kommer från tre skolor belägna i tre skilda geografiska områden med olika socioekonomisk status, i två skilda kommuner. Denna spridning bidrar till en viss generaliserbarhet gällande studiens resultat. Att samtliga lärare har övervägande lika uppfattningar om vilka ramfaktorer för inkludering i fritidshemmet, tyder på att det finns en viss problematik gällande fritidshemmens förutsättningar på en övergripande nivå. Studien har kartlagt förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd utifrån områdena fysisk miljö, psykosocial miljö och personal- och elevgrupper. Studien har kunnat besvara upplevda ramfaktorer inom samtliga områden. Eftersom studien genomfördes med en abduktiv ansats där intervjuerna syftade till att ställa frågor utifrån några specifika områden för yttre ramfaktorer, är det viktigt att ta hänsyn till att resultatet endast kan ses utifrån dessa valda områden. Resultatet kan därmed inte generaliseras som de enda ramfaktorer fritidslärarna upplever eller de absolut mest påtalande ramfaktorerna. Det går inte heller att göra några generaliserande slutsatser på grund av urvalets få antal. För att kunna visa på någon form av säkerhet gällande resultatet hade betydligt fler fritidslärare behövt intervjuas.

Hur kommuner prioriterar sina resurser i skolorna påverkar vilka förutsättningar fritidshemmen har (Ljungren De Silva 2013). Olika kommuner och skolor har även skilda synsätt gällande vad inkludering innebär och hur metoderna för inkludering ska verkställas i verksamheten (Göransson, Malmqvist & Nilholm 2013) och (Malmqvist 2018). Detta innebär att urvalet hade behövt innefatta fritidslärare från ännu fler skolor och kommuner. Med tanke på den påverkan skolledare har på fritidshemmets förutsättningar kan det i vidare studier vara högst relevant att undersöka skolledares syn på vilka förutsättningar fritidshemmet behöver. Detta kan sedan vägas mot fritidslärares synsätt. Med detta som grund vore det intressant att i en större studie undersöka vilka konsekvenser bristande resurser för inkluderingsarbetet i fritidshemmet har på elever i behov av särskilt stöd. Även om studiens tre utvalda skolor på flera sätt skiljer sig från varandra vittnar intervjuerna om att samtliga fritidshem har en gemensam grundsyn på inkluderingens arbete. Detta innebär inte nödvändigtvis att fritidslärare överlag har denna grundsyn. Med detta i åtanke bör urvalet för framtida studier inom området vara betydligt mer omfattande. Det bör också göras mer studier på fritidslärares synsätt på det inkluderande arbetet. Den grundsyn de tillfrågade fritidslärarna har på inkludering överlag har en trolig inverkan på de förutsättningar som anses viktiga. Det kan tänkas att en annan grupp eller ett större urval fritidslärare med skilda synsätt på inkludering hade pekat ut helt andra ramfaktorer.

De kategorier av yttre ramfaktorer som studien analyserats utifrån (psykosocial miljö, fysisk miljö och personal- och elevgrupper) talar enbart för sig själva och bevisar inte att ramfaktorer inom dessa områden är de absolut viktigaste. En större slutsats gällande dessa valda områdens betydelse för det inkluderande arbetet i fritidshemmet, hade kunnat göras om de jämfördes med fritidslärarnas allmänna tankar om inkluderingens förutsättningar. Fritidslärarna fick under intervjuerna, genom öppna frågor besvara hur de såg på inkluderingens förutsättningar utifrån ramfaktorer rent allmänt (se intervjuguide: bildag

A) just i syfte att kunna göra en sådan jämförelse. Fritidslärarnas allmänna svar visade

också att det fanns en koppling mellan de valda områdena och deras åsikter rent allmänt. Dessa allmänna frågor ställdes däremot inte i början av intervjun utan i slutet, vilket innebär att svaren mycket väl kan ha färjats av intervjuns tidigare frågor. Av den

anledningen har inte detta tagits med som en del av resultatet, men inför framtida studier kan en sådan eventuell koppling däremot vara betydande att undersöka. Viktigt är då att noggrant tänka igenom upplägget av en intervju och hur och i vilken ordning frågorna formuleras, eftersom detta har visat sig betydande för resultatets giltighet och generaliserbarhet.

Referenser

Ainscow, M., Booth, T. & Dyson, A. (2006). Improving Schools, Developing

Inclusion. Canada: Routledge

Asp-Onsjö, L. (2017). Specialpedagogik – arbete med elever i skolsvårigheter. I P.Lungren, U & Säljö, R. (red.) Lärande skola bildning – grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 395-414.

Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin [epubl. före tryckning]. Pedagogisk

forskning i Sverige, (1), ss. 111-121.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Dimenäs, J. (red.) (2007). Lära till lärare – Att utveckla läraryrket – vetenskapligt

förhållningsätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.

Gustavsson, C. (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk

Forskning i Sverige, (1), ss. 43–57. Issn: 1401-6788

Göransson, K., Malmqvist, J. & Nilholm, C. (2013) Local school ideologies and

inclusion: the case of Swedish independent schools. European Journal of Special Needs

Education, 28(1), ss. 49-63 http://dx.doi.org/10.1080/08856257.2012.743730

Hultén, E. (2013). Inkludering är gemenskap. 360, (1), ss. 42-46.

Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2020). Specialpedagogik och funktionsvariationer – Att

möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm:

Natur & kultur.

Karlsudd, P. (2021). Promoting Diversity and Belonging: Preschool Staff’s Perspective on Inclusive Factors in the Swedish Preschool. Education sciences, 11(104), ss. 1-19. https://doi.org/10.3390/educsci11030104

Karlsudd, P. (2020). Looking for Special Education in the Swedish After-School Leisure Program Construction and Testing of an Analysis Model. Education sciences, 10(359), ss.1-13. doi:10.3390/educsci10120359

Koch, E. (2014). Stödet försvinner från fritidshemmen. Fokus, (5), ss. 16-21. https://www.lararen.se/specialpedagogik/annat/stodet-forsvinner-pa-eftermiddagen Lago, L. & Elvstrand, H. (2019). “Usually I have no-one to play with”: Peer rejection in leisure-time centres, Nordic Studies in Education, 39(2), 104-120.

https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-02-03

Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11:

reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Lindblad, S., Linde, G. & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.

Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2013) Making Schools Inclusive? Educational Leaders' Views on How to Work with Children in Need of Special Support. International

Journal of Inclusive Education, 17(1), ss. 95-110. DOI:

10.1080/13603116.2011.580466

Ljungren De Silva, N. (2013). Inclusive Pedagogy in Light of Social Justice. Special Educational Rights and Inclusive Classrooms: on whose terms? A Field Study in Stockholm Suburbs. European Journal of Education, 48(3), ss. 419-435.

Malmqvist, J. (2018) Has schooling of ADHD students reached a crossroads?.

Emotional & Behavioural Difficulties, 23(4), ss. 389-409.

Nilholm, C. & Alm, B. (2010) An Inclusive Classroom? A Case Study of Inclusiveness, Teacher Strategies, and Children's Experiences. European Journal of Special Needs

Education, 25(3), ss. 239-252.

Nilholm, C. (2019). Inkludering – fyra definitioner. Claes Nilholms blogg [blogg], 27 december. https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/inkludering-fyra-definitioner [2021-01-21]

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi?. Forskning i fokus vid myndigheten för skolutveckling, (28), ss. 1-48 Nilsson, L. (2014). Hälsofrämjande och inkluderande processer. I Sandström, M. Nilsson, L. Stier, J. (red.) Inkludering: möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur AB, ss.163-180.

Pihlgren, A. (2017). Fritidshemmets mål och resultat – Att planera och utvärdera. Lund: Studentlitteratur AB.

P.Lundgren, U. (2017). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I P.Lungren, U & Säljö,R. (red.) Lärande skola bildning – grundbok för

lärare. Stockholm: Natur&Kultur, ss. 265-350.

P. Lundgren, U. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk

forskning i Sverige, (1), ss. 31–41 issn: 1401-6788

Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (2006). [Stockholm]: Svenska

Unescorådet.

Skolverket (2014a). Allmänna råd med kommentarer - Arbete med extra anpassningar,

särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3299

Skolverket (2014b). Allmänna råd med kommentarer – fritidshem. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3301

Tegtmejer, T. (2019). ADHD as a Classroom Diagnosis. An Exploratory Study of Teachers' Strategies for Addressing 'ADHD Classroom Behaviour. Emotional &

Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (2020). Stärkt kvalitet och

likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. (SOU 2020:34). Stockholm:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningse tiska_principer_VR_2002.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Wallberg, H. (2014). Specialpedagogen [blogg], 31

januari. https://specialpedagogen.blog/2014/01/31/exkludering-den-mest-naturliga-atgarden-enligt-media-fackforbund-och-manga-larare/ [2021-03-01]

Ågebrant, A. (2016). Delaktighet i skolan för flickor och pojkar med ADHD. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

https://www.spsm.se/globalassets/dokument/delaktighet-i-skolan-for-flickor-och-pojkar-med-adhd.pdf (2020-12-27).

Bilagor