Den aktuella studien bygger på forskningscirkelns intentioner – delta- garaktiv forskning. Forskningscirkeln har rötter i den svenska studiecir- keltraditionen (Holmstrand & Härnsten, 2003). Formen utvecklades i syfte att folkbilda den breda allmänheten och bygger på demokratins etik att alls röst är lika mycket värd och alla har rätt till deltagande i samtal om kunskap och bildning. Studiecirkel finns kvar idag inom olika studieförbund. Alla är välkomna och förkunskapskrav är inte i fo- kus. Etablerade forskare har anammat traditionen och skärpt upp meto- der och skapat teorier om arbetssättet vilket bidragit till att benäm- ningen forskningscirkel som metod har etablerades (Lundgren, Ner- ström & Fändrik, 2016; Persson, 2009). Idag används forskningscirklar i Sverige i relation till utvecklingsprojekt och pedagogiska insatser i förskola (Rönnerman m.fl, 2004) och skola (Andersson, 2007). Fors- kare och praktiker deltar i forskningscirklarna och strävar efter samver- kan på lika villkor där syftet inte främst är att lösa problem utan att belysa olika fenomen som man annars kanske inte ges möjlighet att stu- dera (Lahdenperä, 2014; Persson, 2009). Genom att välja denna metod har vi medvetet valt en demokratisk arbetsform som ligger i linje studi- ens fokusområden, nämligen demokrati och inkludering. Detta åter- speglas i intentionen för genomförande av forskningscirkeln som vilar på gemensamt kunskapsutbyte och kunskapsproduktion, det här besk- rivs under nästa rubrik.
Professionsutveckling omfattar att utveckla medvetenhet om eget för- hållningssätt, i bemötande, i kommunikation, egna attityder till nya ut- maningar och att våga se sig själv som öppen för att tolka dessa i ett kollegialt sammanhang (Fischbein, Wetso & Österberg, 2015; Timper- ley, 2011). En öppen attityd hos förskolepersonal och forskare till sam- verkan i forskningscirkeln kan leda till att förutsättningarna att klara utmaningar i vardagspraktiken ökar. För förskolepersonalen handlar det om att möta varandras erfarenheter, barns och föräldrars erfarenheter,
Projektet
En öppen inbjudan gick ut till en kommuns övningsförskolor där syftet och fokusområden presenterades. Förskolepersonalen som blev intres- serade kunde själva anmäla sig till att delta. Flera förskolechefer/för- skolepersonal hörde snabbt av sig och fem förskolor ställde sig positiva till inbjudan. Vi såg oss föranledda att tacka nej till en förfrågan från personal på en förskola då vi inte klarade en större gruppdeltagare. Tio förskollärare som representerade fem förskolor samt fem områdesan- svariga/förskolechefer deltog i forskningscirkel. Av de deltagande för- skolorna låg tre i kommunens ytterområden och två centralorten. Forsk- nings- och utvecklingsprojektet genomfördes i fyra projektfaser: 1) Att tillsammans med ansvarig i kommunen och förskolepersonal pla- nera och organisera utvecklingsprojektet (januari 2016).
2) Genomföra tre forskningscirkel-tillfällen på teman som: likvärdig- het, språk och kommunikation, flerspråkighet och interkulturell peda- gogik (februari-maj våren 16).
3) Sammanställa en rapport över resultat i samarbete med deltagande förskolor (september-november 2016).
4) Plus ett fjärde tillfälle för återkoppling och framåtblickar för de fem deltagande förskolorna (november 2016).
Arbetet i forskningscirkeln
Som stöd för den gemensamma dialogen i forskningscirkeln valdes lit- teratur ut, det gjordes av forskargruppen. Dessa var Skolverkets rapport Flera språk i förskolan: teori och praktik (2013) och Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (Björk-Willén, Gruber & Puskás, 2013) från vilken två texter som valdes för att de var relativt lättlästa och in- nehållsrika och baserade på aktuell forskning. Strukturen för samverkan i cirkeln skulle vara enkel, det vill säga följa samma uppläggning vid varje tillfälle och intentionen var från oss forskare att träffarna skulle kännas trygga för alla. Ett begränsat antal deltagare som skulle träffas vid flera tillfällen för att på så sätt lära känna varandra.
Träffarna omfattade fyra tillfällen om 1 1/2 timme vardera under 2016. Vid första träffen beskrev forskarna hur samverkansformen skulle
kunna se ut utifrån hur forskningscirklar kan läggas upp. Forskarna pre- senterade sig själva och deltagare fick tillfälle att beskriva sig själv, sina erfarenheter och varför de ville medverka. För att öppna upp för samtal gjordes en inventering om vad förskolepersonalen vill de få ut av forsk- ningscirkeln. Hur såg de på förslaget på upplägget och forskarnas val av litteratur? Forskarna beskrev ansökningsförfarandet för förskoleper- sonalen, att för att få projektmedel var forskarna hänvisade till att skriva fram ett koncept där metod och genomförande tydliggörs. I den me- ningen har arbetet föregåtts av en yttre styrde planering. Intentionen för projektet diskuteras och forskarna klargjorde att inom ramen för ge- nomförandet fanns möjlighet att fritt samtala och forma innehållet. Forskarna beskrev forskningscirkeln som en metod för att mötas och kunna utbyta erfarenheter under kontrollerade former (Kemmis, Mc Taggart & Nixon, 2014). De fyra etiska principerna beskrevs (Veten- skapsrådet, 2011). Alla som närvarade fick ta ställning till om de vill medverka. En av forskarna ledde samtalet i gruppen och parallellt för- des skriftliga anteckningar. Samtalen spelades in för att kunna lyssnas av senare och transkriberas. Innehållet skulle följas upp vid nästkom- mande träff i forskningscirkel. Intention var att bjuda in till utbyte men också samproduktion, det vill säga alla medverkande skulle samla data (forskarna i cirkeln och förskolepersonalen från fältet) och samtal och tolkning av data skulle ske tillsammans. Till exempel samtalen i cirkeln och analys av förskolepersonalens egna observationer skulle lyftas fram i återkommande samtal.
Vid varje träff närvarande två forskare och 8–15 deltagare varav minst en från respektive deltagande förskola. Dessutom deltog de fem områ- descheferna/förskolecheferna vid något av de fyra tillfällena. Genom- förandet skedde i en formativ process, data samlades av deltagarna och forskarna under tre månader. Den formativa processen innehöll flera olika moment och innehållsområden. Arbetsformen var cirkulär: att samla, presentera, analysera, nya frågor och ny datainsamling. Den bä- rande ideologin i forskningscirkeln var att alla som deltog gavs möjlig- het att bidra med erfarenheter om vardagsfenomen. Inför varje träff läs- tes en gemensam text (se nedan). Deltagarna uppmanades att göra egna datainsamlingar med stöd av respektive arbetslag ute på förskolorna, på så vis skulle forskningsprojektet kunna engagera fler förskolepersonal,
projektet var också i viss mån anhängigt att arbetslaget ställde sig posi- tiva till att klara arbetet på avdelningarna med eller utan vikarier. Ar- betslagen bjöds genom sin representant i forskningscirkeln in till att stu- dera först samspel, sedan lek och inkluderingsaktiviteter i olika miljöer och sedan se på vilka roller vuxna och barn tog i dagliga aktiviteter och moment. Till näst sista tillfället låg fokus på språk, demokrati och in- kludering, samspel mellan barn och pedagoger och att möta föräldrar och barn i olika situationer i förskolan.
Vid slutet av tredje träffen i forskningscirkeln presenterades av fors- karna en analysmodell för forskningscirkeldeltagarna. Analysmodellen innehöll tre kolumner: normativt, kritiskt och nydanande, den var häm- tad från forskaren Lahdenperä (muntlig kommunikation Mälardalens Högskola, Eskilstuna, maj 2016) som använt den för analys av skol- forskning (ej förskoleverksamhet) projekt som behandlat mångfald, li- kabehandling och mångkulturalitet.
Vid ett fjärde tillfället (fyra månader senare) låg fokus i samtal på åter- koppling och reflektion över arbetet i forskningscirkeln om hur det be- skrevs i några texter av forskarna, var tolkningen tillförlitlig och trovär- dig kände forskningsdeltagarna igen sig i beskrivningarna.
Processen som helhet genomfördes enligt följande upplägg: Tillfälle 1. Tema – Utmaningar i samverkan.
Inledning – vårt gemensamma uppdrag – indelning i grupper
Vi samtalar om: Hur ser er förskolemiljö ut idag, vilka barn möter ni? Hur arbetar ni? Vilka behov ser ni finns i relation till att stimulera språk – och att skapa inkluderande lärandesituationer för barnen? Vad är lätt/svårt i ert arbete – vad behöver utvecklas? Hur ser ni på uppdraget att möta alla barns behov och bidra till ett demokratiskt utbyte?
Inför dagen läs kap. 1–5 i Flera språk i förskolan: teori och praktik (Skolverket, 2013), kompletterande läsning av Nationell förskola med mångkulturellt upp- drag.
Uppdrag 1: till nästa tillfälle: Inventera den egna praktiken: vilka material an- vänds, vilka metoder, miljöer skapas för utbyte och samspel? Hur fungerar kommunikation, lek och inkluderingsaktiviteter i olika miljöer? Vilken roll har/tar barnen, vilken roll har/tar ni? Vad fungerar - vad behöver utvecklas?
Tillfälle 2. Tema – Miljön och samspel i förskolan
Idag samtalar vi om vad forskningen visar på och vad du/ni har sett utifrån uppdrag 1. När du har sett närmare på praktiken, vilka frågor väcks – hur gå vidare i vardagsarbetet (se ovan uppdrag 1).
Inför dagen läs kapitel 6–8 i Flera språk i förskolan: teori och praktik (Skol- verket, 2013), kompletterande läsning av Nationell förskola med mångkultu- rellt uppdrag
Uppdrag 2: till nästa tillfälle: Dokumentera två episoder som du ser som in- tressanta och som har någon koppling till uppdraget språk, demokrati och in- kludering. Ta med dina beskrivningar till nästa tillfälle? Involvera gärna ditt arbetslag i arbetet. Det kan handla om samspel mellan pedagoger och föräldrar, barn – barn eller pedagoger och barn i olika situationer.
Tillfälle 3. Tema – Utmaningar och uppdrag
Med utgångspunkt i era exempel, från uppdrag 2. (se ovan) analyserar vi situ- ationer och upplevelser från vardagen – vad ser ni som möjliga vägar framåt? Vad eller hur kan förutsättningar förändras? Vi tar stöd av forskning och be- prövad erfarenhet.
Inför dagen läs kapitel 9–11 i Flera språk i förskolan: teori och praktik (Skol- verket, 2013), kompletterande läsning av och Nationell förskola med mångkul- turellt uppdrag
Tillfälle 4. Tema – Återkoppling och reflektion över resultat
Med utgångspunkt i den kunskapskonstruktion som forskarna sett framträda i resultatet gavs återkoppling vid detta tillfälle. Vidare reflekterade forskarna tillsammans med cirkeldeltagarna om tillförlitlighet och trovärdighet i relation till genomförande av forskningscirkeln som metod samt det resultat som arbe- tet genererat.
Arbetssättet i forskningscirkel omfattade ett gemensamt ansvar för att både förskolepersonal och forskare tillsammans skulle läsa in sig på ti- digare forskning om fokusområdet och samtala om och undersöka eller avtäckte fokusområdet. Samverkan antogs kunna bidra till en slags pro- fessionsutveckling och lärande både för praktikerna och forskarna. Forskarnas roll var att hålla i samtalen cirkeln på en mer övergripande nivå och att vara mycket lyhörda för deltagarnas personliga reflekt- ioner. Alla gavs talutrymme och möjlighet att utveckla tankar och be- skrivningar. Forskarnas egen erfarenhet av att ha arbeta i förskolan och mött barn och familjer med olika bakgrund underlättade proceduren. Det fanns en struktur för arbetsgången i cirkeln och samtidigt frihet att samtala om olika tankespår. Klimatet i cirkeln var tillåtande för att där- igenom ge utrymme för att tänka högt och ibland också kanske revidera uppfattningar eller ställa frågor till det som togs upp. Forskarna förhöll sig i en slags dubbelroll, utifrån registrerande och inifrån upplevande. Det för att hålla i situationen och samtidigt vara öppen för det som togs upp och vem som ville ta vid i samtalet och inte styra för mycket. Del- tagarna uppmuntras att söka, lyssna och dela med sig av upplevelser, vedermödor och glädjeämnen under samtalen. Allas upplevelser skulle vara inslag i samtalen (Kemmis, McTaggart & Nixon, 2014). En växel- vis procedur användes där öppna resonemang över olika aspekter och inspel varvades med en mer styrd modell med att gå ringen runt använ- des så att alla gavs tillfälle till att ge egna exempel, ställa frågor och beskriva erfarenheter i cirkeln. Det reflektiva arbetssättet i forsknings- cirkel antog vi som forskare, skulle kunna bidra till att utveckla kunskap och beprövad erfarenhet på vetenskaplig grund.