Studiens relevans för förskolläraryrket och framtida studier

Studien är relevant för förskolläraryrket eftersom den utgår från förskollärares beskrivningar om hur högläsning främjar barns lärande och omsorg i förskolan, förskollärares val av böcker och miljö utifrån de förutsättningar som finns i förskolan samt en god samverkan mellan vårdnadshavare och förskola avseende högläsning. Studien kan utvecklas och bidra till framtida studier på flera olika sätt till exempel genom enkäter och flertalet intervjuer. Studien kan även bearbetas utifrån andra perspektiv som till exempel genom att intervjua barnskötare, förskollärare, barn, rektorer samt vårdnadshavare. Även undersökningarna kan ske på fler förskolor genom att involvera olika kommuner. I de framtida studierna skapas det även möjlighet för att ytterligare undersöka digitala verktyg i förskolan samt hur vårdnadshavarna uppfattar och resonerar kring högläsning på förskolan.

5.5 Slutsats

Syftet med studien var att undersöka förskollärares förhållningssätt till högläsning i förskolan. Studiens slutsats har framkommit till att förskollärarna i sina beskrivningar av sitt arbete uttrycker högläsningens betydelse och vad högläsning bidrar med för barns lärande och omsorg. Denna studie har även visat att förskolepersonal behöver hitta en balans inom högläsningen där både lärande och återhämtning kan ske samt hitta olika förutsättningar för det. I studien har det visat sig att det är svårt att hitta tid till betydelsefulla planerade högläsningstillfällen. Dessa förutsättningar har bidragit till att förskollärarna använt sig av andra tillvägagångssätt för att högläsa. Olika exempel på andra tillvägagångssätt är att förskolepersonalen har utfört spontana högläsningar samt

tagit med sig böcker till nya miljöer. Det som tydligast lyfts fram i det analyserade avsnittet är digitala verktyg som gynnar barns delaktighet. Dock riskerar det att minska möjligheten till det kommunikativa lärandet och samspelet med andra människor.

Deltagarna har i studien redogjort att för att högläsning ska möjliggöras så behöver också förutsättningar i form av fortbildning erbjudas. Detta kan utifrån förskollärarnas beskrivningar föras vidare till vårdnadshavare för att etablera en god relation mellan förskola och hem gällande högläsning. I studien beskrivs det även att det är relativt få barn som möter högläsning dagligen. Genomförandet av högläsning involverar förskollärares medvetenhet, förskollärares prioriteringar kring planeringen samt förhållningssättet gällande högläsning. Denna studies syfte är formulerad mot bakgrund av att högläsning har en viktig roll för barns lärande och omsorg. Utmaningar i den pedagogiska praktiken utifrån studien är att högläsningen inte har haft en lika central del i den äldre versionen av läroplanen än vad den har i den nuvarande. Detta kan dock komma att ses som en förutsättning för förskolans framtid gällande högläsning vilket kan bidra till en ökad utveckling och lärande hos barnen.

Alatalo, T., & Westlund, B. (2021). Preschool teachers´perceptions about read-alouds as a means to support children´s early literacy and language development. Journal of early childhood literacy, Vol. 21 (3), 413-435. DOI: 10.1177/1468798419852136 Almegård, M. (8 april, 2020). Forskning: Därför är högläsning så viktigt. Förskolan.

https://www.lararen.se/forskolan/forskning/las-med-barnen-och-se-dem-vaxa Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: Små barns kommunikativa möten med

berättande, bilder, text och tecken i förskolan. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].

Blewitt, P., Rump, K., Shealy, S., & Cook, S. (2009). Shared book reading: When and how questions affect young children’s word learning. Journal of Educational Psychology, vol.101(2), 294-304. DOI: 10.1037/a0013844

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Damber, U. (2015). Read-alouds in preschool – a matter of discipline. Journal of early childhood literacy, Vol. 15 (2), 256-280. DOI: 10.1177/1468798414522823

Gonzalez, J.E., Pollard - Durodola, S., Simmons, D.C., Taylor, A.B., Davis, M.J., Fogarty, M., & Simmons, L. (2013). Enhancing preschool children’s vocabulary: Effects of teacher talk before, during and after shared reading. Early childhood research quarterly, vol.29 (2), 214-226. DOI: 10.1016/j.ecresq.2013.11.001

Hultgren, F., & Johansson, M. (2016). Läsmiljö och läsande förebilder i

förskolan.Skolverket.https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/apiv2/document

/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-oberatta/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M21_fsk_04A_01_lasmilj o.docx

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, vol.17(2–4), 152-170. ISSN: 2001-3345.

URL: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1399743/FULLTEXT01.pdf Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens

innebörder i förskolan. Stockholm: Stockholms universitet.

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F-3. [Doktorsavhandling, Malmö Högskola]. DiVa.

URL: https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404414/FULLTEXT01.pdf

Körling, A.M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.

Pihlgren, A. (2017). Samtala om texter. Skolverket.

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/apiv2/document/path/larportalen/m

aterial/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-oberatta/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M21_fsk_02A_01_sa mtal.docx

Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel.

[Doktorsavhandling, Linköpings universitet].

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Nordstedt Juridik AB.

Skolverket. (2021). Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan. Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/viktigt-attskapa-stimulerande-lasmiljoer-i-forskolan

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappar.

Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Svensson, A.K. (2009). Högläsning i förskola och förskoleklass hur vanligt är det?.

Institutionen för pedagogik.

URL: http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:883831/FULLTEXT01.pdf Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Utbildning &

demokrati, Vol 9 (1), 109-113. DOI: 10.48059/uod.v9i1.670

Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet

URL: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Vygotskij, L., Cole, M., Jhon-Steiner, V., Scribner, S., Souberman, E. (1978). Mind in Society: Development of Higher Psychological Processes. Harvard University Press, URL: https://ebookcentral.proquest.com/lib/malardalen

ebooks/reader.action?docID=3301299&ppg=50

Walldén Hillström, K. (2014). I samspel med surfplattor: Om barns digitala

kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].

Williams, P. (2001). Barn lär av varandra: Samlärande i förskola och skola.

[Doktorsavhandling, Göteborg: Universitet].

Williams, P., Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande – En forskningsöversikt. Skolverket.se.

URL:https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653f89/15539572

17892/pdf778.pdf?fbclid=IwAR195bKKvYCv1S8ctuav8KqsXbYVfRhdxTmOs-Y8orXV9Qzma4jx0kqzrGI

Förfrågan om att delta i en studie gällande förskollärares val av böcker vid högläsning med barn i förskolan.

Vi heter Emma Carlsson och Fortes Ukelli och studerar till förskollärare.

Vi kommer att genomföra en studie i ett självständigt arbete som är en del av utbildningen för förskollärare vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Syftet med studien är att undersöka förskollärares val av böcker i förskolan vid högläsning i barngruppen.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares erfarenheter kring högläsning, och hur de väljer böcker inför högläsning som kan främja ett lärande hos barnen samt om de gör medvetna val kring valet av böcker som de plockar in på förskolan.

Intervjun beräknas ta cirka 30 minuter med intervjufrågor som en grund men att de kan uppstå följdfrågor i intervjun. Det är viktigt att intervjun sker i en ostörd miljö så frågorna kan besvaras med eftertänksamhet. På grund av den rådande situationen erbjuder vi att intervjun sker via telefon eller via Skype. Intervjun kommer att spelas in med hjälp av ljudupptagning för att sedan transkriberas och bearbetas i studien. När uppsatsen är färdigställd och godkänd kommer studien att finnas i en databas vid Mälardalens högskola. All insamlade data kommer då att raderas.

Vi utgår utifrån Vetenskapsrådet (2017) där resultatet av intervjun kommer att framställas utan att någon individ kan identifieras då namnet på förskolan och respondenten inte kommer benämnas. Deltagandet i studien är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan under intervjun. Om du har några frågor gällande studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss ansvariga.

Fortes Ukelli Britt-Marie Bader Student Handledare

E-mail: fui17002@student.mdh.se xxx–xxxxxxx britt-marie.bader@mdh.se Emma Carlsson Karin Bergman

Student Kursansvarig

E-mail: ecn17001@student.mdh.se xxx–xxxxxxx Karin.bergman@mdh.se Här med godkänner jag att mina svar används i denna studie:

Underskrift:... Namnförtydligande:...

Ort och datum:...

1. Hur länge har du arbetat i förskola?

2. Hur gammal är du?

3. Hur kom det sig att du valde att arbeta inom förskolan?

4. Hur länge har du arbetat med äldre barn (3–5 år)?

5. Tycker du om att ha högläsning med barnen på förskolan?

Om ja/nej, varför?

6. I vilken miljö brukar du sitta med barnen och ha högläsning?

7. Hur ofta brukar du ha högläsning i barngruppen i veckan?

8. Kan du förklara hur du tänker kring valet av böcker vid högläsning?

9. Hur upplever du att barnen uppfattar högläsningen? Tar de till sig det du läser för dem tror du?

10. Kan du se att högläsning kan ha en betydande faktor för barns lärande? Hur ser du det? Kan du ge exempel?

11. Finns det några exempel på några tillfällen när du tagit fram en bok och läst om händelser för att få barnen att tänka till lite extra? Till exempel om någon jobbig händelse uppstått i barngruppen.

Tack så mycket för ditt deltagande.