För att uppnå artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter krävs det att socialtjänsten gör barnen delaktiga utifrån alternativa metoder. Socialsekreterarna var eniga om att definitionen kring begreppet delaktighet handlar om att ge barn information och ges möjlighet att framföra sin talan. Studiens empiri visar att det är problematiskt att säkerställa om informationen nått fram till barnet eftersom det fanns brister i hur kommunikationshjälpmedel används, och vilka hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden. Barnen deltar i barnsamtal utan möjlighet till kommunikationshjälpmedel vilket försvårar rättssäkerheten. Tidigare forskning visar att barn med kognitiva funktionsnedsättningar blir hjälpta av kommunikationshjälpmedel. Men det finns en bristande tillgång av kunskap och material inom socialtjänsten. Med grund i studiens empiri har det visat sig finnas en stor potential till framtida forskning inom barn med
kognitiva funktionsnedsättningars delaktighet inom socialtjänsten. Ämnet kan klargöra om AKK är en metod som anses som rättssäker i användandet inom myndighetsutövning. Vidare forskning hade även klargjort om delaktigheten hos barn med kognitiva
funktionsnedsättningar hade ökat genom att implementera AKK som ett
kommunikationshjälpmedel. Vidare forskning skulle vara intressant och viktig för det sociala arbetet då studiens empiri visar att kunskapen att inkludera barn med kognitiva
funktionsnedsättningar till högre grad av delaktighet behöver vidareutvecklas.
Sammanfattningsvis har studien bidragit med att belysa en kunskapslucka inom det sociala arbetet samt ett potentiellt utvecklingsområde som är viktigt att studera vidare kring. Det kan innefatta användandet av olika kommunikationshjälpmedel på ett rättssäkert sätt.
Referenslista
Backman, E., Eberhart, B., Gustafsson, C., Häggström Qvist, C., Lindberger, L., Nolemo, M., Nylander, E-M., Ragnar, C., & Holck, P. (2015). Metoder för att stimulera språk och
kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen. Föreningen Sveriges
Habiliteringschefer, 1–115 Hämtad den 29 oktober 2020 från,
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32787
Booth, A., Sutton, A., & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful
literature review. Sage.
Bremberg, S., & Wennerholm Juslin, P. (2004). När barn och ungdomar får bestämma mer
påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt. Statens Folkhälsoinstitut.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Buell, S., & Chadwick, D. (2017). Meeting the communication support needs of children and young people with intellectual disabilities in the Bolivian Andes. Journal of Intellectual
Disabilities. 21(3), 220-234. doi:10.1177/1744629517707086
Cambridge, P. & Forrester-Jones, R. (2003). Using individualised communication for
interviewing people with intellectual disability: a case study of usercentred research, Journal
of Intellectual and Developmental Disability, 28 (1), 5-23. doi:10.1080/136682503100008687
Cavet, J. (2000). Children and young people with a hidden disability: An examination of the social work role. The British Journal of Social Work, 30 (5), 619-634.
doi:https://doi.org/10.1093/bjsw/30.5.619
Cavet, J, & Sloper, P. (2004). Participation of disabled children in individual decisions about their lives and in public decisions about service development. Children & Society, 18 (4), 278-290. doi:10.1002/CHI.803
Cook, A. M. & Polgar, J. M. (2008). Cook & Hussey´s Assistive Technologies. Principles and
Practitice. 3:e upplagan. Missouri: Mosby Elsevier.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Danermark, B. (2004). Samverkan - en fråga om makt. Örebro: Läromedia.
Dellgran, P. (2016). Socionomer och profession. Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (red.) Socialt arbete: en grundbok. (3., [rev. och utök.] utg.) (s. 251–270) Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Hallberg, U. & Hallberg, L.R. (2015). Vuxna människor med funktionsnedsättningar: en kunskapsöversikt. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hansson, K. & Nordmark, E. (red.) (2015). Att arbeta med delaktighet inom habilitering. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Hodge, S. (2007). Why is the potential of augmentative and alternative communication not being realized? Exploring the experiences of people who use communication aids, Disability
& Society, 22 (5), 457-471. doi:10.1080/09687590701427552
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och
välfärd. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups.
IFSW. (2014). International Federation of Social Workes. Hämtad den 29 oktober 2020 från, http://ifsw.org/policies/definition-of-social-work/
Kriz, K., & Skivenes, M. (2017). Child welfare workers' perceptions of children's
participation: A comparative study of England, Norway and the USA (California). Child &
Family Social Work, 22, 11-22. doi:http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/cfs.12224
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Källström, Å. & Andersson Bruck, K. (2017). Etiska reflektioner i forskning med barn., Första upplagan,. Malmö: Gleerup.
Lindqvist, R. (2009). Funktionshindrade i välfärdssamhället. (2. uppl.) Malmö: Gleerup. McLeod, A. (2006). Respect or Empowerment?. Alternative Understandings of ‘Listening’ in Childcare Social Work. Adoption & Fostering. 30 (4), 43–52.
doi:10.1177/030857590603000407
Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik. Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. Stockholms Universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Mitchell, W., Franklin, A., Greco, V., & Bell, M. (2009). Working with Children with
Learning Disabilities and/or who Communicate Non-‐‑verbally: Research Experiences and their Implications for Social Work Education, Increased Participation and Social Inclusion, Social
Work Education, 28 (3), 309-324. doi:10.1080/02615470802659530
Morris, J. (2003). Including all children: finding out about the experiences of children with communication and/or cognitive impairments. Children & Society, 17, 337-348.
doi:10.1002/CHI.754
Näslund, R., & Gardelli, Å. (2013). ‘I know, I can, I will try’: youths and adults with
intellectual disabilities in Sweden using information and communication technology in their everyday life, Disability & Society, 28 (1), 28-40. doi:10.1080/09687599.2012.695528
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Rabiee, P., Sloper, P. & Beresford, B. (2005). Doing research with children and young people who do not use speech for communication. Children & Society, 19, 385-396.
doi:10.1002/chi.841
Seelman, K D. (1993). Assistive Technology Policy: A Road to Independence for Individuals with Disabilities. Journal of Social Issues, 49 (2), 115-136. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1540-4560.1993.tb00923.x
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Riksdagen.
Shier, H. (2001). Pathways to participation: Openings, opportunities and obligations. Children
& Society. 15, 107–117. doi:10.1002/chi.617.
Socialstyrelsen. (2015). Psykologiska och sociala insatser vid utmanande beteende hos barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Hämtad den 11 november 2020, Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015- 7-6.pdf
Socialstyrelsen (2016). Utreda barn och unga: Handbok för socialtjänstens arbete enligt
socialtjänstlagen. Hämtad den 29 oktober 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-1-9.pdf
Socialstyrelsen, (2018). Att samtal med barn, Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och
sjukvården och tandvården.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-11-14.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten, (2020), Studiepaket AKK.
https://www.spsm.se/studiepaket-akk/moment-1---vad-ar-alternativ-och-kompletterande- kommunikation-akk/.
Swärd, H. & Starrin, B. (2016). Makt i socialt arbete. Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (red.) Socialt arbete: en grundbok. (3., [rev. och utök.] utg.) (s. 393–413) Stockholm: Natur & Kultur.
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Unicef. (u.å.). Barnkonventionen. Hämtad 9 september. 2020, från Unicef,
https://unicef.se/barnkonventionen
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vis, S. A., Holtan, A., & Thomas, N. (2012). Obstacles for child participation in care and protection cases—why Norwegian social workers find it difficult. Child Abuse Review, 21(1), 7-23. doi:10.1002/car.1155
Widmer, E. D., Kempf-Constantin, N., & Carminati, G. G. (2010). Exploring perceptions of family relationships by individuals with intellectual disability and psychiatric disorders.
Families in Society, 91(4), 378-384. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1606/1044-
3894.4041
Wågby, A., & Englander, M. (2019). Barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Socialvetenskaplig tidskrift, 26 (2), 173–194.
doi:https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/20540
Ytterhus, B., Egilson, S.T., Traustadóttir, R., & Berg, B. (2015). Perspectives on Childhood and Disability. I boken Childhood and Disability in the Nordic Countries. Studies in
Childhood and Youth. Palgrave Macmillan, London. 15-33 doi:https://doi.org/10.1057/9781137032645_2
Zachrisson, G., Rydeman, B., & Bjorck-Akesson, E. (2001). Gemensam problemlösning vid
Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Hämtad den 29 oktober 2020 från,
https://www.researchgate.net/profile/Eva_Bjorck-
Akesson/publication/267235022_Gemensam_problemlosning_vid_Alternativ_och_Komplette rande_Kommunikation/links/54c6615a0cf256ed5a9e5b79.pdf