5. Diskussion
5.1 Om studiens tillförlitlighet
Till en början vill jag föra en diskussion om tillförlitligheten av resultaten. I
resultatredovisningen har jag belyst att jag inte anser att observationerna jag gjorde alltid gav tillräckligt med information för att kunna använda det som skedde i dem som argument i analysen och diskussionen. Jag har därför varit sparsam med att använda observationerna i resultatsammanställningen. Några gånger anser jag dock att aktiviteterna i observationerna till viss del bekräftar det lärarna talar om samt att det dessutom vid något tillfälle varit påtagligt att det som sker i observationerna motsäger vad som framkommer av intervjumaterialet.
Vidare menar jag att det är nödvändigt att återigen kort kommentera validiteten i studien. Som diskuterades i metodkapitlet kan kvalitativa intervjuer många gånger bli tillrättalagda efter syftet med en studie. Jag är medveten om att fallet kan vara så vad gäller mina informanters utsagor, men jag finner egentligen ingen större anledning att tro att de i intervjuerna skulle ha gett en alltför idealiserad syn på sin egen undervisning.
Vad gäller reliabiliteten så gjordes, som också nämnts i metodkapitlet, undersökningarna under liknande förhållanden. Faktum är emellertid att innehållet i en av lärarnas, Emmas, observerade undervisning är mycket olikt de andras vilket gör att jag inte heller kan diskutera hennes lektion på samma villkor. Under Emmas lektion sätts innehållet, grammatiken, inte in i något sammanhang, vilket verkar göra det svårare för alla elever att förstå och ta sig an undervisningen utifrån sina egna förutsättningar.
Vidare skiljer sig andra förhållanden i undersökningen åt, som till exempel vilken typ av upptagningsområden skolorna har samt lärarnas kön, år i yrket och ålder. Detta kan möjligen också vara avgörande för resultat och slutsatser.
41
5.2 Forskningsfråga 1: Hur använder dessa svensklärare styrdokumenten
när de utformar sin undervisning?
5.2.1 Lärare som anser att svenskämnet är ett språk- och ett litteraturämne
Karin och Emma talar båda om svenskämnet som ett språk- och ett litteraturämne. De verkar inte se på ämnet som den helhet som förespråkas i kursplanen för svenska (Skolverket, 2000). Båda dessa lärare talar istället om språkträning för sig och litteraturundervisning för sig. Jag menar att deras uppfattning om ämnet efter det som går att utläsa från intervjuerna stämmer överens med det Malmgren kallar ”svenska som litteraturhistoriskt ämne” och det Teleman benämner ”svenska som språk och litteratur”. Dessa är som jag diskuterade i litteraturkapitlet tämligen lika varandra. Karin och Emma talar om att det är viktigt med litteraturhistoria men utvecklar och förklarar inte påståendet. Jag tolkar det de säger som att de tycker att ämnet har ett ändamål i sig själv, möjligen att det är bildande och personlighetsutvecklande som
Malmgren och Teleman resonerar om, och inte bara fungerar som medel för att träna språket (Malmgren, 1996, Teleman, 1991).
I den observerade lektionen arbetar dock Karin med svenskämnet på ett sätt som jag anser är likt det Malmgren kallar ”det erfarenhetspedagogiska” och Telemans ”Svenska som
livskunskap”. I detta funktionaliserade arbetssätt där innehållet styr formen integrerar Karin formella kunskaper och diskussioner om sådant som skrivregler. Eleverna får således en funktionell och erfarenhetsbaserad färdighetsträning då den sker med hjälp av ett innehåll som utgår från dem själva och där diskussioner om sådant som till exempel skrivregler
uppkommer från verkliga situationer. Den lektion jag observerar med Emma och hennes klass visar däremot inte på ett funktionaliserat arbetssätt utan liknar mer de formaliserade
uppfattningarna som Malmgren och Teleman beskriver som ”svenska som färdighetsämne” respektive ”Svenska som språkträning”. Inlärningen av grammatiken, sker inte i något funktionellt sammanhang ihop eller integrerat med andra övningar. Jag antar att det kan ha mycket att göra med att det är just grammatik som undervisas. Jag baserar det antagandet på att jag både som lärarstudent och lärare upplevt att det sätt Emma undervisar grammatik på är mycket vanligt. Jag kan följaktligen inte påstå att Emma skulle ha en formaliserad syn på svenskämnet, utan det kan röra sig om en tillfällighet att den observerade lektionen genomförs som den gör. Men faktum kvarstår, nämligen att hon i intervjun inte talar om synen på
42
5.2.2 Lärare som talar om och arbetar med svenskämnet som en helhet men där litteraturen är underordnad
Malin och Mats talar i intervjuerna om att de tycker att man i svenskämnet ska träna färdigheterna och att det i grundskolans senare år sker med litteraturen som utgångspunkt. Detta är också tydligt på de observerade lektionerna där både Mats och Malins elever arbetar med litteratur som utgångspunkt i form av sagor respektive en novell. Mats och Malins beskrivning påminner om den som görs i kursplanen för svenska och i samtalsguiden för svenska, om svenskämnet som en helhet (Skolverket, 2000, Myndigheten för skolutveckling, 2007). Dock stämmer inte detta helt då det i redogörelsen för svenskämnet som en helhet inte sägs att den ena delen kan vara underordnad den andra, som i fallet med den syn på
svenskämnet som Malin och Mats har. Litteraturen, det vill säga innehållet är, enligt dem, underordnad språkträningen det vill säga formen och ämnet kan därför, efter Malmgren och Telemans beskrivningar, närmast beskrivas som ”svenska som färdighetsämne” eller ”Svenska som språkträning” men med inslag av ämnesuppfattningarna om svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som språk och litteratur. Detta stämmer också med det Malmgren säger att de flesta lärare inte har renodlade uppfattningar om, utan ofta har en kombinerad syn på, svenskämnet (Malmgren, 1996, Teleman, 1991).
5.2.3 Lärare som fortlöpande diskuterar målen i kursplanen tillsammans med eleverna när de utarbetar undervisningen
Undersökningen visade att Karin och Malin inte ser på svenskämnet på samma sätt. Däremot har de ett liknande förhållningssätt till styrdokumenten vad gäller hur man arbetar med målen. Båda talar i intervjun om att och hur de utgår ifrån kursplanemålen tillsammans med eleverna vid utformandet av undervisningen. De är båda måna om att involvera eleverna i
utformningen av undervisningen genom att informera dem om och diskutera kursplanemålen. Deras utsagor visar att de arbetar såsom styrdokumenten anger samt hur arbetet med målen bör ske enligt författarna till samtalsguiden (Skolverket, 1994, 2000, Myndigheten för skolutveckling, 2007).
Det är inte möjligt att ur observationerna som gjorts i denna undersökning utläsa något som styrker eller motsäger det Karin och Malin påstår då dessa lärare inte diskuterar
kursplanemålen under just dessa lektioner. Däremot kan jag genom att studera hur Malin inleder sin lektion ana en tendens till tankar om elevmedverkan. Hon har mål med den specifika lektionen som hon tydligt presenterar för och diskuterar med eleverna. De får veta
43
varför de ska göra uppgiften. Eleverna involveras således och får möjlighet att reflektera över syftet med uppgiften vilket ökar förståelsen för vad de gör och varför.
5.2.4 Lärare som på olika sätt använder sig av styrdokumenten men utan att diskutera innehållet i dem med eleverna när de utformar undervisningen
Varken Emma eller Mats talar om att de diskuterar läroplans- eller kursplanemålen med sina elever. Detta behöver inte betyda att de aldrig gör det, men eftersom att Mats, när vi talar om styrdokumenten, säger att han utgår ifrån rutin och känsla för vad eleverna behöver när han utformar undervisningen och ibland ”…kollar av…” (intervju, 091001) mot kursplanemålen vad som ska vara med så tolkar jag det som att han främst utgår från sin erfarenhet när han bestämmer innehåll och form på undervisningen.
Emma talar inte alls om att hon engagerar eleverna i planeringen av undervisningen. Trots att vi snuddat vid frågorna går det inte att i intervjun utläsa hur hon tolkar och använder sig av styrdokumenten. Hon säger att hon har dem i ”…i bakhuvudet…” (intervju, 090929), men ingenting om att, och i så fall hur, hon diskuterar dem med eleverna och tillsammans med dem försöker att utforma undervisningen.