Efter att analysen av materialet skett och ett resultats har nåtts fram till väcks frågor som varför resultatet blev det som det blev, om jag uppnått syftet med studien och om studien innehåller några felkällor. Vid tolkning av allt empiriskt material är det viktigt att vara medveten om den risk det medför att lägga in egna tolkningar och värderingar. Dessa tolkningar och värderingar är oundvikliga för att få fram ett resultat men i en studie kan förkunskaper kring ämnet färga studien. (Løkken och Søbstad ,1995).
7.1 Validitet
Validiteten i en undersökning innebär att det som avses att undersökas verkligen
undersöks (Patel & Davidsson, 2003, s. 98-100). I en fenomenografisk studie bygger huvudsakligen validiteten på kategoriernas förhållande till informanternas uttryckta uppfattningar. Kategorierna ska stämma väl överens med uppfattningarna. (Uljens, 1989, s. 39-58). Jag valde att bara kategorisera uppfattningar som var klart definierbara. Utformningen av intervjufrågor lades mycket energi på för att göra intervjufrågorna tydliga så risken för missförstånd minimerades. Jag är dock medveten om att det alltid finns en risk för missförstånd och att möjligheten finns att jag inte fullt lyckats förmedla elevernas uppfattningar i alla hänseenden.
Att skilja på den fysiska och psykosociala miljön var ytterligare en faktor som medförde att det var svårt att kategorisera elevernas uppfattningar. Många av deras svar berörde både den sociala och den fysiska miljön och att bara ta hänsyn till den psykosociala miljön var i många fall omöjligt då dessa samverkar och påverkar varandra. Som exempel kan jag nämna upplevelsen av reslängden, en faktor som främst tillhör den fysiska miljön. De elever som upplevde resan som lång var dock inte alltid de elever som hade längst restid i verkligheten, utan det var flera av dessa elever som saknade jämnåriga kompisar på skolskjutsen. Således kan slutsatsen dras att en faktor i den fysiska miljön ändå är en faktor som påverkar den psykosociala miljön på skolskjutsen. Eleverna uppfattade resan som lång p.g.a. att de inte hade några jämnåriga kompisar på bussen och resan blev då även tråkig. Corsaro (1997) och Wrethander
Bliding (2007) menar att det som vuxen kan vara bra att vara insatt i elevernas kamratkultur för att förstå hur elevernas relationer till varandra fungerar. Då resultat och analys bygger på ett urval så påverkas resultatet av min knappa förkunskap om elevernas kamratrelationer samtidigt som min förförståelse kring skolskjutsmiljöer påverkat utformningen av intervjuguiden.
7.2 Reliabilitet
Reliabilitet för intervjuer innebär att intervjuerna skall ha gjorts på samma sätt, frågorna skall vara relevanta för undersökningsområdet och inte vara ledande då detta kan påverka respondenternas svar. Jag har här för att få en hög reabilitet genomfört ett informativt samtal innan intervjun. Detta samtal formulerades likadant för samtliga respondenter. Intervjuguiden är tillräckligt öppen och frågorna är relevanta för studien. De semistrukturerade frågorna ledde även till att intervjuerna blev till samtal snarare än förhör, vilket är viktigt när barn intervjuas (Doverberg & Pramling Samulesson, 2000 ).
Doverberg och Pramling Samuelsson menar att de flesta barn tycker att det är spännande att få gå ifrån resten av barngruppen och få egen tid med en vuxen, men de menar samtidigt att barn strävar efter att var till lags och därför ibland svarar så som de tror att den vuxne vill att de ska svara. Doverberg och Pramling Samulesson menar vidare att detta kan undvikas genom att intervjuaren utgår från ett för barnet bekant samtalsämne, samt ber barnet utveckla sina svar genom följdfrågor. Då intervjuerna var av semistrukturerad karaktär följdes grundfrågorna alltid upp av följdfrågor. I intervjuerna som genomförts i denna studie går det dock inte att utesluta att eleverna försökt gissa sig till det svar de trodde ansågs rätt och således påverkades respondenternas svar vilket möjligtvis avspeglas i resultatet.
7.3 Generaliserbarhet
Då studien enbart omfattar 26 intervjuer kan jag inte hävda att uppfattningarna hos eleverna skulle gälla för elever i allmänhet. Dock anser jag att de kategorier som framkommit utefter resultatet känns som rimliga uppfattningar. Det kan antas att kategorierna hade blivit många fler vid en större studie då antalet uppfattningar skulle öka. Det finns stora individuella skillnader i elevernas svar men analysen har skett
utifrån perspektiven ålder och kön vilket innebär att generaliseringsgraden ökar. Samtidigt ser skolskjutsverksamheten olika ut i olika kommuner vilket kan tänkas påverka elevers uppfattning och upplevelser kring skolskjutsen och således går det inte att generalisera denna studies resultat till att omfatta samtliga elever som skolskjuts i Sverige.
7.4 Vidare forskning
Då delar av resultaten stämmer överens med tidigare forskning kring elevers kamratkulturer går det inte att utesluta att skolskjutsmiljön har en stor betydelse för elevers välbefinnande. Det skulle vara intressant att genomföra en liknade studie i större omfattning. Det är svårare med kvantitativa studier än med kvalitativa studier att gå tillräckligt på djupet i elevernas upplevelser så en studie med kvalitativa intervjuer men med mer empiriskt material hade varit intressant. En etnografisk studie skulle kunna tänkas förbättra studiens tillförlitlighet då detta ger forskaren en större inblick i elevernas vardag.
Då det sker mycket på skolskjutsarna skulle en studie som omfattar både elevers, busschaufförers och lärares upplevelser av skolskjutsen vara intressant. Skolskjutsen är en del av många elevers skolvardag och en social arena där läroplanens värdegrund skall tillämpas. Skolskjutsen är även en arena med många tillfällen till utvecklad kamratskap mellan eleverna. Forskarna är eniga om att den sociala utvecklingen i skolan även påverkar deras kunskapsutveckling. Hur påverkas skolskjutselevers sociala utveckling och kunskapsutveckling jämfört med elever som inte åker skolskjuts? Många elever i undersökningen vittnar om att de inte tror lärarna har någon insyn i skolskjutsen. Upplever lärare att detta inte är deras uppgift? Det ser ut att finnas en informell ålderssegregation på skolskjutsen där de äldre eleverna står högst upp i hierarkin. Hur ser relationerna mellan de yngre och äldre eleverna ut på skolskjutsen och påverkas eleverna positivt av relationerna?
Det som överraskade med resultatet var elevernas icke könsstereotypa beteende. Hur kommer det sig att forskningen inom klassrummen ofta påvisar ett traditionellt könsmönster i elevernas sätt att vara och tänka medan resultatet här påvisar ett icke könsstereotypt beteende hos pojkar och flickor? Vilka faktorer påverkar eleverna i klassrummet att bete sig mer könsstereotypt och vilka faktorer i skolskjutsen påverkar att de inte beter sig lika könstereotypt?
8. Referenser
Agerwold, M. (2008). Arbete och stress: En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur
Andersen, Heine (red.) (1994). Vetenskapsteori och metodlära: introduktion. Lund: Studentlitteratur
Anund, A., Renner, L., Falkmer, T. & Wara, N. (2009). Smartare säkrare skolbuss
[Elektronisk resurs] : ett pilotförsök i Kristianstad. Linköping: VTI Tillgänglig på Internet 2010-10-10
http://www.vti.se/EPiBrowser/Publikationer/R649.pdf
Attityder till skolan 2009 [Elektronisk resurs] : elevernas och lärarnas attityder till skolan. (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet 2010-09-15
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2385
Bryman, Alan (2005) Social Research Methods Oxford: Oxford University Press
Colvin, G., Tobin, T., Beard, K., Hagan, S., & Sprague, J. (1998) The school bully:
Assessing the problem, developing interventions, and future research directions. Journal of Behavioral Eductaion, 8, (3), 293-319.
Corsaro, William A. (1997). The sociology of childhood. Thousand Oaks, Calif.: Pine Forge Press
Doverborg, E & Pramling, Samuelsson , I. (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan: samhörighet, tillhörighet,
vänskap, utanförskap. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Solveig (2002).Elevers ohälsa – hur mäter vi den. Avdelningen för resultatuppföljning: Skolverket
Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Marians, (2010-03-29). Arbetsmiljön i skolan, ADI 565. Stockholm:Arbetsmiljöverket Tillgänglig på Internet 2010-10-10
http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_565.pdf
Nilzon, Kjell R. (1999). Skolårens psykologi. Lund: Studentlitteratur
Olivestam, Carl Eber & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola: [om
värdegrund, yrkesidentitet och praktik]. Göteborg: Rebus.
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i
praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Olweus, Dan (1992). Mobbning i skolan: vad vi vet och vad vi kan göra. 2., [utök.] uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Rusk, J. (2010-08-10). Skolskjuts, tillgänglig på internet 2010-10-09 http://www.skl.se/web/Skolskjuts_1.aspx.
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld (2:a rev. upplagan). Hässelby: Runa.
Stave, Christina, Dukic, Tania & Anund, Anna (2010). Ansvar och roller vid
skolskjutsning: en fördjupad analys genom gruppdiskussioner [elektronisk resurs]. Linköping: VTI
Tillgänglig på Internet 2010-10-10
http://www.vti.se/EPiBrowser/Publikationer/R680.pdf
Steinberg, John M. (2008). Upp till kamp för lärande: en ny inriktning för en vilsen
skoldebatt. Örebro: Eldsjälsförlaget i samarbete med Läromedia
Stern, Daniel N. (2003). Spädbarnets interpersonella värld: ett psykoanalytiskt och
utvecklingspsykologiskt perspektiv. [2., utök. svenska utg.] Stockholm: Natur och kultur Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Svensk författningssamling (1985). Skollag (1985:1100) Stockholm: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1985-12-12. Omtryck: SFS 1997:1212 Ändrad: t.o.m. SFS 2010:699
Sverige (2009). Diskrimineringslag: i lydelse fr.o.m. 2009-01-01. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur
Uljens, Michael (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur
Wrethander Bliding, Marie (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik: en studie av
barns relationsarbete i skolan. Diss. Göteborg : Univ., 2004
Wrethander Bliding, Marie, Holm, Ann-Sofie, Hägglund, Solveig & Dahlström, Eva (2002). Kränkande handlingar och informella miljöer: elevperspektiv på skolans
miljöer och sociala klimat. Stockholm: Statens skolverk
Tillgänglig på Internet 2010-10-10
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1150
Öhman, Margareta (2006). Den viktiga vardagen: vardagsberättelser och värdegrund. 1. uppl. Hässelby: Runa
Bilaga 1
Intervjuguide
Först berättar jag hur intervjun kommer gå till, att jag kommer spela in på band samt att eleven har rätt att avbryta intervjun när som helst.
Introduktionsfrågor:
Hur gammal är du? Vilken klass går du i? Var bor du någonstans? Intervjufrågor:
När åkte du skolskjuts senast?
Måste du åka skolskjuts för att ta dig till och från skolan? Om ja; Vad tycker du om att du måste åka skolskjuts för att ta dig till skolan? Om du själv fick bestämma skulle du vilja åka skolskjuts då och varför? Berätta om någon gång då du har åkt skolskjuts
Vad gör du o de andra på bussen när ni åker skolskjuts? .
Vad tycker du om att åka skolskjuts?
Berätta om något positivt/roligt med att åka skolskjuts. Berätta om något negativt/tråkigt med att åka skolskjuts. Upplever du att du har kompisar på skolskjutsen? Vad gör du och dina kompisar på skolskjutsen?
Om något känns jobbigt på skolskjutsen, kan du prata med någon om det? I så fall vem? Vad tycker du om busschauffören?
Finns det något mer du tänker på när du hör ordet skolskjuts?
Följdfrågor:
Berätta mer/vidare. Kan du utveckla det? Hur menar du då? Hur känner du då?