Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsland).
Härmed åsyftas naturligtvis endast avtal som i princip omfattar alla slags inkomster och inte begränsade avtal rörande sjö- eller luftfartsinkomster.
En sådan person skall vid tillämpning av detta moment anses underkastad en inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt SIL om personen varit hemmahörande här. Denna presumtion gäller emellertid endast om personens intäkter - även inbegripet erhållna
133
utdelningar - härrör från verksamhet i Sverige eller i avtalsland och Prop. 1993/94:234 verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder
där den bedrivs. Om personens intäkter till obetydlig del härrör från icke avtalsland eller från verksamhet som inte beskattats med normal inkomstskatt i avtalsland gäller ändå presumtionsregeln i första stycket.
Med obetydlig del avses att delen i vart fall inte överstiger
5 %
av intäkterna.22 §
Ändringen i paragrafen är en följd av att 7 § 8 mom. har ändrats.
24 § 2
mom.
Ändringen i första stycket innebär att avyttring anses föreligga redan vid beslutet att det företag som har utgett aktien e.d. skall träda i likvida-tion. Utskiftade belopp behandlas som vederlag för aktien. Huruvida en förlust uppkommer kan inte fastställas innan bolaget har upplösts genom likvidation. Först då kan alltså eventuellt avdrag för reaförlust medges.
Förekommer utskiftning vid flera tillfällen under likvidationsperioden får en reavinstberäkning göras vid varje utskiftningstillfälle. Detta innebär också att om en likvidation upphört måste anskaffningsvärdet för aktien eller andelen bestämmas med hänsyn till att hela eller delar av an-skaffningsvärdet för aktien eller andelen kan ha konsumerats vid reavinst-beräkningar som skett i samband med utskiftning.
Avyttring anses föreligga när ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening försätts i konkurs. När avyttringstidpunkten tidigare var knuten till att företaget skulle ha upplösts genom konkurs fanns inte begränsningen att det skulle vara fråga om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. För andra än svenska företag har återinförts en bestämmelse att avyttring anses föreligga om företaget har upplösts genom konkurs.
Övergångsbestämmelser till lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt punkt 7
Övergångsregleringen för investmentföretag i punkten har byggts ut.
Gränsbeloppet enligt 2 § 10 mom. andra stycket SIL kan med stöd av de föreslagna reglerna under vissa förhållanden höjas. Gränsbeloppet utgörs av mottagna skattefria utdelningsinkomster med tillägg för inkomster som har beskattats i företaget. Överstiger den beslutade utdelningen gränsbeloppet antas det överskjutande beloppet vara hänförligt till obeskattade reavinster och skall därför till viss del tas upp som intäkt i företaget.
Med hänsyn till att reavinster för investmentföretag var skattepliktiga Prop. 1993/94:234 före 1990 års skattereform får gränsbeloppet enligt
punkten a
ökas medföretagets eget kapital (fritt resp. bundet) enligt fastställd balansräkning för det sista räkenskapsår som taxerades enligt reglerna före skattere-formen. Koncernbalansräkning skall inte utnyttjas utan endast balansräk-ningen för moderbolaget. Det egna kapitalet skall dock minskas med dels tillskjutet kapital, dels ett belopp som motsvarar den utdelning som beslutats för nyssnämnda räkenskapsår. Innebörden av begreppet tillskjutet kapital redovisas i prop. 1993/94:50 s. 343.
Det belopp som skall läggas till gränsbeloppet enligt punkten a skall dock enligt
punkten
b minskas med belopp som betalats ut vid nedsätt-ning av aktiekapitalet eller reservfonden under den tid in-vestmentföretaget taxerats enligt 1990 års reformerade system fram till räkenskapsår som taxeras enligt de nya reglerna för ägarbeskattningen som trätt i kraft den 1 januari i år (dvs. normalt den period som taxeras vid 1992 - 1994 års taxeringar).Det belopp som skall läggas till gränsbeloppet skall enligt
punkten c
också minskas med utdelning från investmentföretaget som beslutats för räkenskapsår som avses i föregående stycke till den del den överstigit skattepliktig utdelning som företaget mottagit (häri inräknas självfallet inte utbetalning som behandlas i b-punkten).I det nya
sista stycket
i punkten 7 anges att de nu behandlade över-gångsbestämmelserna inte kan medföra ett lägre gränsbelopp än vad som följer av 2 § 10 mom. SIL. Som krav för att den nya övergångsbe-stämmelsen skall få tillämpas gäller enligt reglerna i stycket att företaget skall ha varit investmentföretag vid utgången av det sista räkenskapsår som taxerades enligt reglerna före 1990 års skattereform.punkt 8
Med verkan fr.o.m. år 1994 har tidigare bestämmelser om s.k. ränte-kompensation vid köp och försäljningar av obligationer återinförts. Dessa äldre regler som gällde före 1990 års skattereform innebar att upplupen men inte förfallen avkastning behandlades som ränteintäkt resp.
ränteutgift. Reglerna har även återinförts för indirekt ägande genom andelar i räntefond. För att bestämmelserna skall kunna tillämpas för räntefonder krävs att den upplupna avkastningen (räntekompensationen) för resp. fond sämoteras. För vissa fonder har en sådan sämotering påbörjats i år direkt efter resp. fonds utdelningstillfälle.
För andelsägare som de senaste åren förvärvat andelar i räntefond för vilken nu införs en sämotering av upplupen avkastning kan det vid andelsförsäljning i år antas uppkomma dels en ränteintäkt, dels en reaförlust.
Vinster och förluster på fondandelar reduceras fram till beskattningsåret 1995 generellt till fem sjättedelar för att uppnå en faktisk skattesats på 25 3 samtidigt som ränteintäkten beskattas med kapitalskattesatsen 30 3 . Denna kvotering medför en inte avsedd skatteskärpning för försäljning i år av andelar i räntefonder som påbörjat en sämotering av upplupen avkastning. För att åtgärda detta bör en reaförlust som
135
uppkommer efter det att särnotering inletts tas upp utan den reduktion till Prop. 1993/94:234 fem sjättedelar som i övrigt skall gälla generellt för reavinster resp.
reaförluster på aktier o.d. fram till nästa år.
punkt 15
Den nya övergångsbestämmelsen innebär att en delägare i ett handelsbolag som avslutat verksamheten i en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet bibehåller rätten att utnyttja ett kvoterat slutavdrag som han yrkat att få fördela på flera år. Möjligheten att utnyttja avdraget kan som längst gälla t.o.m. 1997 års taxering.
Övergångsbestämmelser punkt
1
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. I punkterna 2-7 finns särskilda övergångs-bestämmelser.
punkt 2
Vid 1995 års taxering skall tas ut en schabloninäkt på utländska aktier och andelar med
2.4
% . Schablonintäkten beräknas dock endast för den del av beskattningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.punkt
3
Den nu införda schablonintäkten på utländska aktier och andelar skall utgå för den del av fondens beskattningsår som löper efter ikraftträdandet (jfr 2 § 10 mom. SIL). Bestämmelsen i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 blir aktuell först när det blir fråga om att utdela fondens inkomster för år 1994, dvs. utdelning under år 1995. Den ändrade bestämmelsen tillämpas därför första gången vid 1996 års taxering.
punkt 4
För beräkning av sparat utrymme till och med utgången av år 1993 får fortfarande alternativregeln i dess äldre utformning tillämpas vid 1995 och senare års taxeringar.
punkt 5
De regionala utvecklingsfonderna avvecklas under år 1994. I punkten anges att utvecklingsfonderna skall vara skattebefriade även vid 1995 och 1996 års taxeringar.
punkt 6
Punkten blir tillämplig för företag med brutna räkenskapsår. Vid 1995 års taxering skall 7 § 8 mom. i den lydelse paragrafen hade t.o.m. utgången av år 1993 tillämpas för utdelning som uppburits under år 1993.
punkt 7 Prop. 1993/94:234 De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tillämpas vid 1995 års taxering.
Det innebär bl.a. att utdelning på kapitalplaceringsaktier som mottagits under första halvåret 1994 är frikallad från skattskyldighet hos mottagaren. Äldre bestämmelser tillämpas emellertid i fråga om näringsbetingade innehav om utdelning erhållits före ikraftträdandet. Det innebär att det skall göras sannolikt att innehavet är näringsbetingat.
punkt 8
Vid utdelning från värdepappersfonder avgörs andelsägarens beskattning av fondens inkomster under föregående beskattningsår. För utdelning som lämnas under år 1994 gäller särskilda övergångsbestämmelser till punkt 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till 22 §KL och 3 § 1 mom. åttonde och nionde styckena SIL (SFS 1993:1541 och 1544).
För sådan utdelning skall anses som om fonden har mottagit de vidare-utdelade inkomsterna efter den 31 december 1993. Syftet med denna bestämmelse är bl.a. att andelsägaren inte skall beskattas för vidare-utdelning av vidare-utdelning på svenska aktier. Den nya lydelsen av 7 § 8 mom. innebär bl.a. att utdelning på utländska kapitalplaceringsinnehav undantas från skattskyldighet. Det gäller även utdelning som uppburits under år 1994. Tillämpning av denna bestämmelse i kombination med den tidigare införda övergångsbestämmelsen skulle innebära att an-delsägaren inte beskattas vid vidareutdelning av den utländska utdelning som fonden uppburit under år 1993. I punkten 7 stadgas därför att vid bedömning av andelsägarens beskattning skall äldre föreskrifter i 7 § 8 mom. tillämpas.
14.6 Uppbördslagen (1953:272)
JO§
I en ny punkt i