2.4 Organisationen och strukturen
2.4.1 De två organens funktion och kompetens
2.4.1.2 Styrelsen
Till skillnad från föreningsstämman är det styrelsen som utgör ledning och det verkställande organet.42 När stämman således inte sammanträder, dvs. mellan stämmorna, kan alltså styrelsen ses som det högsta beslu-tande organet.43 I doktrinen till aktiebolagsrätten framgår bland annat att styrelsen av den anledningen ofta tycks ha den verkliga makten i
prakti-41 Se även Nelson-Bulow, Lennung, s. 45.
42 Victorin, Flodin, s. 92.
43 Nelson-Bulow, Lennung, s. 77.
31
ken.44 Förvisso föreligger en skillnad mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar, men som nedan kommer framgå finns det en tydlig koppling mellan dessa bolagsformer.
Styrelsen är vidare föreningens företrädare utåt. Det i sin tur betyder att det är styrelsen som kan ingå avtal för föreningens räkning och teckna föreningens firma.45 Detta framgår även av 7 kap. 35 § LEF. Vad gäller avtalsingående och tecknande av firman måste självklart stämman rösta för det specifika avtalet e.d. ifall avtalet avser något som faller under stämmans kompetens. En betydelsefull uppgift som styrelsen har ansvar för är att föra medlems- och lägenhetsförteckning. Bestämmelsen fram-går av 9 kap. 8 § BRL. En sådan förteckning är av betydelse eftersom ändamålet är att föreningen, medlemmarna och andra kan använda för-teckningen som underlag för att bedöma medlemsförhållandena i före-ningen. Ändamålet framgår av 9 kap. 9 § BRL.
I 9 kap. 12 § BRL stadgas att 7 kap. i LEF är tillämpligt på styrelser i en bostadsrättsförening. Styrelsen har enligt 7 kap. 4 § LEF skyldighet att ansvara för föreningens organisation och förvaltning, fortlöpande be-döma föreningens ekonomiska situation samt se till att organisationen är utformad på ett sätt som möjliggör kontroller av diverse förhållanden inom föreningen på ett betryggande sätt. Rent praktiskt innebär det framför allt att styrelsen ska utföra löpande arbeten som konstant, och ibland mer brådskande, måste genomföras och därför även ha rutiner som gör att föreningen och dess kapital och tillgångar förvaltas på ett bra
44 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, 1 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005, s. 205.
45 Lundén, Bokelund Svensson, s. 174.
32
sätt.46 Det betyder vidare att styrelsen ska kvalitetssäkra rutiner som an-vänds och på så sätt få fram kloka handläggningsrutiner, riktlinjer, fort-löpande kommunikation samt planera och bedöma föreningens utveckl-ing.47 Styrelsen ska alltid efter bästa förmåga ta hand om föreningen an-gelägenheter.48
Vad som alltså generellt sett gäller är att allt som faller utanför stämmans exklusiva kompetens utgör i princip förvaltning, dvs. faller under styrel-sens kompetens. Det innebär emellertid inte att styrelsen i de situation-erna kan besluta hur som helst. Styrelsen är alltid skyldig att följa de be-slut som tagits på stämman, och stämman kan vidare utfärda anvisningar och riktlinjer som likaså måste följas av styrelsen.49 Däremot får sådana stämmodirektiv aldrig gå så långt att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarigt förvaltningsorgan, dvs. stämman får inte börja förvalta före-ningen.50 Inte heller får styrelsen rätta sig efter stämmobeslut eller före-skrifter givna av stämman som strider mot lagstiftning eller stadgarna.
Samma sak gäller om styrelsen skulle finna att ett av stämman givet be-slut eller föreskrift skulle innebära ett uppenbart åsidosättande av före-ningens intressen.51
46 Lundén, Bokelund Svensson, s. 176.
47 Mallmén, Andersson, Thorstorp, s. 186.
48 Hemström, Bolag Föreningar Stiftelser: En introduktion, 7 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2010, s. 86.
49 Malmén, Andersson, Thorstorp, s. 187 ff och Hemström, Organisationernas rättsliga ställning: Om ekonomiska och ideella föreningar, 7 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2007, s. 49.
50 Prop. 1975:103 med förslag till ny aktiebolagslag, m.m. s. 236.
51 Hemström, Organisationernas rättsliga ställning: Om ekonomiska och ideella föreningar, s. 49.
33
Utöver de nämnda begränsningarna i styrelsens förvaltning av förening-en finns ävförening-en dförening-en s.k. lojalitetspliktförening-en. Dförening-enna begräsning, eller skyldig-het, står inte uttryckligen i någon lagbestämmelse, men är likväl en all-män rättsprincip som ska genomsyra det arbete styrelsen utför.52 Även i rättspraxis framgår det att denna allmänna rättsprincip kan anses tillämp-lig även utan uttrycktillämp-ligt stöd i lag.53 Vidare ger generalklausulen uttryck för styrelsens lojalitetsplikt.54 Skyldigheten gäller gentemot föreningen, inbegripet dessa medlemmar, och dess intresse. I praktiken innebär det att styrelsen är skyldig att ta ansvar för och främja föreningens verksam-het. Skyldigheten är vidare brett definierad och avser inte endast skyldig-het gentemot föreningen och enskilda medlemmar, utan även gentemot borgenärer och tredje män.55
En annan allmän rättsprincip som ska genomsyra styrelsens förvaltning är aktsamhetsplikten. Inte heller denna princip kan utläsas direkt ur nå-gon lagbestämmelse, men framgår likväl indirekt ur skadeståndsbestäm-melsen i 21 kap. 1 § LEF som stadgar att styrelseledamöter kan, av oakt-samhet, bli skadeståndsskyldiga gentemot föreningen eller medlem. Det torde således finnas ett allmänt aktsamhetskrav för styrelsen.
Då de nämnda allmänna principerna inte uttryckligen framgår av varken BRL eller LEF bör ytterligare stöd eftersökas genom en kontext av lag-reglerna och doktrin. Skulle det visa sig att förarbeten nämner något om
52 Prop. 1986/87:7 om ekonomiska föreningar, s. 114.
53 Hovrätten för Nedre Norrland, mål nr T 1364-10.
54 NJA 2013 s. 117, p.12.
55 Mallmén, Andersson, Thortorp, s. 190 f.
34
principerna bör hänvisning i första hand göras till dessa56, men i de flesta fallen uttrycks inget konkret vad gäller dessa principer. Så är fallet med förarbetena till BRL och LEF. Vad avser exempelvis lagbestämmelsen i 9 kap. 15 § BRL är det styrelsen som har kompetens över ändringar av föreningens hus eller mark som inte är väsentliga. Oaktat detta framgår det i doktrinen att även om en förändring inte är väsentlig men exempel-vis väldigt kostsam för föreningen, det är ett skäl för styrelsen att hän-skjuta frågan om åtgärden till stämman. Detta bör enligt doktrinen även gälla om det avser åtgärder som styrelsen misstänker att stämman, eller medlemmarna rent generellt, skulle motsätta sig.57 Scenariot är ett resultat av aktsamhetsplikten eftersom det kan anses oaktsamt av en styrelse att utföra väldigt bekostade förändringar som, även om de inte är väsentliga i lagens mening, påverkar medlemmarnas ekonomiska situation väsent-ligt, utan att låta medlemmarna medverka vid beslutet. Aktsamhetsplik-ten ger således styrelsen ett längre gående ansvar och begränsar styrel-sens kompetens mer än vad som omedelbart kan utläsas av lagbestäm-melsen.58
Vad gäller lojalitetsplikten framgår i förarbeten till aktiebolagslagen (2005:551), hädanefter benämnt ABL, att styrelser har en skyldighet att alltid främja bolagets intressen och att denna skyldighet ofta betecknas som en lojalitets- och vårdplikt. Styrelseledamöter måste alltså även i övrigt med tillbörlig omsorg uppfylla de plikter som följer av den ställ-ning styrelsen intagit.59 Som tidigare framgått måste styrelsen i en
bo-56 Se under metodavsnittet avseende hierarkin mellan de olika rättskällorna.
57 Nilsson Hjort, Uggla, s. 358.
58 Ibid, s. 359.
59 SOU 1955:44 Aktiebolagets organisation, s. 95.
35
stadsrättsförening alltid handla på ett sätt som gynnar föreningen och därav även på ett lojalt sätt tillvarata alla medlemmars intressen. Hade så inte varit fallet hade även hela syftet med föreningen åsidosatts. Det finns således tydliga likheter mellan en styrelse inom bostadsrättsför-eningar, dvs. ekonomiska förbostadsrättsför-eningar, och en styrelse i bolag. Att det finns en tydlig koppling mellan aktiebolagsrätten och ekonomiska före-ningar framgår även av doktrinen.60 Den lojalitets- och vårdplikt som styrelser har inom bolag torde med stor sannolikhet även vara tillämp-bart på styrelser inom ekonomiska föreningar. En sådan skyldighet torde även kunna utläsas indirekt genom bestämmelsen i 7 kap. 4 § LEF (se ovan för beskrivning av denna lagbestämmelse). Det framgår även av förarbeten till LEF att föreningsorganen är skyldiga att handla lojalt mot en medlemsminoritet.61 Som framgått har det även i rättspraxis framhål-lits att styrelsen har en lojalitetsplikt genom generalklausulen.62
De nu redogjorda principerna är alltså generella principer som är tillämp-liga inom bostadsrättsföreningar och indirekt begränsar styrelsens kom-petenser. Utöver dessa finns även generalklausulen och likhetsprincipen som likaså är tillämpliga och indirekt begränsar styrelsens, även stäm-mans, kompetenser. Generalklausulen och likhetsprincipen har emeller-tid en mycket större betydelse och ett mer omfattande tillämpningsom-råde. Därför kommer dessa av den anledningen att behandlas separat i senare kapitel.
60 Hemström, Bolag Föreningar Stiftelser: En introduktion, s. 80.
61 Prop. 1986/87:7, s. 114.
62 NJA 2013 s. 117, p. 12.
36
Skulle styrelsen överskrida sina befogenheter genom att besluta om åt-gärder, ingå avtal eller dylikt i strid med dess kompetens gäller inte rätts-handlingen mot föreningen. Denna följd av styrelsens kompetensöver-skridande handlingar framgår av 7 kap. 43 § LEF. I alla fall finns likaså en skadeståndsskyldighet enligt 21 kap. 1 § LEF.