• Användningen av fossila bränslen för uppvärmning, maski- ner och i växthus borde kunna minska bland annat genom bidrag från landsbygdsprogrammet.
• Investeringsbidrag till utveckling av biogasproduktion från stallgödsel och till samrötning i större anläggningar bör ingå i en utvidgad analys av tänkbara områden i ett framtida pro- gram för klimatinvesteringsbidrag. Bidrag från landsbygds- programmet bör också ingå i analysen.
• En särskild tidsbegränsad kontraktspremie till Salixinköp kan vara ett sätt att öka omfattningen av odlingen av fleråriga energigrödor.
• Ökade resurser behövs till forskning om mekanismer bakom lustgasavgång från mark och om hur utsläppen av lustgas påverkas av åtgärder för att reducera övergödning.
Utsläppen av metan och dikväveoxid från jordbruks- sektorn utgör en dryg tiondel av de samlade utsläp- pen av växthusgaser i Sverige. Utsläppen har minskat och beräknas fortsatt komma att minska till följd av omstruktureringen av EU:s jordbrukspolitik. Jord- brukssektorn står dessutom för en betydande del av energianvändningen inom areella näringar. Identifie- rade åtgärdsmöjligheter är relativt få men sektorn har en potential att bidra till reducerade utsläpp av växthusgaser i andra sektorer om en ökad satsning på odling av energigrödor genomförs.
Inom EU genomförs en reform av jordbrukspolitiken
Europeiska kommissionen lyfter i den reform som nu genomförs av jordbrukspolitiken fram bioenergi som främsta medel för att jordbrukssektorn i framtiden ska kunna bidra till ytterligare utsläppsminskning- ar. Reformen kan på olika sätt komma att bidra till minskade utsläpp. Kommissionen menar bland an- nat att de stöd som kan ges inom ramen för det nya landsbygdsprogrammet på flera sätt kan skapa bättre förutsättningar för en effektivare energianvändning inom jordbruket, ökad användning av biobränslen bl.a. i form av biogasanläggningar och en ökad od-
ling av energigrödor. I rådets beslut om gemenska- pens strategiska riktlinjer för landsbygdsutveckling 2007-2013 (dir 2006/144/EG) sägs att för att skyd- da och förbättra EU:s naturresurser och landskap i landsbygdsområden ska de resurser som avsatts även bidra till en begränsad klimatpåverkan och att EU:s åtaganden under Kyotoprotokollet nås. Uppsatta kli- matmål bör integreras i de mål som sätts upp inom ramen för jordbrukspolitiken.
Det nya svenska landsbygdsprogrammet kan ge bidrag till åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser
EU:s gemensamma jordbrukspolitik har stor betydel- se för jordbrukets omfattning, inriktning och lönsam- het. Genomförandet av politiken påverkar utsläppen av växthusgaser från jordbruket i Sverige. År 2003 träffades en överenskommelse om en reformering av EU:s jordbrukspolitik. I princip innebär reformen att jordbruksstödet nu stegvis frikopplas från produktio- nen. Stödet styrs alltså inte av produktionens storlek. Överenskommelsen innebar även att en del av direkt- stöden förs över till landsbygdsutveckling. I Sverige har reformen börjat genomföras från 2005.
Det nya svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013
finansieras till hälften med EU-medel och till hälften av den svenska staten. Programmet omfattar stöd för ut- veckling av landsbygden, miljöförbättringar och stöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogsbruk, trädgård, rennäring och livsmedelsförädling. Program- met omfattar totalt 35 miljarder kronor, d.v.s. 5 mil- jarder kronor per år.
Med stöd av miljöersättningarna finns medel för att uppnå flera olika miljömål, framför allt Ett rikt
odlingslandskap, Ingen övergödning och Myllrande våtmarker. Särskilda ersättningar för åtgärder som
direkt begränsar utsläpp av växthusgaser i sektorn saknas dock i programmet, men stödet till åtgärder som minskar kväveutlakning kan även bidra till lägre emissioner. Stöd ges även till anläggning av fleråriga energigrödor som bidrar till reducerade utsläpp i an- dra sektorer. Ersättningen ska uppgå till 6 000 kr per hektar vilket innebär en viss höjning jämfört med de senaste årens nivåer.
Investeringar i rötningsanläggningar för stallgödsel kan eventuellt också vara aktuella för investeringsbi- drag (axel 1) enligt det nya programmet, liksom stöd till energiomställning/effektivisering av energianvänd- ningen för uppvärmning, maskiner och i växthus. Stöd till större rötningsanläggningar torde också kun-
na vara aktuella för bidrag genom s.k. Leaderprojekt (axel 4).
Utöver bidragen inom ramen för landsbygdspro- grammet har också Jordbruksverkets åtgärdsprogram för att minska förlusterna av växtnäring från jordbru- ket till luft och vatten bedömts vara av betydelse för utsläppsutvecklingen. Kunskaperna om hur lustgasut- släppen påverkas av olika åtgärder för att minska växtnäringsläckage är dock begränsade.
Möjliga förändringar i jordbrukssektorn
För att bättre kunna kombinera åtgärder för minskad övergödning med åtgärder som också bidrar till att utsläpp av lustgas minskar behöver ökade resurser sättas av för att förbättra kunskaperna om mekanis- merna bakom lustgasavgång.
När det nya landsbygdsprogrammet utvärderas bör det följas upp i vilken omfattning bidrag inom det nya programmet verkligen går till investeringar som bidrar till energieffektivisering och energiom- ställning. Här finns en potential att reducera utsläpp till en relativt låg kostnad. Vi bedömer t.ex. att an- vändningen av fossila bränslen i växthus och annan oljeanvändning inom jordbrukssektorn borde kunna minska bland annat med stöd från landsbygdspro- grammet vilket skulle kunna leda till ca 0,3 Mton lägre utsläpp/år.
Utredningen om jordbruket som producent av bioenergi (SOU 2007:36) föreslår att gödselbaserad biogasproduktion bör ges ett särskilt tidsbegränsat investeringsstöd inom ramen för landsbygdsutveck- lingsprogrammet. Stödet bör enligt utredningen också gå till samrötning med upp till 50 procent andra sub- strat. Vi har inte haft tid att analysera detta förslag i alla delar men har funnit att gödselbaserad biogaspro- duktion är en klimatåtgärd som – om tekniken fung- erar väl – har förutsättningar att nå en hög kostnads- effektivitet. Detta eftersom åtgärden kan reducera flera växthusgaser samtidigt, dels metan från gödsel- hanteringen, dels koldioxid genom att den metan som framställs vid rötningen kan ersätta eldningsolja el- ler drivmedel. Åtgärden kan dessutom vara gynnsam även med tanke på andra miljömål, t.ex. målet om ingen övergödning.
Samrötning av stallgödsel med andra substrat har positiva effekter på utbytet av metan och det kan även ge skalfördelar. Investeringsbidrag till utveck- ling av biogasproduktion från stallgödsel och till samrötning av stallgödsel i större anläggningar före- slås ingå i en utvecklad analys av tänkbara områden
i ett framtida program för klimatinvesteringsbidrag. Bidrag från landsbygdsprogrammet som föreslås av utredningen om jordbruket som bioenergiproducent bör också ingå i analysen gällande särskilt stöd till större rötningsanläggningar genom s.k. Leaderpro- jekt (axel 4).
Utredningen om jordbruket som bioenergiprodu- cent föreslår dessutom att stödet till Salixodlingar bör kompletteras med en kontraktspremie under perio- den 2008-2013. Premien föreslås utgå till värme- och kraftföretag som tecknar kontrakt på nyplanterad Salix. Stödet föreslås av utredningen finansieras med en kombination av ett nytt statligt investeringsstöd och medel för företagsutveckling inom landsbygds- programmet. Vi har inte hunnit att ordentligt analy- sera utredningens förslag till ett tidsbegränsat stöd för Salixinköp, men anser generellt att omfattningen av odling av Salix i Sverige bör ges att möjlighet öka för- utsatt att krav ställs på att odlingarna lokaliseras så att de ger minsta möjliga negativa påverkan på land- skapsbilden.
Odling av fleråriga energigrödor som Salix för kraft- värmeproduktion är en mer energieffektiv åtgärd jäm- fört med att odla exempelvis spannmål för drivmedels- ändamål. Det är dock billigare att använda bioenergi från skogsrester för samma ändamål men dessa resur- ser är begränsade och ett ökat uttag riskerar hamna i konflikt med andra miljömål och med skogsindustrins behov av råvaror.